Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle. Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta. Som forskningsmetod är det ett hermeneutiskt synsätt som använts i uppsatsen. Slutsatserna är att informanterna sett en förändring i hur elever fuskar, mycket på grund av att det blivit en digitalisering och man gått bort mer och mer från papper och penna. En till stor bidragande faktor är att mycket information är så pass lättillgänglig idag. Dessa två faktorer gör att det är lättare nu än tidigare att plagiera andras arbeten. Detta har motverkats till viss del genom att lärare gör mer unika uppgifter och använder datorer eller program för att hitta fusk i större utsträckning.

Abstract (in English) The report clarifies how the economy of Värnamo and Tingsryd area experiencing and implementing APL, it also reveals their need for jacking from the school to improve students achievement. By highlighting some of the requirements, expectations, obligations and rights as schools, businesses and students have between each other can enhance our understanding of each other's activities. With increased understanding of each other's needs, function and values can be a more seamless cooperation take place which can increase the efficiency, usefulness and effectiveness of APL and apprenticeship. The investigation of the report includes a survey of 25 questions that companies involved in APL answers and interviews by two well-designate individuals in the subject, Jonas Olofsson, who among other things, wrote the book "Krisen i skolan" and Annika Jervgren is research assistant in the National Apprentice Committee. The supervisor's actions during the APL are addressed and they are critical to student achievement and how the profession is perceived. It is also evident that there is a desire for increased communication between schools and businesses and that practice is governed by established documented procedures to make the workplace time will be as constructive as possible for the students.

Syftet med denna undersökning var att utforma ett gestaltningsförlag på en webbsida som är anpassad efter flera olika målgrupper i avseendet struktur och textuellt innehåll. Detta gjordes genom en fallstudie. Webbsidan som undersöktes var en gymnasieskolas webbplats, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Denna webbsida främsta målgrupper är nuvarande studenter och presumtiva studenter. Jag har intervjuat två grupper av elever, en grupp ur årskurs nio och en grupp elever som går andra året på S:t Eskils gymnasium. Sammanlagt intervjuades 10 elever. Eleverna gjorde även ett kort kvalitativt användartest. Arbetet visade att de två olika målgrupperna (nuvarande elever samt presumtiva elever) hade en del många tangeringspunkter i sina åsikter kring hur informationen på webbplatsen är strukturerad; de anser i korthet att den nuvarande strukturen är rörig och ologisk. Vad det gällde deras informationsbehov och krav på språket skiljde sig dessa åt, vilket tyder på att informationen snarare bör delas in och presenteras beroende på målgrupp, snarare än i en hierarkisk ordning som idag. I detta arbete har jag kombinerat elevernas åsikter med existerande teori kring struktur och text på webbsidor. Resultatet visar hur viktigt det är att arbeta med målgruppen och att känna till deras informationsbehov då man utformar struktur och innehåll, annars riskerar man att målgruppen inte vill eller kan ta till sig informationen. / The purpose of this project was to produce a new design for a website, meant for multiple target groups. The project was performed as a case study, focusing on the website of S:t Eskil upper secondary school in Eskilstuna, Sweden. In this study I have interviewed the targeted groups of the website, which is presumptive and current students. In total, ten persons were interviewed, and also performed a short qualitative usability test. The study showed that the two different targeted groups had some opinions in common regarding the structure and the content of the website. However, in some aspects their opinions parted, suggesting that the information on the website should rather be divided thematically to the target group than hierarchical. I have combined the students' point of views with existing theory (combining theories in usability, writing for the Web and communication models). The results show how important it is to work with the target group and to know their information needs when designing structure and content of Web pages. Otherwise the risk is that the targeted groups will not be willing or able to absorb the textual information on the website.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i. Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna. Lärare måste därför vara medveten om detta för att motverka etnocentrism och islamofobi i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsområdet i grundskolan. Syftet är även att studera vad begreppet en skola för alla innebär för specialpedagogerna/speciallärarna. Vår metod är kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallärare/specialpedagoger. Vårt resultat belyser vi utifrån en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska området. Det som har framkommit i vår studie genom resultatet och analysen är att speciallärarna/specialpedagogerna har en mångsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en så kallad vanlig lärarroll. Den vanligaste arbetsformen informanterna har är undervisning i liten grupp, men det förekommer också andra arbetssätt, exempelvis handledning och testarbete. Oavsett vilken utbildning våra informanter har, finns det ingen klar skillnad mellan deras arbetsuppgifter. Eleverna våra informanter möter har endera någon form av diagnos eller har skolsvårigheter av en eller flera anledningar. Elevernas syn på att de får särskilt stöd är enligt informanterna både positiv och negativ. Specialpedagogerna/speciallärarna anser att dagens skola inte är en skola för alla, med ett undantag. De uttrycker att en skola för alla innebär en skola där alla elever trivs och får ta del av skolans resurser, samt har en miljö som passar alla barn. Anledningen till att dagens skola inte är en skola för alla är att skolan inte tar vara på elevernas förmågor och att lärarna inte hinner se och hjälpa alla barn. Detta beror på att skolans resurser inte är tillräckliga. I den slutliga diskussionsdelen har vi kommit fram till att de tre specialpedagogiska perspektiven förekommer i dagens skola. Vi har också bildat oss en egen uppfattning om vad en skola för alla innebär.

Bakgrund: Barnövervikten är ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien är att undersöka vilken syn vuxna har på barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien är av en undersökande karaktär som skall slutligen besvara de frågeställningar som har ställs. Relevant litteratur och tidigare forskning på området övervikt, samt två empiriska delstudier har används för att få svar på studiens frågeställningar. – Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar? – Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjälpa barn med övervikt? Metod: For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6. Iakttagelserna skedde under idrott och halsa lektionen for varje klass under ett tillfalle. Det man fokuserade pa var om eleverna hade tydliga tecken pa overvikt, i form av bukfetma och runda kroppar. Dessa var de indikatorer som avgjorde om barnen ansags vara overviktiga eller inte. Vidare har en kvalitativ metod anvands med hjalp av strukturerade intervjuer, dar sex utvalda personer som ansags representativa for hela skolans personal, tillfragades. Resultat: Totalt identifierades tjugotre barn som ansags vara synlig overviktiga av 260 observerade elever. Alla respondenterna hade olika uppfattningar om laget pa skolan betraffade overviktsproblematiken. Tre av dem hade till viss del en klarare bild om att det kan finnas i snitt tva elever per klass som hade overvikt. Kost- och motionsvanor var tva viktiga faktorer som respondenterna ansag vara avgorande, om man var overviktig eller inte. Ingen handlingsplan gallande overvikten fanns narvarnade pa skolan. Information om kost- och motion till bade elever och foraldrar ansags vara viktigt, men att den inte har riktigt natt fram till dessa elever som ansags ha problem med vikten. Inom skolan skall kunskap om kost och motion finnas med pa alla nivaer for att overviktsproblematiken skall forebyggas och motverkas. Hela personalstyrkan pa skolan fran ledningen och nedat, skall aktiv arbeta med dessa tva viktiga halsofragor om vad kost och motion betyder for halsan. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Is there an unwritten art canon in Swedish schools? This work is about the art displayed and used in Swedish schools. The study examines whether there is an art canon in Swedish schools, or not. Through my profession, as an art teacher at a secondary school, I have come to take an interest in this issue. When I use art images in my own teaching it often strikes me that many of the pictures I use are the same as the ones my colleagues use. For my own part the choice of images is often based upon vague strategies as "Yes, this is what we usually do”. Therefore it would be extremely interesting to find out what students and colleagues think about the choice of art images used in teaching. Also, in my opinion, a debate on the art shown and used in schools is much needed. Through interviews and informal conversations, and Photo Elicitation, a method involving the use of images in an interview situation, I will give an idea of how we relate to art images and also make visible the underlying standards behind the art displayed and used in teaching. In my study I have interviewed ninth grade students and high school students and talked to them about their experiences of art images used in art education. I have also asked similar questions to two Art teachers at two different schools. I have tried to trace possible evidence of an art canon in the Curriculum for the Compulsory School System (LpO94). Finally, I have compared my own studies with the most recent evaluation of the Art subject, The National Evaluation of the Compulsory School, which was carried out in 2003.

The Music Subject and its Status in School

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla.  Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten.  Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor. I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer. Skolledare uppgav att specialpedagoger tillsammans med pedagoger stöjder elever i behov av särskilt stöd i ordinarie undervisningen och vid särskilda tillfällen i form av för exempel skriv- och mattestuga. I diskussionen framkom det att litteraturen överensstämde med vad skolledarna upplevde vad som påverkar verksamheten utifrån faktorerna öppenhet, resurser, samverkan och delaktighet. Dessa faktorer påverkar utveckling och förbättring inom skolverksamheten vad det gäller ledarskap, samverkan, specialpedagogiska insatser för elever i en skola för alla.