På 1990-talet började man tala om inkludering i skolan, vilket innebär att skolan anpassar undervisningen utifrån elevernas möjligheter och behov. Denna studie handlar om hur lågstadielärare anpassar undervisningen för elever med funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att undersöka hur anpassningen av undervisningen ser ut i klassrummet och vilka resultat anpassningen ger. Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Datainsamlingen skedde genom samtalsintervjuer med fyra lågstadielärare. Resultatet visar att samtliga lärare dagligen arbetar med anpassningen av undervisningen för att alla elever ska kunna nå utbildningsmålen och att de anser att detta arbetssätt är positivt. Dock har lärarna stödfunktioner i form av extra vuxna personer i klassrummet i varierande grad. De flesta av lärarna känner att det inte finns tillräckligt med resurser för att de ska kunna arbeta med inkludering på det sättet som de önskar. Lärarna anpassar undervisningen genom att variera den. Variationerna består av att förklara instruktioner på olika sätt eller att ha lektioner utomhus eller i en annan sal. Lärarna varierar även undervisningen med att sjunga, måla, rita och leka, vilket de tycker ger goda resultat.

Syftet med detta examensarbete var att försöka bidra till ökad förståelse för utomhuspedagogiken och dess fantastiska möjligheter! Detta genom att synliggöra pedagogers röster om hur de uppfattar utomhuspedagogikens möjligheter och hinder samt hur de använder undervisningssättet i sin undervisning. För att finna detta belystes även begreppet utomhuspedagogik och dess betydelse i studien. Många av de studier som tidigare gjorts kring utomhuspedagogik har behandlat barn i lägre åldrar, mest förekommande är barn i förskolans verksamhet. Under denna studie har det därför undersökts hur pedagoger arbetar med utomhuspedagogik i årskurserna 4-6. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie. I studien har sju stycken legitimerade lärare deltagit och samtliga arbetar i årskurs 4–6 och undervisar i de naturorienterande ämnena.  Slutsatsen är att samtliga pedagoger anser att utomhuspedagogik är ett viktigt inslag i undervisningen, trots detta används det inte så frekvent i undervisningen som pedagogerna önskar.

Syftet med denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder med värdegrundsarbetet samt hur lärare anser att värdegrundsarbetet bör bedrivas i skolan. Syftet ska även ge en förståelse för hur man kan synliggöra elevernas kunskaper kring värdegrunden. För att uppnå syftet valdes intervju som metod. Intervjuerna skedde med sju grundskollärare på två olika skolor. Vi utformade en intervjuguide som stod till grund för intervjufrågorna. Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med värdegrundsarbetet. Huvuddelen av lärarna var eniga om att tid och material var två faktorer som påverkade värdegrundsarbetet. Resultatet visar vidare att alla lärare var överens om att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag.

In this study historical consciousness is the main object of interest. Historical consciousness has been described as a problematic didactical tool for teachers to use in the daily activity. The reason for it is because the concept is somewhat vague and there is no clear consensus for how to use it. However, in the Swedish guidelines for how teachers should work, history historical consciousness is mentioned as the purpose of all historical education. Because of the important role of this concept, this study tries to once more to evaluate how teachers work with the concept in their daily activity. What separates this study from previous ones is that it focusses on the aspects of historical consciousness instead of teachers understanding of the concept. Seven teachers where interviewed about how they teach history and their description was compared to a theoretical background regarding historical consciousness. The result showed that all teachers that participated in the study work with historical consciousness in some regard, some more than others. How teachers work with the concept is also described. The main conclusion of the study is that teachers that follow their national guidelines of the history subject tend to work with historical consciousness whether there are aware of it or not.

Kostfrågor är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle, speciellt i de yngre åldrarna. Skolan är en central arena där elever grundar rutiner som varar livet ut. Därför har skolan ett stort ansvar att tillgodose kunskaper om näringsrik kost samt de positiva effekterna av hälsosamma val. Denna studie undersöker hur verksamma lärare för skolans mellanår upplever undervisning om näringsämnen och matspjälkningen, samt hur dessa fenomen behandlas, detta för att tydliggöra sambandet mellan kost och god hälsa. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur lärare tillämpar de riktlinjer som styrdokumenten beskriver för dessa fenomen inom de naturorienterande ämnena.   Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk forskningsansats, för att ta reda på hur lärare uppfattar följande frågeställningar:   Hur uppfattar lärare att de arbetar med att synliggöra kroppens behov av näringsämnena, samt matspjälkningskanalen? Hur uppfattar lärarna att de tillämpar styrdokumentens innehåll om matspjälkningskanalen och näringsämnena? Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för insamling av data. Studiens resultat redogör för sex beskrivningskategorier, Språk, Experiment, Vardagsnära, Digitala verktyg, Inkludering av begreppen och Exkludering av begreppen. Beskrivningskategorierna visar på flera varierande tillvägagångsätt för hur näringsintag och matspjälkningen kan behandlas i undervisningen. Dessutom visar resultatet att det finns en oklar bild av hur styrdokumenten ska tolkas och implementeras. ___________________________________________________________________________

Syftet med min undersökning har varit att söka förståelse och förklaringar till hur samarbetet mellan förskola, grundskola förskoleklass – åk 5 och socialtjänst fungerar i Skellefteå kommun. En del i undersökningen har även varit att få kännedom om hur pedagogernas kunskap ser ut kring barn som far illa, orosanmälningar, anmälningsskyldighet, våld mot barn och vilka signaler barn som blir utsatta för våld kan uppvisa. Eftersom ambitionen var att skildra hur realiteten ser ut i Skellefteå kommun valde jag en kvantitativ forskningsmetod, genom att distribuera webenkäter till de olika verksamheterna. På detta sätt ansåg jag att möjligheten fanns att uppbringa tillräckligt många respondenter och därmed tillhandhålla en bred och genuin bild av vad verksamheternas anställda tycker. Information och enkäter har skickats ut via verksamheternas chefer. Bakgrunden till att jag valde att göra denna undersökning var att jag via egen erfarenhet uppfattat att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamheterna. Och även brister i relevant kunskap hos pedagogerna kring dessa ämnen. När jag sedan började söka tidigare forskning och kunskap kring hur omständigheterna såg ut fann jag tämligen snabbt belägg för att avsaknad av samarbete och kunskap förefaller resultera i att barn i behov av stöd och hjälp faller mellan stolarna. Mina resultat visar att detta även till stor del gäller i Skellefteå kommun. Resultatet visar på att alla tre verksamheterna upplever brister i samarbetet dem emellan och samtidigt framhävs en önskan om förändringar till en starkare samverkan. Resultaten belyser också den avsaknaden av kunskap som pedagogerna känner kring de områden jag ämnade att undersöka. Och att denna kunskapsbrist leder till osäkerhet och hinder i bedömningar kring barn som man misstänker far illa. I den avslutande analysen och diskussionen presenterar jag förslag på åtgärder som kan utföras på väg mot ett mer solitt samarbete och mer delad kunskap hos verksamheterna.

Målet med utvecklingsarbetet var att skapa nya, och påvisa om redan existerande, möjligheter till att arbeta med digitala verktyg i en fritidshemsmiljö även när fritidsavdelningen inte anser att de har de resurser som krävs. Arbetet genomfördes genom fems stycken aktiviteter som var kopplade till läroplansmålen och som krävde ett minimum av digitala verktyg att genomföra. Ett minimum av digitala verktyg innebär att det endast krävts en dator, en projektor samt en Ipad för att genomföra de aktiviteter som planerats till arbetet. Arbetet genomfördes med hjälp av Rönnermans modell för aktionsforskning och arbetet har resulterat i ett instruktionshäfte med de fem aktiviteter som genomförts under aktionen. Med hjälp av intervjuer och informella samtal har resultatet av arbetet lett till en ökad kunskap bland den ordinarie personalen för att använda digitala verktyg trots knappa resurser i fritidshemmet.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra skolverksamma yrken förhåller sig till och använder sig av anmälningsplikten. Utifrån tre fiktiva fall har informanterna resonerat högt med sig själva om hur de tolkar de fiktiva fallen och vad de tänker att de behöver göra enligt anmälningsplikten.

Dagens debatt är fylld av argument kring disciplinens roll i skolan där både ökad och minskad disciplin förespråkas. Inte minst inför valet 2018 finns löften och krav på att denna fråga ska beröras. En del i denna debatt rör en önskan kring en tillbakagång till tidigare värdegrunder där en annan typ av disciplin var närvarande. Kring detta finns också en debatt kring kyrkan och religionens närvaro i skolans sfär där skolavslutning i kyrkan och religiösa friskolor dominerar. En genomgående tanke som finns är att fostran och styrningsprocesserna i skolan gått från ett mörker till ljus som under efterkrigstiden tog form av en individuell frihet och demokratiska värderingar. Denna studie behandlar styrningsprocessernas utveckling och förändring i skolans stadgar och läroplaner från 1842 till 2011 genom en genealogisk diskursanalys. Syftet är att kunna ge en härledning till dagens debatter kring disciplinära problem i skolan idag. Detta ställs i studien mot religionens närvarande och hur dessa processer förändrats i relation till dess närvaro i stadgarna. Metoden och resultatet bygger på Foucaults disciplinära maktanalys och genealogiska arbetssätt. Resultatet visar på att begreppsanvändningen i stadgarna har inte förändrats nämnvärt utanför den kroppsliga och religiösa närvaron som försvann 1962 i läroverket. Folkskolan visar på en utveckling där disciplinen istället ökat i relation till religionens tillbakagång och 1921, dryga tio år innan läroverkets förbud mot kroppslig bestraffning, infördes begreppet aga som en del av folkskolestadgans disciplinära åtgärder. De förhållningssätt som 1859 fanns i läroverken var också närvarande i dagens skollag. Den stora förändring som kan identifieras är den värdegrundsutvecklingen som skett där individuell frihet och mer demokratiska förhållningssätt växt fram under det senaste seklet, en del av denna värdegrunds förändring var också att den kroppsliga agan försvann och en mer psykologiskt inriktad disciplin tog form, i likhet med Foucaults disciplinära maktteori.

It has long been discussed what place religion should have in the Swedish school systems and the views on this has changed over the years. The purpose of this essay is to investigate the change of religion's place in school in the Swedish parliamentary debate and school curriculum, regarding the years 1962 and 2011. I will also discuss how the debates and curriculums relate to freedom of religion. The purpose will be answered with a qualitative text analysis through ideal types analysis. The ideal types are derived from vital parts of previous research and the secularization theory that landed in the polar opposites Christian Denomination and Non-denomination. The ideal type Christian Denomination stands for subjectivity, Christian values and parents’ rights to freedom of religion regarding their children. In contrary, the ideal type Non-denomination stands for objectivity at all levels, the children’s right to choose their conception of life and freedom of religion. Bringing this research to light concerning how the view of religion’s place in school has changed over time in the parliament and curriculum, will together with the creation of ideal types both be contributing to the field of science. Since the school in Sweden is mandatory, it is important for the society to be aware of how the children are affected by the teachings in the school.     The research shows that the debate 1962 is in comparison located nearest to Christian Denomination and the curriculum of 1962 is placed in between the two ideal types. The debate and curriculum of 2011 are located at the same spot close to Non-denomination. In summary, there has been a change in the place of religion in school, both in the parliamentary debate and curriculum. According to the results, religion seems to have a smaller impact in school year 2011 compared to 1962. However, it is possible given the secularization theory that religion appears in new ways.