Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.

Detta är en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda på hur lärarna såg på elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever såg på sin skolsituation, språkets betydelse för invandrarelever och föräldrarnas påverkan på dessa elever. Vi valde detta ämne eftersom vi under vår senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt. Läroplanerna från och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gått från att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det är skolans och lärarnas synsätt som är problemet. Vi har utgått ifrån ett interkulturellt perspektiv. Vi utgick från tolv sökord när vi letade efter litteratur i olika databaser. Litteraturen utgjorde resultatet i vårt arbete. Det som framkom i vårt resultat var att språket var en nyckel och ett hinder för att integreras i den svenska skolan. Flera av lärarna i vår litteraturstudie hade inte ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. Det studien har visat på är att invandrarelevers önskan att bli svensk för att få möjlighet att integreras i skolan. Det som vi tar med oss från denna studie till vårt framtida yrke är att se alla personer oavsett kulturell bakgrund som en egen individ.

Studiens syfte är att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med föräldrainflytande i förskolan för att följa läroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har på föräldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med föräldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser föräldrar och pedagoger på föräldrainflytande samt anser föräldrar att de får ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollärare samt 6 föräldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter på föräldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att både förskollärarna och föräldrarna ansåg att föräldrainflytande är viktigt, och att det är föräldrars rätt att ha inflytande. Föräldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande på förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de påtalade var deras rättighet. Föräldrarna var också osäkra för vilket inflytande de kunde få ha, hur mycket och inom vilka områden. Föräldrarna hade både positiva och negativa erfarenheter om föräldrainflytande på sina barns förskolor, de angav att personalens förhållningssätt och bemötande både kan utgöra möjligheter och hinder för föräldrars inflytande. I resultatet framgår det också att förskollärarna har olika sätt att se på föräldrainflytande, hur de arbetar med det och hur mycket de tar in föräldrarna i den pedagogiska verksamheten. Några förskollärare inkluderar föräldrarna i sitt arbete och arbetar med föräldrainflytande enligt läroplanens mål och riktlinjer. Några förskollärare arbetar inte med föräldrainflytande på det sätt som de borde, enligt läroplanens riktlinjer.

Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen. Föräldrarna menade även att samspelet mellan skolan och barnet påverkade barnet i negativ riktning då de blev ofördelaktigt bemötta samt inte fick tillräckliga stödinsatser. Slutsatsen påvisade att föräldrarna upplevde att skolans stödinsatser samt skolpersonalens bemötande hade betydelse för hur barnet lyckades klara av skolan samt hur de utvecklade sin självbild. / The aim of this study was to examine whether parents of children with ADHD/ADD felt that their children received the support they needed in school and how the children were treated by the school staff. Furthermore, we examined how parents felt that the interaction between the school and the student affected their children. The study used a qualitative method in which the collected material was interpreted though symbolic interactionism and labeling theory. Four parents with children with ADHD/ADD have been interviewed. The results showed that parents felt that their children had inadequate or no assistance and some children were treated unfavorably by school staff. Parents also suggested that the interaction between school and child affected the child negatively because they were unfavorably treated and did not receive sufficient support. The conclusion of the study showed that the parents felt that school support activities and attitudes of the staff had a negative effect on their children’s ability to cope with school and their self-image.

Vi ställer oss frågan hur visionen om en skola för alla ska uppnås med tanke på alla elevers olikheter. Syftet i denna studie är att studera tillfällen då lärarna eventuellt upplever inkludering svårt. Genom att studera lärares uppfattningar och deras tillvägagångssätt i mötet med alla elevers olika förutsättningar och behov och vilka tänkbara svårigheter som kan tillkomma, vill vi framhålla läraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsättningar. Vi fann i våra delstudier att det finns svårigheter att inkludera alla elever i en sammanhållen undervisning med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och då med avsikt att skapa bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapsmålen. Att få tiden att räcka till alla elever när några elever stör eller på annat vis kräver mer uppmärksamhet anses vara svårt inom en inkluderande undervisning. Lärarna anser att tiden är en nyckelfaktor för att skapa en skola för alla.

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa. Resultatet visar på att det finns många hinder mot integreringen av barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom, i och med barnens oförmåga i att samspela med andra människor. Dessutom utgör den politiska visionen kring begreppet ”en skola för alla” ett hinder i verksamheten då det resulterar i stora barngrupper, bristande miljö samt pedagogers negativa eller osäkra attityder mot integrering.

Sammanfattning Samarbetet med föräldrar är en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgång ska bli så bra som möjligt. Utifrån detta är syftet med vårt examensarbete att få en inblick i hur föräldrar till barn som har Downs syndrom ser på sina barns skolgång. Vår frågeställning lyder:  Vilken möjlighet att välja skolform för sina barn upplever de föräldrar som svarat på enkäten att de har?  Hur ser de föräldrar som svarat på enkäten på sina barns skolplacering?  Om de föräldrar som svarat på enkäten hade möjlighet att välja, vad avgjorde deras val?  Har barnens födelseår någon påverkan för hur föräldrarna har svarat? För att få svar på våra frågor valde vi att använda oss av en enkät. Enkäten lämnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem föräldrar som svarade. Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och två som gått inom träningsskolan. De föräldrar som haft sina barn inom träningsskolan gav svar som visade på ett totalt missnöje med barnens skolgång, medan de som hade barn inom grundskolan gav positiva svar. Barnens födelseår hade påverkan på föräldrarnas möjlighet att välja skolform. / Abstract Cooperation with parents is an important factor to make the children’s preschool and schooling as good as possible. The purpose of our thesis is to gain an insight into how parents of children with Down syndrome see at their children's schooling. Our questions are: What possibilities for choice of school for their children perceive the parents who responded to the questionnaire that they have? How do these parents regard their child’s school allocation? If any of the parents had a say in the placing of their child what was the deciding factor for their choice? Has the children’s year of birth impact on how parents have responded? In order to get an answer to our questions, we chose to use a questionnaire. The questionnaire was sent out to thirty-two families and of these, there were five who answered. Among the five answers we received were three children who were integrated pupils in primary school and two who were enrolled in the training school. The parents who had their children in the training school gave answers that indicated a total dissatisfaction with their children’s schooling, while those who have children in elementary school gave a positive response. The children’s year of birth had impact at the parents’ opportunity of the selection of school form.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevelser av andraspråksundervisning och modersmålsundervisning i förhållande till deras skolgång och studieresultat. Examensarbetet består av en intervjustudie av fenomenografisk karaktär, d.v.s. är baserad på informanternas egna upplevelser och är genomförd med fyra gymnasieelever i en liten stad i södra Sverige. Frågeställningarna behandlar vad Svenska som andraspråk (SSA) respektive Modersmålsundervisning har haft för betydelse för eleverna när det gäller språkliga färdigheter, studieresultat samt den övriga skolgången. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan till text, vilken har legat till underlag för resultatet. Resultatet av studien visar att eleverna själva anser att undervisning i Svenska som andraspråk har varit av yttersta vikt för hur väl de har tillägnat sig det svenska språket, studieresultat samt hur väl de har klarat sig i de övriga ämnena. Detta resultat stämmer väl överens med forskningen och slutsatsen som dragits är att SSA-undervisningen är att föredra framför vanlig svenskundervisning för de elever som har ett annat förstaspråk än svenska. Modersmålsundervisningen har enligt eleverna inte haft samma funktion som hjälp för att klara av de övriga ämnena, utan har varit en isolerad företeelse, helt friställd den övriga undervisningen, vilket strider mot forskningens syn på densamma. Däremot har slutsatsen om modersmålets och Modersmålsundervisningens betydelse för elevernas sociala liv kunnat dras. Sammanfattande slutsats av denna studie är att alla elever som har ett annat modersmål borde erbjudas samt föreslås välja både SSA och Modersmålsundervisning, för att få bästa möjliga förutsättningar i sin skolgång, till bra betyg, till fortsatta studier, till ett bra arbete samt till en god social gemenskap både i Sverige och i hemlandet.

<p>Uppsatsen Vad ska vi läsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhållande svenskämnet haft till populärkultur under 80- och 00-talen.</p><p>Som metod för att finna svar på detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrån deras attityd gentemot populärkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lärare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.</p><p>Resultatet av undersökning visade att en förändring av svenskämnets attityd gentemot populärkultur skett mellan 80- och 00-talen, från att det tidigare var vanligt med en aggressiv inställning har den nu mildrats och det är svårare att hitta någon från skolvärlden som talar illa om populärkultur. Däremot gick det inte att se något mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansåg om populärkulturen. De argument som använts för att tala om populärkultur var emellertid lättare att kategorisera, särskilt under 80-talet då de argument som var riktade mot populärkultur ofta följde en tydlig mall, den så kallade mediepanikens. I motsats till detta gick det att se en antydan till att de som försvarade populärkulturen i större utsträckning använde sig av forskning och undersökningar för att underbygga sina åsikter.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas. Essensen av fenomenet identifieras som <em>lustfyllt lärande. </em>Den pedagogiska processen har delvis lett till ett lärande enligt social kunskapsteori.</p>