Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasiet Här menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls. För att läroprocessen ska bli mer meningsfull och relevant för eleverna behöver dagens undervisning mer resurser i form av tid och pengar. Förslag på nya undervisningsformer framkom också. Man talade även om hur negativa attityder till naturvetenskapen och den naturvetenskapliga undervisningen skulle kunna förändras. Bland annat genom att hitta faktorer i undervisningen som är angelägen för eleverna, till exempel vikten av naturvetenskapliga kunskaper i olika yrken.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lärprocesser kan främja inlärningen av svenska som andraspråk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i så fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar på dessa frågor har det genomförts en litteraturstudie inom såväl andraspråksområdet som estetiska lärprocesser, och därtill även en intervju med en pedagog verksam i förskolan. Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som är särskilt betydelsefulla för andraspråksinlärningen. För att lära sig ett andraspråk väl bör: lärandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lärandet kännas meningsfullt och känslorna involveras. Genom att få kombinera det verbala och de estetiska språken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna på sitt andraspråk. Den slutsats som kan dras av detta är att estetiska lärprocesser som förhållningssätt kan främja andraspråksinlärningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i språkutvecklande syfte. Med utgångspunkt i det egna skapandet och i interaktion med andra, estetiskt såväl som verbalt, får barnen intryck och lust kan skapas till uttryck och kommunikation på andraspråket.

Den traditionella undervisningen i bild utgår oftare från traditionella metoder än en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Många elever blir mer rädda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju äldre de blir, mot när de var små. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildämnet mer tid och påverka elevernas engagemang för bildämnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förändras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhållningssätt i en traditionell bildundervisning. Bildämnet utgår från en och samma kursplan, men hur kan resultatet se olika ut i praktiken på de båda skolorna? Genom intervjuundersökningar fann vi att om elever får vara med och påverka sin undervisning och reflektion och analys sker där alla sinnena får arbetas med skapas möjligheter att införa bifrostinspirerade metoder. Dock är bildframställning starkare än att se att bilden kan användas som ett uttryck. Hinder med ämnesintegration är om ovilja finns att låta ”sitt ämne” integreras. Resultaten ser olika ut i praktiken för att bildundervisning bedrivs olika på olika skolor, av olika pedagoger som har sina traditioner och serverar olika metoder och tekniker.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik. Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter. Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet. Den empiriska undersökningen har genomförts med tre förvalda CD-skivor där olika sorters musik har spelats på lektionstid. Därefter har intervjuer av både lärare och elever gjorts för att kunna se tendenser om och hur musiken har påverkat ordningen i klassrummet samt hur den har upplevts i det självständiga arbetet. Resultatet i denna studie visar att ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser troligen kan påverkas i positiv riktning om musiken är av rätt karaktär. Det uppfattas generellt på detta sätt både av lärare och elever. Teoretiska studier och empirisk undersökning har tillsammans klargjort några viktiga egenskaper musik bör ha för att lämpa sig i pedagogiska verksamheter.

Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hörselskadade ungdomars skolsituation och om/hur deras erfarenheter skiljer sig åt beroende på om de går i integrerad skolform eller i en skola för elever med hörselskada. Frågeställningarna som ställdes var: hur beskriver ungdomar med hörselnedsättning sin vardag i skolan, främst gällande den sociala situationen samt hur påverkar skolsituationen fritiden? Vilka likheter och skillnader finns i ungdomarnas uppfattning om skolsituationen, beroende på om de går integrerade eller på en skola för elever med hörselskada? För att finna svar på detta, har kvalitativa intervjuer gjorts med nio ungdomar med hörselnedsättning, fem ungdomar som går på en specialskola för hörselskadade och fyra som går på en skola tillsammans med hörande. De teorier som studien utgick ifrån var KASAM, symbolisk interaktionism, stigma samt rollteori. Resultatet visade att alla eleverna var nöjda med sin skolsituation oavsett skolform. De stora skillnaderna som framkom var att Silviaskolans elevers fritidsituation såg annorlunda ut. De ungdomarna hade färre kompisar och utövade mindre fritidsaktiviteter, samt hade upplevt sig utanför i högre grad än eleverna på Kronobergs skolor. Skolmiljön såg annorlunda ut på de båda skolorna. Silviaskolan var anpassad för elever med hörselnedsättning, medan skolan för hörande inte anpassad i fråga om ex. hjälpmedel, ljudnivån i lokalerna m.m. En annan skillnad var att eleverna i Kronobergs skolor fick ta större ansvar för sin skolsituation. De gick i skolan på de hörandes villkor och skolan fungerade inte som en s.k. ”skola för alla”.

Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik. De enskilda eleverna har indelats efter samhällsklass genom föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Resultatet redovisas genom transkribering av ljudinspelningar av intervjuerna, vilka sedan analyseras. Analysen visar att skolan är den enskilt viktigaste intressebildande miljön för gruppen intervjuade. Släkt och vänner är också viktig medan samhällstrender inte utgör lika viktiga intresseskapande miljöer. Slutligen förs också en diskussion om vad man kan göra för att öka intresset för matematik och naturvetenskap i skolan.

Focus of this study is an examination of the Swedish school today, its transformation and complexity when also the community outside of school undergoes changes in shape of among other things a different population composition and new political ideas. More specific the aim of the study is to understand how Gustav Adolfsskolan in Landskrona, a compulsory school in south of Sweden, legitimates the language rule that is in effect in the school. It’s a relatively new measure undertaken in the school and both the problems in the school and this measure have been widely discussed in the public media. The theoretical sources of inspiration have come from Weber, Galbraith and Elias and include power relations and dynamics within social mobility when people establishes in new places. The method used is qualitative and the sources of data have been respondents representing different groups of personnel in the school and school documents. The language rule can be summarized as a discipline crisis measure, which the school legitimate with clear arguments, support from parents and by seeing an improvement in the school, which can be indicating obedience by the pupils. Lacks when it comes to legitimate the language rule show in the dissonance around certain aspects, like how important it is and how the process of decision was. The arguments that have occurred have also been relatively one-sided and by that means you miss important aspects that can be problematic.

Under grundskolan spenderar barn en stor tid i skolans utemiljö. I förskolan är uteaktiviteter ett vanligt inslag under dagen. Detta gör att det ställs krav på utemiljöns utformning och funktion för att barnen ska stimuleras så mycket som möjligt. Syftet med arbetet är att få kunskap om vad man bör tänka på när man utformar en utemiljö och vilken konsekvens det kan få. Tre frågeställningar har styrt arbetet: Vad skall man tänka på när man utformar en utemiljö i förskolan/skolan? Hur beskriver forskningen en bra utemiljö för barnen att vistas i? Hur syns en bra utemiljö på två nybyggda skolor? Undersökningen är genomförd på en nybyggd förskola och en nybyggd F-6 skola. Metoden består av en kvalitativ studie med intervjuer av pedagoger och landskapsarkitekter samt observationer av de två skolornas utemiljöer. Vi kan konstatera att, för att uppfylla kraven på en god utemiljö bör utemiljön vara variationsrik och naturrik samt ska ha möjligheter att utvecklas och förändras efter barnens behov. Barnen bör vara delaktiga i utformningen av utemiljön eftersom det är barnen som ska använda den. En god utemiljö får positiva konsekvenser i form av att barnens sociala och motoriska förmågor tränas och deras hälsa främjas.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ”dold” läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ”dold” läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet. Vi kunde även se både elever och pedagoger både befästa och förstärka samt överskrida och förändra genusordningen och den ”dolda” läroplanen. Vi observerade också att både elever och pedagoger använde sig av vissa av Berit Åhs härskartekniker.