No description available.

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vårdnadshavare, pedagoger från förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen är och vem den är till för. Studien ville ge en inblick i de förväntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden från pedagoger och vårdnadshavre.   Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i studien. Intervjuer hölls med vårdnadshavare och enkäter med pedagoger från förskolan och skolan för att skapa förståelse för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen. Resultat: Studien visade att pedagoger och vårdnadshavare både har gemensamma sätt att se på överinskolningen men också områden där de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat på två tydliga mål. Främst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall också ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrån dess kunskaper och behov.

Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser.   Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer på mångkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin är baserad på en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under våren 2011 med sex kvinnliga lärare på två mångkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhållna resultatet pekar på att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framträdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhållningssätt till kroppsspråket, orden och röstläget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman där medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framträdande.

The aim of this study is to understand and describe school staff´s view on the legal obligation to report child maltreatment. With this approach I will get a better understanding how child maltreatment can be caught up in the Swedish community. Previous research shows that school is one of the authorities who report most children to social services. Previous research indicates that cooperation between school and social services reduces the time of the investigations, and gives a better understanding of what is to be reported. The result shows that a functional cooperation between school staff´s as well as between school and social services is important for children to be caught up in the community. The result also shows that the school tends to do investigations themselves. This is not what the law says. It can result that a report to social services will late or absent. This study is written by a social constructivism approach and with Bronfenbrenners theory, the ecology of human development.

Policy document conversion in practice – a qualitative study of five upper grade teachers approach to the 2011 policy documents in history.This essay examines five upper grade teachers approach to the new 2011 policy documents in the history school subject, as well as it’s impact on the teachers class room activities. Also, the study examines what factors have influenced this conversion process. Colleagues, the school management and the Swedish Skolverket (the Swedish school management organisation, controlled by the Swedish government) are in this study the main external influences that are studied. The study is carried out with an organisation theoretical approach, witch states that controlling the schools practical activities is hard, taking in to account a great variety of “problems” that follow a teachers every day work. Aspects like shortage of time, a lack of economic backing and school tradition are thought to be negating factors that make a political “top-down” control of the school necessary in order to force school political ideas to get hold in school classroom activities.Through five qualitative interviews with the teachers, mixed views takes shape. Most of the teachers are slightly torn, but mainly positive, to the changes that has followed with the new policy documents in the history subject. The grading system is mainly considered to be an improvement since the one before, considering it’s way of describing students subject qualities on a relative scale. Also, the subjects more analysing soul is mainly thought to make it more relevant in general. The main result shows that all teachers, in various degree, have reformed their class room activities, leaning school history to a slightly more advanced and academic oriented subject, with a greater proportion of analytic segments to carry the subjects narration through the courses. Throughout this study, source validation is by far shown to be the most prominent class room activity that causes this effect. Studies in how history has been used by individuals, groups and governments are also revealed to be an important factor, leading the subject in a more advanced direction.The study of external factors that had influenced the conversion process clearly stated that the teachers colleagues was the main source of reliance and support when interpreting the new policy documents. All five teachers claimed to have been discussing and comparing their work with their colleagues throughout the passed year. The schools managements had not –3with the exception of one, that were – been directly involved in the interpretation process. Nor had they been generous in their disposal of time given to discussion with colleagues. Though, the school managements had been underlining the importance of a interpretation collaboration and had made sure that the teachers had been given time to attend introduction seminars. The influence and support from Skolverket was amongst the teachers mainly considered to have been insufficient. Some introduction seminars to the 2011 school reform – previously mentioned – had been given on different locations, but these had mainly described the reforms intentions in general and lacked a more practical oriented support that the majority of the teachers considered necessary for a correct interpretation of the documents. The main problem with the shortage of support from Skolverket was without a doubt thought to be the lack of examples connected to the grading system. Its relative nature was amongst the teachers thought to have required further instructions, making it possible for them to tie subject qualities to specific grades.Thus, this study describes a reality that opposes the top-down view of school control and its problems. A vast majority of the five teachers studied seemed to have done their best – on their own and together with their colleagues – to keep up with the changes in the 2011 policy documents in history. Instead, possible reasons for differences between the classroom activities and the subjects juridical intention could partly be tracked to a lack of controlling measures (also known as support to the teachers), carried out by the “top” in a top-down perspective.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det? För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola. Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Respondenternas svar har sedan ställts i förhållande till David Skidmores två perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen. Resultaten visar att båda skolorna har drag av båda Skidmores perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen i sitt arbete runt eleverna. Den kommunala skolan lutar lite mer åt Skidmores inkluderingsdiskurs än vad friskolan gör och den största skillnaden i arbetssätt emellan de två skolorna kan ses i det pedagogiska utvecklingsarbetet av lärarnas kompetens. Under intervjuerna framkom det att trots den gedigna forskning som finns runt de negativa konsekvenserna av kompensatoriska åtgärder i skolan både för individen och samhället så använder sig båda skolorna av dessa.

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården. En har arbetat med regi, en med regi och mer dramaövningsinriktat arbete och den tredje har en bred kunskap om kulturell verksamhet inom organisationen. Detta ger undersökningen bredd samt djup. Undersökningens resultat visar på att dramapedagogik bidrar till ett konstnärligt, personlighetsutvecklande, kommunikativt och socialt lärande hos de intagna, och att dramapedagogik kan ses som ett gott komplement till Kriminalvårdens brotts- och missbruksrelaterade behandlingsprogram. Slutsatsen tyder på att dramapedagogik har en plats inom den svenska kriminalvården, men att det finns olika typer av motstånd som gör att den dramapedagogiska verksamheten blir återhållsam. Undersökningen belyser även hur dramapedagogik bidrar till ett lärande som inte handlar om faktabaserad kunskap. Ett lärande som inom Kriminalvården likväl som inom svenskt utbildningsväsen kan ses som ett komplement till vidare kunskapsinhämtning. Undersökningen är därför relevant för läraryrket. Genom att belysa detta lärande, synliggör undersökningen delar av dramapedagogikens användbarhet och möjligheter. Därför är undersökningen intressant ur både ett allmänt dramapedagogiskt/pedagogiskt perspektiv och ett kriminologiskt perspektiv.

Today there are many studies that have shown positive results in the treatment of ICT at an early age. The focus of the studies vary, and they target everything from the actual implementation of teaching resources in ICT, to student performance with ICT support. Regardless of the amount of studies on the subject, there is no precise strategy for how to implement, working with ICT, integrate ICT in different subjects, utilizing the hardware and software that is or how it will eventually respond to new technologies. This work will there by focusing on trying to develop a basis for further research and hopefully in the future to develop an ICT strategy at a national level.In order to provide a basis, a comparison was made of ten different schools. The schools were entered into a table showing the similarities and differences . To put a framework to this strategy, the teachers' own education "PIM" was included to set the limitations for the school education. It was revealed early in the work that a large divergence between schools and after te processing of the data collected, the recommendation was to try to get schools to start from a common basis. The hope is that the results between the schools in the future will be measurable, when one sees how students assimilate and learn on the same basis instead of having to have a lenient when students learn differently to all schools. The study will also get some key pillars to build a functioning ICT strategy.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and it´s roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus. The idea,that rational collegial reflections on how to implement the values, would lead to acommon and equivalent for all Swedish schools is criticized. Especially when thisgoal, the homogenizing one, can’t be at the expense of pupils autonomy. That is, thatpupils in liberal democracies should as individuals be able to make up their values bythemselves. This is a problem because every interpretation of the values is an actwhere you estimate what you believe as right and true. In multicultural countries asSweden this means that there are all kinds of interpretations. And none of which couldbe called more true or false when it comes to values, since values can’t be measured.The reason for this is, as the survey shows, that not even values that claim to besecular are neutral. The survey shows that it is not possible to be non- confessional asthe curriculum tells teachers to be. Even secularism is a confession beside others.