Denna uppsats behandlar skolans värld och införandet av informationsteknik (IT) i dess vardag. Skolverket i Sverige har lagt ned mycket resurser på att undersöka och utvärdera olika lösningar till ökat IT-stöd för skolan i allmänhet. Detta arbete skall belysa ett mer specifikt användningsområde, mötesanteckningar, för att underlätta införandet på sikt genom att ta mindre delproblem åt gången. Till grund för arbetet kommer flera rapporter från Myndigheten för skolutveckling att ligga. Arbetet går ut på att ta fram de krav skolpersonalen har till området, samt att utvärdera några olika verktyg på markanden. Sedan skall det undersökas för- och nackdelar med egenframtagning och färdiga verktyg till skolans krav. Som grund för utvärderingen kommer kraven, från personal på två olika referensskolor, att vara. Till hjälp för utvärderingen kommer en metod kallad 2G-metoden att användas och resultatet av arbetet blir de krav och önskemål som bör tillgodoses för att ett ökat användande skall ske.

Ledarskap har ofta studerats antingen beroende på samhällskultur eller beroende på organisationskultur. I denna uppsats har jag studerat upplevelsen av ledarskap i svenska skolor i ett multikulturellt perspektiv. ”Ledarskap i ett multikulturellt perspektiv!” är en kvalitativ studie om hur personer med olika kulturella bakgrunder ser på svenskt ledarskap, och den ideala bilden av svenskt ledarskap. För att uppnå syftet har jag intervjuat sex personer från olika kultursfärer. Jag har använt mig av kvalitativ metod med tematiskt strukturerade intervjuer. För att analysera synen på ledarskap i skolan ur ett multikulturellt perspektiv har jag presenterat en rad viktiga begrepp som jag kan använda i min analys. Dessa begrepp är: monokronisk och polykronisk tidsuppfattning, världens kultursfärer, svensk företagskultur, interkulturalitet och interkulturell kompetens samt kommunikation.  Resultaten visar att synen på ledarskap påverkas av individers kulturella tankesätt. Jag har hittat skillnader i synen på svenskt ledarskap hos mina respondenter. Dessa skillnader kommer till uttryck i vad jag kallar för ”det överdemokratiska ledarskapet”, ”det svårtolkade ledaskapet”, och ”det effektiva ledarskapet” som belyses av invandrares föreställningar, och ”det humana ledarskapet” som belyser svenska föreställningar. Synen på det ideala ledarskapet är också i många fall olika hos mina respondenter. Svenskarna ser ett ”tydligt- och situationsanpassade ledarskap” som ett idealt ledarskap, medan sydamerikanerna tror mer på ett ”styrande ledarskap” och dem som kommer från Mellanöstern presenterar ”teamledarskapet” som ett idealt ledarskap. Resultaten visar också att ett interkulturellt synsätt på ledarskap är betydelsefullt för ett idealt ledarskap enligt mina respondenter. Dem betonar också behovet av öppna, utbildade och kompetenta ledare på mångkulturella organisationer. Nyckelord: Ledarskap, samhällskultur, multikulturella organisationer, kommunikation, skola.

Eleven women participated in this study: Two generations of women, one group born in the 1950´s- and 60´s, and the other group born between 1975-1990. They belong to two different social castes, the Schedule caste and the Brahmin. The purpose of this study is to get a clearer picture of how the right to, and possibility for, education has changed for women from the Schedule caste from the time of India´s independence in 1947 until today.By using a qualitative interview method, called “oral history”, the light was shed upon the women´s personal life stories. They described their childhood, family structure and their own, and their children´s, possibilities for education. All interviews with the women in Nagwa were conducted with an interpreter.  There was one interview with a Professor in modern Indian history. She did an extended interview and described the time period around the independence of India until today, from her own history as well as the knowledge she has gained from her historical research.The results of this study show a positive development regarding women´s rights and their possibility for education. The girls of today have access to education similar to the boys. They are allowed to make their own choices and to seek higher education, which wasn´t possible for the oldest women of the study. The oldest women had to stay at home, care for their siblings and marry early to help support their familiThe study also shows changes in society. Today there are laws supporting women´s rights. There is an increased understanding of education for girls and for education as a contributing factor of social developmenThe respondents also described changes in the family structures and tradition. Today the women are expected to make a career, not to stay at home and care for the family. A report supports this as it shows that the literacy rate for women has increased drastically in ten years. However, researchers claim that traditional family structures still exist among some families. They don’t allow their girls to attend school and these girls are married off at a young age.

Hur förhåller sig adopterade till sin identitet och skola? Är målgruppen inkluderad eller exkluderad i samhället, skolan och i andra situationer? Hur upplever personerna i studien inkluderande och exkluderande? Föreliggande studie behandlar 7 adopterade individers relation till sin egna identitet och skolan och samhället i stort.  Den tidigare forskningen har behandlat både inkludering och exkludering, mestadels ur en specialpedagogisk synvinkel. Aktuella forskningsläget om adoption och adopterade har behandlat ras, identitet, stereotypa föreställningar, speciellt stöd som kan behövas föradopterade, hur adopterade vuxna känner sig i samhället. Syftet med studien blir således att undersöka hur adopterade förhåller sig till sin identitet och om den identiteten blivitexkluderad eller lyfts fram i skolsammanhang.

Majoriteten av Sveriges arbetskraft befinner sig i yrken med hög risk att automatiseras inom kommande ett eller två decennier. Det är därför av största vikt att skolan förbereder den framtida arbetskraften för den omställning som sannolikt väntar arbetsmarknaden och förser eleverna med den kunskap och förmågor som de behöver. Kreativitet spås bli en av de stora tillgångarna på arbetsmarknaden. Därför är lärarnas egna implicita teorier om kreativitet intressant att studera eftersom de teorierna kommer att influera elevernas kreativa utveckling i klassrummet. Den här studien undersöks 65 svenska lärares attityder och underliggande föreställningar om kreativitet och kreativt beteende. Resultaten av enkätundersökningen jämförs sedan med en liknande amerikansk studie och fann både signifikanta skillnader mellan hur de svarat och att svenska lärare visade på en bred förståelse för kreativitet men att de missat den kanske viktigaste komponenten i kreativitet, nämligen originalitet.

Denna studies är ett försök att ge en ökad förståelse för hur rektorer och lärare vid en kommunal skola och en friskola på gymnasienivå ser på specialpedagogens funktion i skolan. Detta görs genom en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att är att ge en bild av specialpedagogens funktion i skolan genom att belysa sex lärares, tre på en kommunal skola och tre på en friskola, och två rektorers, en vid en kommunal skola och en vid en friskola, syn på och tankar om detta. Detta för att få en ökad förståelse för vad lärare och rektorer förväntar sig av den funktion som specialpedagogen fyller i skolan. De tre frågor som ska hjälpa till att belysa detta är: - Hur ser rektorerna på specialpedagogens funktion? - Hur ser skolans lärare på specialpedagogens funktion? - Skiljer sig synen på specialpedagogens funktion beroende på om läraren och rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola? Studiens resultat tolkas utifrån de två vanligaste förekommande specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt, tidigare forskning och skolans styrdokument. Resultaten ger sammantaget en bild av specialpedagogens yrkesroll som komplex, där synen på den specialpedagogiska yrkesrollen hos rektorerna spänner från att vara en specialundervisare för enskilda elever i behov av särskilt stöd till att arbeta med handledning och skolutveckling. Den bild av specialpedagogerna och deras funktion som rektorerna målar upp är mer relationell till sin karaktär än kategorisk. Lärarna i studien anser att specialpedagogerna är viktig för att de ska kunna klara av att hjälpa de elever som har behov av särskilt stöd och att de skulle vilja ha mer tillgång till det stöd som specialpedagogerna ger. Även lärarna bild av specialpedagogens funktion överväger något åt det relationella perspektivet. Resultaten i studien pekar även mot att det är svårt att finna några betydande skillnader mellan hur synen ser ut på specialpedagogens funktion oavsett om läraren eller rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola.

I förskolan strävar personalen efter att uppfylla målen som står i Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) och där hänvisas det bland annat till att alla barn ska vara inkluderade och att detska vara en skola för alla. I dagens förskola är många barn i behov av särskilt stöd och mångautav de barnen har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att synliggörapedagogers dagliga arbetssätt med att inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning iförskolan. Frågeställningarna är utformade för att besvara syftet och för att få en inblick i vadinkludering betyder för förskollärare.För att få svar på syftet har kvalitativ metod använts med ostrukturerade intervjuer. Femförskollärare valdes ut för intervjuerna genom bekvämlighetsurval och genomfördes på tvåolika förskolor i västra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteorioch den sociokulturella ämnesteorin. Hermeneutik är en tolkningslära som går ut på att skapaen förståelse vilket denna studie syftar till. Den sociokulturella teorin handlar om att lära isamspel med andra vilket är viktigt för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning ellerinte. Intervjuerna spelades in och sedan gjordes det transkribering för att kunna börja koda alldata som i sin tur blev ett tydligt resultat.Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna är medvetna i sitt arbete när det gäller attinkludera alla barn och de anser att det inte är svårt så länge det finns förutsättningar förinkludering. Förskollärarna menar att med mer utbildning, kunskap och även mindrebarngrupper ökas förutsättningarna. Alla förskollärarna i studien beskriver begreppetinkludering på olika sätt. Det de har gemensamt är att alla barn ska ha rätt till att delta och gessamma förutsättningar. Det kommer även fram att pedagogerna beskriver begreppet integreringmer än vad de beskriver inkludering när de svarar på vad inkludering betyder för dem.

Begreppet hållbar utveckling myntades 1987 av Brundtlandskommissionen och sedan 2005 har det satsats på utbildning inom området. Även om synen på hur undervisning ska bedrivas har förändrats över tid så är vikten av att undervisa om hållbar utveckling lika aktuell idag. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för hur undervisning bedrivs inom hållbar utveckling i svensk skola. Studien presenterar olika undervisningssätt för hållbar utveckling. Forskningsfrågorna vi har besvarat: På vilka sätt kan undervisning bedrivas inom hållbar utveckling? Och Vilka för och nackdelar finns med de olika undervisningssätten? I resultatet ges en grundlig presentation av olika undervisningssätt, det tas även upp för- och nackdelar med samtliga. Resultatet presenterar övergripande perspektiv på undervisningen för hållbar utveckling och på vilka olika sätt undervisning för hållbar utveckling har bedrivits samt hur den kan bedrivas. Undervisningssätten jämförs sedan i diskussionen där även andra faktorer som kan påverka undervisningen tas upp. I studien förespråkar flera av författarna ett holistisk perspektiv på undervisningen samt att en pluralistisk undervisningstradition är gynnande i undervisningen om hållbar utveckling. Det framgår även att det är viktigt för elever att knyta an till naturen för att kunna få en djupare förståelse för innebörden av hållbar utveckling samt för att kunna ta ställning i frågor som rör hållbarhet.

I den skola som uppsatsen undersöker finns skilda meningar om hur kommunikation ska ske med hjälp av digitala hjälpmedel, samt till vad och hur dessa verktyg ska användas. Samhället arbetar samtidigt aktivt med att få Sveriges skolor mer och mer digitaliserade. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever på en skola upplever att digitala lärplattformar och digitala hjälpmedel används för kommunikation i skolan. De frågeställningar som utformats utifrån syftet är:   Vilken kommunikationskultur finns det i den medialiserade skolan? På vilket sätt kan man se skolan som medialiserad? Vad är skolans doxa i relation till lärplattformar och digitala hjälpmedel?   I studien har 10 lärare och 11 gymnasieelever från samma skola intervjuats i fokusgrupper om 3-4 personer, vilket innebär att uppsatsen har en kvalitativ ansats. Intervjuernas resultat visar att lärare använder sig av digitala lärplattformar och digital kommunikation på olika sätt, där lärarna har olika syn på medieteknologiers användning. Elever har under intervjuerna beskrivit att de önskar en mer gemensam struktur och riktlinjer på hur de digitala verktygen och hjälpmedlen används. Slutsatser i studien visar att majoriteten föredrar muntlig kommunikation, dock har digital kommunikation blivit en stor del av skolans dagliga verksamhet. Den undersökta skolan befinner sig i en medialiseringsprocess, där majoriteten av lärare och elever har blivit beroende av medier i relation till skolan. Det framkommer i resultatet att elever vill ha fysiska läromedel istället för digitala, allt annat studiematerial vill de ha digitalt på lärplattformar. Det är uttalat av skolans ledning att lärare ska använda sig av Schoolsoft, dock framkommer det av studien att samtliga intervjuade lärare inte använder sig lärplattformen förutom vid administration, så som närvarohantering. Förväntningar finns från lärare och elever, att lärare bland annat ska ge resultat och feedback via lärplattformar samt svara på mail och meddelanden inom ett dygn, annars bryter de skolans doxa.

Digitalisering är ett samhällsområde som växer och växer för varje dag och det läggs allt större vikt vid digital kompetens inom skolans verksamhet, vilket även benämns i läroplanen. Syftet med studien är att beskriva sex pedagogers uppfattningar om att anpassa sin undervisning efter digitala verktyg i sin verksamhet. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare om deras sätt att arbeta med digitala verktyg i skolan. Studien har genomförts med halvstrukturerade intervjuer med utbildade grundskolelärare som arbetar i skolan inom samma kommun med elever ifrån årskurs ett till årskurs fyra. Med utgångspunkt i studiens frågeställning formulerade jag olika kategorier för lärarnas intresse att anpassa de olika digitala verktygen. De olika kategorierna i bakgrunden som berörs inom området är: Digitala verktyg, inlärningsmöjligheter och Skolans ansvar för digitala verktyg i undervisningen. Kjällander (2011) lyfter lärplattan och andra surfplattor som användbara verktyg inom skolan ur ett lärandeperspektiv. Kjällander hänvisar till de positiva effekter som kan förekomma men nämner även vilka negativa effekter surfplattan kan ha. Resultatet i studien redogör för att samtliga respondenter uppskattar digitaliseringen av skolan och anser att digitala verktygen är ett hjälpmedel i skolan för elevernas inlärning. / <p>Godkännande datum: 2016-12-23</p>