Syftet med vår studie var att undersöka vad samverkan innebär, hur det beskrivs och vilka hinder och möjligheter som finns för att samverkan ska fungera. Studien har använt intervjuer som metod där vi har intervjuat klasslärare, rektorer och fritidspersonal. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet mynnade ut i totalt 6 teman, tre per frågeställning, vilka analyserades utifrån två teorier. Det studien visar är att det ofta är klasslärare som har tolkningsföreträde vid samverkan mellan skola och fritidshem. Dock ser alla informanter många möjligheter med samverkan men att dessa kan vara svåra att genomföra i praktiken. I studiens slutsats kommer vi fram till att det verkar finnas en djupt rotad maktobalans och otydlighet mellan de båda organisationskulturerna klasslärare och fritidspersonal som kan ha sin grund efter hur vi har fostrats under våra utbildningar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur fritidshemmet positioneras i kommunala skolors hemsidors narrativ, samt söka se om narrativen har variationer som beror på demografiska och geografiska faktorer. Hemsidorna har analyserats genom narrativ analysmetod, med tillämpad positioneringsteori samt semiotisk bildanalys. I resultatet har vi funnit att narrativet konstrueras genom olika subjektpositioneringar och via olika former av symboliskt kapital, och därigenom utgör hemsidorna en del av fritidshemmets identitetsskapande. I vår analys har vi identifierat tre positioneringar av fritidshemmet på hemsidorna, det samverkande fritidshemmet, fritidshemmet med särställning och det upplösta fritidshemmet. Som slutsats kan via konstatera att utrymmet för fritidshem, att via hemsidorna, positionera sin verksamhets särprägel är begränsat.

Substansanvändning hos ungdomar är ett socialt samhällsproblem som har funnits sedan länge. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på en gymnasieskola uppfattar olika preventiva insatser mot användningen av alkohol, narkotika doping och tobak. Samt vidare undersöka om/hur svaren skiljer sig mellan pojkar och flickor samt val av gymnasieinriktning. Följande frågeställningar formulerades: 1. Hur uppfattar ungdomar olika former av preventiva insatser? 2. Uppfattas insatserna olika i relation till kön eller gymnasieinriktning? För att kunna studera detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats och med hjälp av enkäter samlat in empirin. De metodologiska utgångspunkterna är Urie Bronfenbrenner - Socialekologi, kulturpsykologi samt socialpedagogisk teori. Studien tar avstamp i den nationella ANDT strategin som också användes för att utforma enkäterna som gymnasieeleverna fick besvara. Det var totalt 89 respondenter som deltog varav 27 pojkar och 62 flickor. Resultatet redovisar att eleverna ansåg att hög närvaro i skolan var det mest verkningsfulla för att förebygga användningen av alkohol, narkotika doping och tobak. Resultatet visade också att det föreligger signifikanta skillnader mellan de olika gymnasieinriktningarna i hur eleverna uppfattar olika preventiva ANDT-insatser som görs i skolan. I motsats till detta visade resultatet att det inte föreligger några signifikanta skillnader mellan kön gällande hur olika preventiva ANDT-insatser som görs i skolan uppfattas.

Syftet med studien är att undersöka kvinnans roll i den svenska religionsundervisningen och hur de framställs i läroböcker i religionsundervisningen. Hirdmans genusperspektiv har applicerats på de tre Abrahamitiska religionerna: kristendom, judendom och islam för att undersöka hur makten mellan kvinnor och män är fördelad och hur det visar sig i läroböcker för gymnasieelever. Vi har granskat sju läroböcker mellan årtalen 1968-2018 för att kunna få svar på hur kvinnorna gestaltas på olika sätt i de tre religionerna, kön på författare och när läroboken publicerades.                                                                                                                                    Vi har även använt oss av en enkät som anonyma elever i en skola i Sverige besvarat för att kunna stärka vårt resultat och ge oss ett elevperspektiv på hur de anser att religionsundervisningen samt läroböcker porträtterar de olika könen. Resultatet visar att män och kvinnor gestaltas på olika sätt i läroböckerna och genusperspektivet ger en djupare förståelse kring varför det ser ut på detta sätt. Det framgår att den religiösa kvinnan nämns men inte på den nivå som önskas av eleverna. Det skiljer sig också beroende på vilken typ av lärare du som elev har, ålder, utbildning och engagemang spelar stor roll för elevernas kunskapsutveckling. Skolan ansvarar över vilken nivå av kunskap som eleverna inhämtar. Det betyder därför att de också ansvarar för vilket material som används, det vill säga läroböcker och andra läromedel. Valet av läromedel är betydande för elevernas utveckling inom religionsundervisningen.                                               Den religiösa kvinnan visas på några få sidor i varje analyserad lärobok och många av författarna väljer att referera till människan när de talar om de troende, vilket är ett framsteg men det är fortfarande mannen som står för de konkreta exemplen när det handlar om religion och kvinnan kommer i andra hand. Utöver det syns inte den kristna, den judiska eller muslimska kvinna i den utsträckning som behövs för att skapa en mer inkluderande undervisning.

Syftet med denna studie äratt undersöka hur elevers och lärares inställning till grupparbete i ämnet teknik konvergerar och divergerarutifrån sex aspekter. Eleverna som deltagit i studien har vi själva haft kontakt med genom praktik eller arbete och kommer från 6 olika skolor i Småland och Halland. Det har varit en blandning av kommunala, privata, centrumskolor, förortsskolor och skolor i småsamhällen. När det gäller de tekniklärare som deltagit i studien har de kommit från vårt eget nätverk samt från en grupp på Facebook för tekniklärare. Vi har arbetat med intervjuer i enkätform, en enkät till lärare och en till elever. Resultatet visar att elever och tekniklärare i stort sett varsamstämmiga när det gäller hur ofta grupparbeten förekom, den allmänna inställning och nyttan av grupparbeten. Samstämmigheten var också stor när det gällde förmågor man övade och divergerade bara något på frågan om kunskapsutveckling. Här tyckte eleverna att denna förmåga inte var så viktig jämfört med andra förmågor som samarbetsförmåga och kommunikation. Det som divergerar mest mellan tekniklärare och elever varhur gruppindelningen skall gå till där lärarna ville bestämma gruppindelningen men eleverna tyckte att de kunde göra detta bättre själva. När det gällde hur bedömningen skulle ske tyckte lärarna att individuell bedömning skulle gälla i alla lägen men eleverna tyckte att för att få gruppen att jobba så bra som möjligt var gruppbedömning bäst. Vi kan utifrån materialet i vår studie konstatera att pojkarna som deltog varmer positiva till grupparbete i teknikämnet än flickorna. Trots litet underlag vill vi också påpeka att de lärare som hade en bakgrund utanför skolan hade en mer positiv bild om hur de tror att eleverna föredrar att jobba i grupp är motsvarande lärare som enbart hade en bakgrund från skolans värld. Vi kunde också se att elever med utländsk bakgrund hade en lika positiv bild av grupparbete som svenskfödda elever.

Studiens första del undersöker det långvariga hemmasittandes orsaker. Den andra delen handlar om vilka insatser de beviljats för hemmasittandet och vilka insatser de önskat ta del av. Metodval för studien har varit kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och bearbetningsmetod blev en blandning av riktad och konventionell innehållsanalys. De teorier som fokuserats på är stigmatisering och vändpunktsteorin. Till studien värvades tre respondenter som ingår i målgruppen hemmasittare. I empirin uppmärksammades mönster till hemmasittandets orsaker som kan härledas från barndomen och skoltiden. Respondenterna har kommit från fattiga familjeförhållande med föräldrar inom arbetarklass med låg utbildningsnivå. Ett återkommande tema är skolans tillkortakommande, där skolan i många fall har misslyckats med att ge respondenterna det stöd de var i behov av för att kunna fullfölja studierna. Hemmasittandet har eskalerat efter att de lämnat skolan, men har även förekommit under skoltiden. Insatser respondenterna erhållit för sitt hemmasittande har främst varit arbetsinriktade medan de i större utsträckning efterfrågat stödinsatser i form av samtalsstöd eller andra kurativ insatser. Alla tre saknade att bli sedda som individer med individanpassade insatser istället för de generella insatser som i många fall inte passade dem.

Some children grow up between two different cultures and in some cases different religious values ​​/ beliefs, how does it affect their everyday life both inside and outside school environments. Previous research shows that children may experience exclusion or a feeling of being in-between due to cultures and religious differences. A constant meeting with Swedish culture at school and then another at home, a so-called culture clash. The purpose is to investigate a family's experiences of integration in school through a case study, how it affects them as an Algerian ethnic family and what conditions are needed for an integrated society and education. A society where children do not have to be exposed to any type of abuse. In this study, a qualitative research method has been used as an approach to collect data from interviews with family members of North African descent, which was most appropriate given what the study intends to investigate and develop in this research work. Both unstructured and semi-structured interviews were chosen to be conducted to gather as much fact as possible, both through closed questions and open-ended questions. A result that through an analyse shows that there are children who can feel left out in certain Swedish festivals / cultural events and feelings of not being understood, and a feeling of middle ground arises where Algerian and Swedish cultures clash. At the same time, previous research was examined to find theoretical facts in the research work's subject choice. Thereafter, theory and empiricism were set against each other in an abductive approach. / En del barn växer upp mellan två olika kulturer och i vissa fall olika religiösa värderingar/tro. Hur påverkar det deras dagliga vardag både innanför och utanför skolan? Tidigare forskningar visar på att barn kan uppleva utanförskap eller ”mellanförskap” på grund av kulturella och religiösa olikheter. Ett kontinuerligt möte med den svenska kultur i skolan samtidigt som man lever i en annan kultur hemma - en så kallad kulturkrock riskerar att uppstå. Syftet med denna studie är att genom en fallstudie studera hur en familj upplever att integrering i skolan fungerar. Den centrala frågeställningen i relation till detta syfte blir - hur upplever en familj varande av etnisk algeriskt ursprung att de påverkas av olika kulturkrockar och vilka förutsättningar anser de behövs för att de ska uppleva sig som integrerade i utbildning och samhälle? Integrering definieras i studien utifrån hur den studerade familjen själva definierar sin syn på integrering – som ett samhälle där barn inte behöver bli utsatta för någon typ av kränkning. I studien, som är renodlat kvalitativ, används som metod för att samla in data, intervjuer med en familj med nordafrikanskt påbrå. Intervjuer ansågs som den bästa metoden för arbetet eftersom just personliga upplevelser och definitioner av frågor som integrering, kulturkrockar, missförstånd, motsättningar mellan hem och skola osv. var de centrala frågorna att ytterligare studera i studien. I studien genomfördes både ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med mor, far och tre döttrar i grundskoleåldern. Detta för att samla in så mycket fakta och information som möjligt om hur medlemmarna i familjen upplever sin totala livssituation. Resultat från intervjuerna med familjens medlemmar visar föga överraskande på att barnen i familjen delvis känner sig utanför vid vissa svenska högtider/kulturella händelser och det finns en känsla av att inte vara förstådd. Likaså uttryck känslor om ”mellanförskap” vilket uppstår när den algeriska och den svenska kulturen krockar. Parallellt med intervjuerna har också tidigare studier använts för att hitta förklaringar till hur studiens empiri kan förstås och sättas in i större sammanhang. Genom detta förfaringssätt ställdes teori och empiri mot varandra vilket möjliggjorde nya upptäckter och nya sätt att tolka familjens upplevelser.

Denna studie är inspirerad av metodansatsen Grundad teori och omfattar kvalitativa intervjuer med nio rektorer som är ansvariga för kommunala skolor inom årskurserna F-6i tre kommuner i landet. Syftet med studien har varit att beskriva och problematisera rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdragmed inriktning mot läs-och skrivutveckling. Eftersom den tidigare forskning som finns kring rektorers uppfattningar och erfarenheter av den specialpedagogiska verksamheten (Nilholm, m.fl, 2007, Lindqvist, 2013) riktar in sig mot specialpedagogers arbete väcktes ett intresse för denna studie då jag upplevde att det saknades forskning om rektorers syn på speciallärares yrkesroll. I studien har jag funnit att rektorers tidigare erfarenhet av specialpedagogik tycks ha en viss inverkan när det gäller hur de beskriver organiseringen av speciallärares arbete på skolorna. När det gäller rektorers uppfattningar och erfarenheter kring de förebyggande och åtgärdande insatser som speciallärare bör arbeta med nämns vikten av tidiga insatser, att speciallärares spetskompetens bör spridas genom handledning till övriga pedagoger samt att skolans verksamhet bör präglas av ett kollegialt lärande mellan elevhälsans personal och övriga personal som framgångsfaktorer som bör genomsyra hela skolans verksamhet. Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdrag visar även att den kompensatoriska synen på specialpedagogik övervägs i studien där eleven plockas ut från undervisningen för att få hjälp i form av en till en undervisning i ett angränsande grupprum. Att det kompensatoriska perspektivet är övervägande inom skolans verksamhet är något som Nilholm (2007) tidigare har visat. Enligt rektorerna handlar detta om en tradition som är svår att bryta. I studien finnsäven exempel på det kritiska perspektivets framväxt där rektorer beskriver att speciallärare arbetar mer i klassrummet tillsammans medordinarie klasslärare samt dilemmaperspektivet som handlar om att det inte alltid finns en enkel lösning på de problem som uppkommer inom skolans värld.

Denna litteraturstudie avser att med befintlig forskning redogöra för hur skolelever förklarar faktorer som bidrar till mobbningens uppkomst. Fortsättningsvis kommer således den analyserade litteraturen redovisa forskarnas skiljelinjer. Metoder som används i litteraturstudien för att identifiera elevers förklaringar är kvalitativ textanalys som tillämpats på sex svenska studier mellan år 2008–2017. Vidare används en hermeneutisk metod i tolkningen av analyserad litteratur för att därav fånga elevers upplevda verklighet. Genom litteraturstudiens metoder har tre olika kategoriserade teman kunnat identifieras; individ-, grupp-och könsförklaringar. Resultatet visar att skolelever förklarar mobbningens uppkomst genom att peka på faktorer kopplade till individer genom mobbarens personlighet, känslostyrning och bakgrund samt offrets avvikelse i beteende och utseende. Därtill framkommer att skolelever således pekar på gruppförklaringar genom; sociala hierarkier, kamratgrupper, grupptryck, samhälleliga normer, reklam, rådande könsnormer, gruppdynamik, inflytande, status, skolan, vuxnas frånvaro, människans sätt att vara och inlärt beteende. Avslutningsvis visar litteraturstudien att flickor och pojkar ger varierande förklaringar till att förklara mobbningens uppkomst med skiljelinjen att flickor i högre utsträckning ger en mer mångfaldig bild till att förklara uppkomsten.

Bakgrund: Barn och ungdomar med glutenintolerans kan uppleva problem på grund av sjukdomen kopplat till mat och ätande, både i skolan och samhället utanför. Särskilt hem- och konsumentkunskap upplevs som ett skolämne där problem kan uppstå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärare arbetade med att tillgodose glutenintoleranta elevers behov och rättigheter samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de upplevde i detta arbete. Metod: I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma hem- och konsumentkunskapslärare som undervisade årskurs 6–9. Intervjuerna genomfördes genom personliga möten alternativt över videolänk. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys genomfördes där den insamlade datan kondenserades, kodades och sedan kategoriserades i en tabell med två kategorier och fyra subkategorier. Resultat: Resultaten i studien visade att kunskap och tidigare erfarenhet av att hantera glutenintolerans var de mest avgörande faktorerna i arbetet med att uppfylla glutenintoleranta elevers behov. Vidare framkom att glutenintolerans inte var något som lärarna hade reflekterat så mycket kring eller lade särskilt mycket vikt vid i sitt arbete och glutenintolerans hade en oklar roll i deras undervisning. Många gånger bestod undervisningen om glutenintolerans av oplanerat och outtalat kamratlärande mellan glutenintoleranta elever och dess klasskamrater i arbetsgruppen. Slutsats: Det är oroväckande att en lärares privata erfarenheter har så stor inverkan på undervisningen. Läroplanen behöver därför tydliggöra vad som gäller angående glutenintolerans och andra allergier och intoleranser för att säkerställa behoven och rättigheterna för dessa elever. Vidare behövs mer forskning om hur huvudmän säkerställer en säker undervisning i hem- och konsumentkunskap. / Background: Children and adolescents with celiac disease may experience problems linked to food and eating because of the disease, both in school and in the rest of the society. Home economics is especially mentioned as a school subject where problems can occur. Objective: The aim of this study was to explore how teachers in home economics work to fulfill the needs and rights of students with celiac disease and also what prerequisities, opportunities and obstacles the teachers experienced in this work. Method: Qualitative semi-structured interviews were used to perform this study and seven teachers in home economics were interviewed. The interviews consisted both of personal meetings as well as meetings over video link. The interviews were transcripted, condensed, coded and then sorted in a table with two categories and four sub-categories in order to analyze them. Results: The study showed that knowledge and previous experience were the most important factors in the work with fulfilling the needs of students with celiac disease. The study also showed that celiac disease was something the teachers didn´t pay much attention or considered to be of much importance and the part celiac disease played during the lessons was unclear. Teachers had a wide variety of approaches when it came to teaching about celiac disease. Some directly taught their students and others relied on peer learning. Conclusion: It´s disquieting that teachers private experience of celiac disease is of so much importance for the teachers work. Therefore the syllabus needs to clarify what part celiac disease and other allergies and intolerances has in home economics. There is also a need for more research of how principals ensure safe lessons in home economics.