Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten. Eleverna uppfattar att lärande i högre grad sker i skolan än på fritids. Dock visar resultatet att lärande sker på fritidshem men att den informella kontexten som omger lärandet också gör lärandet till viss del osynligt. Gällande integreringens existens indikerar studien att eleverna uppfattar fritids och skola som två skilda platser. Fritidshemmet är enligt studiens resultat ett komplement till skolan i betydligt högre grad än integrerad i skolverksamheten.

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students. The teachers are aware of the insufficiencies in historical movies but sometimes use that for their advantage. The biggest concern is not the historical viewpoint movies tend to have, it’s the technical problems and how the movies tend to take a long time to process. The movies are long and they have to give student time to discuss and talk about the film after the movie ends.   The essay is built on six teacher’s viewpoint on historical films and teaching and also theory’s about what influence these films has on student’s historical memory. It also investigates what the Swedish teaching plans says in the matter of using popular culture in an educational purpose.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser. Resultatet visade också på att det finns en problemställning kring elevers och föräldrars delaktighet vid utformning av åtgärdsprogram.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag. Det är dock inte enbart problemen för skolan och lärarkåren att skapa en gemensam ståndpunkt utan en stor del av det osynliga motståndet ligger i elevernas egen process av att förhålla sig till normer och normalitet som rör kön, genus, sexualitet och etnicitet.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gällande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller föräldrarna. Forskning visar att föräldrars önskan om befrielse från specifika undervisningsinslag för sina barn är ett växande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis från Skolverkets håll. Detta resulterar i att föräldrar väljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor där befrielse utdelas godtyckligt och lättvindigt för att kringgå problematiken, något som bemöts med både ris och ros från forskarnas håll. Utifrån ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till. Genom en systematisk litteraturstudie uppmärksammas olika lösningar av ovanstående problem med utgångspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rättigheter som väger tyngst. De rättigheter som ställs mot varandra är Skolverkets direktiv om att alla elever skall garanteras en likvärdig och ickekonfessionell utbildning som anammas av skolan, mot den Europeiska konventionens föreskrifter gällande föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran i enlighet med deras religiösa och filosofiska övertygelser. Studien konkretiserar det faktum att en enhetlig lagstiftning lyser med sin frånvaro.

The objective of the essay has been the studying of the importance of religion for children. To answer and satisfy my objective, I have some questions: How do children talk about their own and others’ religions? In what way do children associate themselves to religion? Which meaning does religion have for children’s identities? Which thoughts rise about religiontuition in the school? To answer the problem formulation, I have done a qualitative interview study with five children of different religious and cultural backgrounds in a Swedish communal school. The results showed that children’s thoughts about religion are mostly inherited from the parents. Religion and identity are close to each other. The children live in different worlds which  makes them not be apart of one or the other. Religion is a sensitive subject that leads to a big silence among children and to the fear of talking or discussing the subject. Children can use religion as a tool for bullying.

I litteratur som behandlar utvecklingssamtalet i förskola och skola benämns detta samtal ibland som det svåra samtalet. Hur upplever egentligen pedagoger i förskolan utvecklingssamtalet? Syftet med denna studie var att exemplifiera och diskutera hur några verksamma pedagoger i förskolan upplevde planering och genomförande av utvecklingssamtalet. I första hand utfördes en enkät i kvantitativt syfte där 65 pedagoger (förskollärare och barnskötare) deltog. För att fördjupa studien gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att informanterna inte upplevde arbetet med utvecklingssamtalet som svårt, däremot upplevdes utvecklingssamtalets planering som tidskrävande. Planeringstiden uppgav flera informanter vara alldeles för kort, då även andra arbetsuppgifter behövde avhandlas under planeringstiden. En del av informanterna uppgav att den pedagogiska verksamheten blev lidande då pedagogen blev tvungen att försöka hitta ytterligare tid till planering under den dagliga verksamheten.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa elevers och lärares uppfattningar om matematik i användningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en Västsvensk Montessoriklass. Bakgrund: De teoretiska utgångspunkterna innehåller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men även utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning på laborativ matematik. Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där empirin bygger på intervjuer. Undersökningen grundar sig på åtta stycken elevers samt två lärares uppfattningar. Kvalitativ metod kännetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstå egenskaper av det fenomen som undersöks. Resultat: I resultatet framgår det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svårigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer är att guldmaterialet bidrar till att eleverna får en ökad abstraktionsförmåga. Eleverna ser dock arbetet med materialet som både arbetsamt och tidskrävande. Diskussion: Avslutningsvis diskuterar vi vald metod och studiens resultat i förhållande till tidigare forskning och litteratur i ämnet / Purpose: The purpose of the study is to examine and emphasize pupils and teachers comprehension of mathematics and the use of the gold material in the use of the mathematic books in a West Swedish Montessori class. Background: The curriculum of the obligatory educational system (Lpo 94) is presented and the syllabus of mathematics but also chosen parts of Maria Montessori and her pedagogic. Relevant literature and previous research will be discussed. The direction will be to highlight mathematic education with focus on laborative mathematics. Method: The study is a qualitative research and includes a number of interviews. The research is based on eight pupils and two teacher’s comprehension. Qualitative method characteristic is comprehension, attribute and experiences to view and understand the attribute of the study’s phenomenon. Result : The mathematic books have a central role in the mathematics education and the pupils have a difficulty to relate the mathematics to their own life. The second consequence is that the gold materials contribute to a higher abstraction capacity. But the pupils think that working with the materials is both capacity and time demanding. Discussion: We discuss the chosen methods and the result of the study in relation to previous research and literature of the topic.

Sponsrade läromedel blir allt vanligare i svenska skolor, men än så länge saknas forskning kring användningen av dem. Vi var intresserade av hur lärare ser på sponsrade läromedel, och valde därför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielärare. I vår analys av det insamlade materialet har vi utgått från två för oss närliggande perspektiv på kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lärarna ser på sponsrade läromedel är komplex, och lärarna skiljer sig åt i uppfattning kring huruvida sponsrade läromedel är en tillgång eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas läromedlen ändå som något positivt, och som en möjlighet att få större samhällsanknytning i undervisningen. Sponsrade läromedel ses också som en möjlighet för eleverna att öva sin källkritiska förmåga. Samtidigt efterlyser de flesta av de intervjuade lärarna diskussioner och gärna någon form av riktlinjer kring hur sponsrade läromedel ska hanteras.

Syftet med studien är att i valfrihetens spår studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvägar en elevkohort tar. Studieobjektet är tre elevkohorter som gick årskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjälp av statistik som bearbetats från Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvägar fastställts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvägarna användes teoretiska begrepp såsom utbildningskapital som lånats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievägen för elever från Sunnerstaskolan är att efter årskurs 5 välja friskola och sedan ett studieförberedande program på gymnasiet. Eleverna från Bäcklösaskolan väljer i regel att gå kvar i anvisningsskolan och väljer sedan ett studieförberedande program. Gottsundaeleverna väljer i regel att stanna kvar på anvisningsskolan och väljer då i första hand studieförberedande program, men nästan lika ofta yrkesförberedande program. Dessa resultat kan delvis förklaras av mängden utbildningskapital i respektive stadsdel.