Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande: Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan? Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?  Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden. Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten. Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar. Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet. Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är: Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering. Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet.

Sammanfattning Alla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola. Vi jämför skoldiskurs med myndighetsdiskurs för att undersöka om vi kan finna strömningar som avviker dessa diskurser emellan, så som de representeras i vårt materialurval. I analysen framkommer bland annat hur kränkningar av institutionell art kan uppkomma när lärare utestänger elever från att medverka vid planering. I diskussionen belyser vi problematiken som uppkommer med anledning av den nya skollag som träder i kraft den förste juli 2011, vilken skall ge läraren och huvudman större befogenheter att tillrättavisa elever samtidigt som man enligt samma lag är förbjuden att kränka någon på något sätt. Vi finner också att styrdokumentens delvis svårtolkade och delvis motstridiga lydelser, i skolans praktik, medverkar till att skapa en situation där tolkningsföreträdet kan vändas från eleven till läraren.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av denna studie visade att i en inkluderande skola kan lärarna bemöta alla typer av elever. En viktig aspekt var att eleverna trivdes och att de hade en plats i gruppen bland alla andra. För att inkludera eleverna var den specialpedagogiska kompetensen betydelsefull. Även flertalet forskare jag använt mig av i uppsatsen ansåg att den specialpedagogisk kompetens var betydande för att kunna inkludera alla elever i undervisningen.

The purpose of this paper is to investigate how staff at secondary schools are thinking and reasoning about notifications to social services based on norm breaking behaviors in students. To find this out five qualitative interviews has been made with counselors in two public schools and three private schools in Örebro län. The results show that there is no clear definition of what norm breaking behavior is which making the reasoning difficult. There are clear procedures for the staff to dealing with norm breaking behaviors but they do not know when they will be applied. The decision to report behavior to the social service is usually not taken individually, it is a result of several people’s views and experiences. Private schools had better resources for preventing major norm breaking behaviors and therefore rarely needed to bring this debate. Keywords: Norm breaking behaviors, notification, school, notifiable, student health / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på högstadieskolor tänker och resonerar angående anmälningar till socialtjänsten utifrån normbrytande beteende hos elever. För att ta reda på detta har fem kvalitativa intervjuer genomförts med kuratorer på två kommunala skolor samt tre friskolor i Örebro län. Resultatet visar att det inte finns någon tydligt definition på vad normbrytande beteende är vilket försvårar resonemanget. Det finns tydliga rutiner för att handskas med normbrytande beteende men man vet inte när dessa ska tillämpas. Beslutet om anmälan till socialtjänsten är oftast inte enskilt utan ett resultat av ett flertal personals åsikter och erfarenheter. Friskolorna hade bättre resurser för att förebygga allvarliga normbrytande beteenden och behövde därför sällan föra denna diskussion. Nyckelord: Normbrytande beteende, anmälan, skola, anmälningsplikt, elevhälsa

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen. Resultatet visade att behandlingspedagoger har kompetens att arbeta som kuratorer och pedagoger i skolan. Arbetsuppgifter de har är exempelvis enskilda samtal med både elever och föräldrar, arbeta för samverkan med andra myndigheter och att motivera elever. Slutsatsen som kan dras är att man har kompetens att arbeta inom skolans verksamheter efter att ha genomgått utbildningen till Fil. kand. behandlingspedagog.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status påverkas av bakgrundsmusik under en lektion i idrott och hälsa. Frågeställningar: Hur påverkas aktiviteten, mätt med pulsband och stegräknare, av bakgrundsmusik på en lektion i idrott och hälsa? På vilka sätt ändrar bakgrundsmusiken elevernas känslor och uppfattningar till lektionen? Metod Vi har utfört en experimentell studie på tre olika klasser som går sista år på gymnasiet. Dessa delades sedan upp i två grupper, grupp A (började med lektionen utan musik) och grupp B (började med lektionen med musik). Vi utformade en lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma lektion med alla tre klasser vid två olika tillfällen med skillnaden att vid ena tillfället använde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfället ingen musik alls. Under lektionerna mättes testdeltagarnas aktivitet, med stegräknare och pulsband/klocka, och efter lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkät angående deras känslor och uppfattning till lektionen. Dessa beskrivs som emotionella uppfattningar.      Resultat Testdeltagarna hade en signifikant skillnad mellan lektionen med musik jämfört med den utan musik sett i det genomsnittliga antalet steg som togs under de båda tillfällena. Testdeltagarna tog 29 % fler steg under lektionen med musik. Även när gruppen delades upp i två stycken testgrupper så framkom signifikanta resultat som visar att musiken ökar den genomsnittliga aktiviteten inom grupperna. Dock så var det ingen större skillnad i vilken puls testdeltagarna hade under testerna. Analysen av resultatet visade även att testdeltagarna upplevde en signifikant skillnad i hur rolig de tyckte att lektionen var och hur aktiva de kände sig under lektionen med musik.   Slutsats Att musiken ökade testdeltagarnas aktivitet, mätt med stegräknare, har fastställts. Det var ett signifikant högre resultat på genomsnittsantalet i tagna steg under lektionen med musik gentemot under lektionen utan musik. Samma sak gällde för testdeltagarnas upplevda aktivitet under lektionerna och ifall de upplevde lektionen som rolig. Det vi också kunde se var att andra testtillfälle som klasserna genomförde tenderade till att ge ett lägre resultat på de områden som vi undersökte.

Sammanfattning Denna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor. Innehållet i intervjuerna konkretiserades genom Tomas Englunds fem kriterier för ett deliberativt samtal. Undersökningen visar på elevers och lärares olika uppfattningar om det deliberativa samtalet som undervisningsform. Resultatet visar att zambiska lärare och elever anser att diskussioner är vanligt förekommande. Diskussionerna är utformade på ett sätt där eleverna stundtals får ställa sina åsikter mot varandra, lyssna till det bättre argumentet och i viss mån nå konsensus. Eleverna känner sig för det mesta trygga att uttrycka sig, vilket lärarna arbetar för att främja. Alla elever upplever att de kan ifrågasätta lärarna, men de exempel som givits handlar främst om fakta- och stavfel. De flesta diskussionerna sker utan lärarens närvaro, något som uppmuntras av lärarna. Även dessa diskussioner är enligt eleverna lärande. Det finns skillnader mellan skolorna vad gäller deliberativa undervisningsmetoder. På Skola 2 menar lärarna att ifrågasättande är något positivt som bör uppmuntras och lärarna är mer benägna att övervaka elevdiskussioner än vad lärarna på de andra skolorna är. På Skola 1 uttrycker både elever och lärare att lärarna ska respekteras på grund av deras högre ålder, något vi anser kan hämma deliberationen. Lärarna på Skola 3 är de enda som ger uttryck för bestraffningar om de inte blir åtlydda, vilket också hämmar deliberation enligt vår uppfattning. Generellt är det Skola 2 som särskiljer sig från Skola 1 och 3, som i många avseenden liknar varandra.

The purpose of this study is to reach an understandingfrom the teachers' perspective of their possibilities to successfully teach ina way that fulfills every child's individual needs in a classroom, according tothe idea of a school for everyone. This study also aims for an understanding ofhow the inclusion of children with special needs in the classroom effect the otherpupils. The main questions asked are: How do teachers think that the conditions of teaching adaptedto all pupils look like in practice? What are the factual conditions that affect the terms forinclusive education according to the teachers? The empirical data were obtained through qualitativesemi-structured interviews with six teachers in primary school, stage 1-3. The materialwas processed using an inductive thematic analysis. The results shows that the mainconditions that teachers believe affect their teaching are if there is a combinationof a high student-teacher ratio and high number of pupils with special educationalneeds, if they have opportunity to teach in small groups and access to adequateeducational facilities, and last but not least, time. Time to be there forevery child, to individualise their teaching adapted to every child’s needs,for planning lessons, to discuss the ethical dilemmas with their colleagues andto reflect in order to use the right methods and strategies in the inclusiveclassroom. In this study, it appears that inclusion of childrenwith special needs is very complex. Inclusion leads to teachers findingthemselves in professional ethical dilemmas in which priorities must be madebetween individual pupils and the collective. Teachers are in need of betterconditions to be able to create a school for everyone. One change that isproposed by the teachers, and also by me in this study, is that it should betwo teachers in each classroom. This would enhance several teaching conditionsfor example by making time for the teachers to adapt their teaching to everychild’s needs and ability. It would also make the vision of a school foreveryone possible. Both teachers and pupils would gain from this.

No description available.