<p>Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst. Vi valde att intervjua fyra lärare, två personligen med bandspelare, en via mejl och den sista muntligt utan bandspelare. Analysen gäller hur pedagoger och föräldrar ser hur skolan hjälper flickor och pojkar med ADHD. Analysen visade att en del föräldrar är nöjda med skolans insatser medan andra föräldrar i undersökningen är mindre nöjda. Lärarna däremot anser att de arbetar för att barnen ska få den hjälp de behöver oavsett diagnos och kön. Av analysen kan vi dra slutsatsen att flickor upptäcks senare på grund av att diagnostiseringen sker utifrån pojkars symtombild.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att försöka förstå den massmediala aktivitetens roll för skolans rykte. Hur allmänhetens bild påverkas, vilken konsekvens media har för skolan och huruvida det finns några mönster mellan tidningar i deras publikationer om skolan är frågeställningar som satts i fokus. För att kunna nå fram till ett resultat har framförallt en fallstudie genomförts, vid sidan av intervjuer och litteraturstudier. Här följer en närmare beskrivning av fallstudien: All publicering av fyra mobbningsfall, som inträffat på skolor i Sverige under de senaste fem åren, har analyserats och jämförts i tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fokus har riktats på hur fallen tas upp: eventuella gemensamma mönster mellan tidningarna, vem som står i centrum i artiklarna, vad det som skrivs har för konsekvens för skolan och huruvida journalistens egna åsikter träder fram. DN är den tidning som mest frekvent har följt upp samtliga fall och ändrade ställning från att överrepresentera den mobbade i första fallet till att ge den drabbade skolan och kommunen mest utrymme i det tredje fallet. Aftonbladet inriktade sig mest på ta upp privata aspekter och detaljer i samtliga fall, vilket leder till en eftersträvad dramatisk effekt. Aftonbladet är den tidning som är mest konsekvent i sin inställning till fallet, då majoriteten av artiklarna vinklades ur den mobbades perspektiv i samtliga fall. SvD har hållit en genomgripande neutralitet, förutom i det första fallet då de låter skola och kommun komma till tals vid flest tillfällen. Gemensamma mönster har främst påträffats mellan DN och SvD. Det andra huvudkapitlet består av en teoretisk förankring i utvald littertur, där massmedial påverkan beskrivs i generella termer för att bland annat försöka utröna om allmänheten påverkas överhuvudtaget. En teori är att vi påverkas olika beroende på bakgrund, omgivningen, intressen och på själva mediet. Morgonpressen nås av flest läsare och beskrivs inge störst förtroende, vilket leder till en ökad chans att de påverkas av det som publiceras. Däremot är vinklingsprincipen tydligast i kvällspressen, vilket även har fastställts i fallstudierna. Betydelsen av journalisten förhållningssätt för läsarens åsiktsbildning diskuteras såväl som etiska publiceringsregler, som vikten av att behålla objektiviteten och inte vinkla fallet utifrån enbart ett perspektiv. Resultatet av intervjudelen visar att allmänheten påverkas mer negativt av vad media skriver om skolan än vad lärare gör. Konsekvenserna för skolan beskrivs som framför allt sämre arbetsmiljö för elever och lärare samt minskat förtroende från allmänhetens sida.</p>

<p>Föreliggande studie syftar till att ta reda på vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lärare som använder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrån läst litteratur tagit reda på ett antal fördelar och även tagit del av flera exempel på vinster från lärare genom intervjuer.</p><p>De intervjuade lärarna använder datorn/IT på en mängd olika sätt. De lärare som jag intervjuat är alla intresserade av att arbeta med dator/IT-användning i skolan. Sammanfattningsvis använder lärarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.</p><p>Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns många faktorer som påvisar värdet av att använda datorn/IT i skolan. Bl.a. integreras flera sinnen hos eleverna vilket främjar hela lärandet. Datorn/IT-användningen ökar lärarens utsikter att finna varje elevs unika möjligheter. Läraren kan motivera eleverna genom att sammanföra aktiviteter som behöver övas i skolan i meningsfulla sammanhang, vilket datorn/IT kan hjälpa till med.</p>

<p>Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar. </p><p>I min litteraturstudie tar jag kortfattat upp vad som kännetecknar sexårsåldern samt vad tidigare undersökningar visat om sexåringars tankar och föreställningar om skolstart och skola. </p><p>I min intervjuundersökning uttrycker de flesta sexåringarna en viss oro inför skolstarten även om de alla tycker att det skall bli roligt att börja skolan. </p><p>Läsa, skriva och räkna är det barnen framför allt annat förknippar med skola. Dessa resultat får stöd också av min litteraturstudie. Föräldrar, syskon och äldre kamrater är de som barnen i huvudsak säger att de lärt sig om skolan av.</p>

<p>Det övergripande syftet med detta examensarbete är att studera vad lärare och då specifikt lärare som också är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Det kommer ständigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet så därför behöver man kontinuerlig utbildning i detta område. </p><p>Arbetet består av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lärare där jag söker svaren till mina frågeställningar. Min litteraturgenomgång delar jag upp i tre delar, lärares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv på ledarskap. </p><p>I diskussionen har jag utgått ifrån mina frågeställningar och det övergripande syftet med arbetet. Att studera vad lärare och då specifikt lärare som är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. </p><p>Resultatet visar på att det är din egna ledarstil som måste ligga till grunden men att man ska försöka att ta del av andras erfarenheter inom ledarskap och ta de bitar som utvecklar dig till en bättre ledare. Det framkom även att lärares ledarskap håller på att ändras mot ett situationsanpassat ledarskap och det är det ledarskap som idrottsledarna använder sig mest av.</p>

<p>Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9. I studien framkommer att eleverna i undersökningen anser att utbildningen av våra aktiva pedagoger inte är tillräcklig inom de elektroniska medierna. Detta stärks ytterligare av litteratur och annan forskning inom ämnet som visar på samma sak. Många pedagoger menar att elektronisk mobbning utanför skolan till större delen är föräldrarnas ansvar, medan tidigare forskning samtidigt visar att mobbning till större delen uppstår i sociala miljöer, där skolan är den största av dessa. Detta lägger ändå ett större ansvar på dagens pedagoger att förhindra att mobbning och elektronisk mobbning uppstår från första början. Forskning visar även på vikten av att vuxna lägger sig i vad unga gör på Internet, och då inte bara på fritiden, utan även i skolan. Men hänvisar samtidigt till att regler och förbud inte är en metod som stoppar mobbningen, utan man behöver tydliggöra för de unga de etiska och moraliska aspekter som råder och styr i samhället. Ny teknik tillkommer dagligen, och det är skolans, lärarnas och övriga vuxnas ansvar att vara insatta i denna. Det är även lärares och övriga vuxnas ansvar att utbilda sig själva och de unga i vad som gäller och hur det fungerar, samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid felaktig hantering av tekniken.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att studera skolrestaurangen på en högstadieskola och faktorer som spelar roll där, samt ge en kort inblick i skolrestaurangens historia i Sverige, och hur det ser ut idag med skolmåltidsverksamheten. </p><p>Jag har gjort djupintervjuer med elever för att få veta hur de ser på sin situation i matsalen och vad de tycker om olika saker, som miljön och stämningen i matsalen, maten som serveras, och vilket inflytande de tycker de har på samma saker. </p><p>Jag har även intervjuat husmor på skolan där eleverna går, om till exempel praktiska problem som rör maten som serveras, och miljön i och i kring matsalen, samt hur personalen löst dem. Jag har också gjort en mätundersökning av självserveringsbrickan och porslinet i skolrestaurangen för att se om brickan är lagom stor att bära det som ska vara på den. Jag har även läst diverse litteratur som behandlar ämnet, från det att barnbespisningsverksamheten började i mitten av 1940-talet, fram till idag. </p><p>Resultatet av intervjuerna med eleverna pekar mot att de är mycket medvetna om vad som händer och sker i och i samband med matsalen, men att de inte tycker sig ha någon medbestämmanderätt där över huvud taget. </p><p>I diskussion tog jag upp några delar av arbetet jag fastnat extra för, bland annat hur eleverna ser på sin situation i matsalen, vad gäller just deras medbestämmanderätt. Jag gav även självserveringsbrickan stor plats i diskussionen, där jag försökte reda ut storleksmässiga frågetecken. Jag ger också förslag till framtida forskningsfrågor i samma ämne.</p>

<p>Det svenska samhället bygger på demokratiska principer om allas lika rättigheter. I de demokratiska värdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhället. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska människans syn på ett samhälle där alla människor ses som tillgångar till det gemensamma, och där olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera på den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar på tankarna att vi ska skapa ”en skola för alla”, alltså en skola där alla elever ska kunna känna samvaro och deltagande. Jag har i detta arbete skaffa mig ökade kunskaper om integreringen i skolan och fokuserat på vad den lästa litteraturen tagit upp om ämnet. Vad är egentligen integrering? Hur ska man göra för att uppnå en bra integrering? Vad står egentligen olika definitioner för? I den empiriska delen av arbetet har jag valt att undersöka hur integreringen kan se ut i ett specifikt fall samt hur och varför utanförskapet kan återfinnas hos den specifika eleven. Jag har sedan jämfört elevens situation med Barnombudsmannens rapport: Många syns inte men finns ändå.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik.</p><p>Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.</p><p>Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet. Den empiriska undersökningen har genomförts med tre förvalda CD-skivor där olika sorters musik har spelats på lektionstid. Därefter har intervjuer av både lärare och elever gjorts för att kunna se tendenser om och hur musiken har påverkat ordningen i klassrummet samt hur den har upplevts i det självständiga arbetet.</p><p>Resultatet i denna studie visar att ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser troligen kan påverkas i positiv riktning om musiken är av rätt karaktär. Det uppfattas generellt på detta sätt både av lärare och elever. Teoretiska studier och empirisk undersökning har tillsammans klargjort några viktiga egenskaper musik bör ha för att lämpa sig i pedagogiska verksamheter.</p>