Skolgången kan i många fall vara fylld av utmaningar för elever med ADHD och ADD. Detta är något som i vår tid utforskas mer och mer. Något som återstår att undersöka är hur arbetet med ADHD och ADD i skolan egentligen ser ut. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolkuratorer, lärare och specialpedagoger bemöter och arbetar med barn utifrån behoven som förekommer kring ADHD/ADD-problematik samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats genom intervjuer med respondenter från ovannämnda urval. Vilka strategier som våra respondenter tillämpar i vardagen för att hjälpa barnen ifråga, vad deras uppfattning och kunskap om diagnoserna är samt hur samverkan fungerar inom och utanför organisationen är tre centrala aspekter i studien. Resultatet av denna studie var att mycket av de strategier för bemötande av och arbete med elever med ADHD/ADD som togs upp under intervjuerna var synliga i tidigare forskning. Intervjuerna har analyserats utifrån Michael Lipskys (1980) begrepp street-level bureaucrats, eller gräsrotsbyråkrater. Respondenternas bild av ämnet var varierande då vissa fokuserade på de positiva aspekterna av diagnoserna medan andra fokuserade mer på problematiken som kopplas till ADHD/ADD. Nästan samtliga respondenter upplevde att kunskapen om ämnet var adekvat på deras skola för att bemöta barnens behov. Samverkan inom skolorna var vanligt förekommande och ansågs fungera väl medan samverkan med andra organisationer ansågs vara bristfällig eller icke-existerande. För framtida forskning kan det vara av intresse att undersöka hur högskoleutbildning kan utvecklas för att förse information om ADHD/ADD då detta har funnits vara bristfälliga enligt studiens respondenter.

I denna studie behandlas ämnet skönlitteratur i svenskundervisning. Studien syftar till att, med utgångspunkt i didaktisk forskning, belysa undervisning med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolan. Frågeställningarna är följande: Vad säger didaktisk forskning om lärares roll i undervisning med skönlitteratur? Vad har skönlitteratur i undervisning för påverkan på elevers identitetsskapande? Vilka hinder belyser didaktisk forskning i undervisning med skönlitteratur? Litteraturstudien är baserad på ett tiotal vetenskapliga texter där bland annat antologier, doktorsavhandlingar och konferensbidrag har inkluderats, där forskningsresultat har sammanställts med studiens syfte som utgångspunkt. Resultatet visar att användning av skönlitteratur som medel i undervisning bidrar till elevers identitetsutveckling, dock har lärare en betydande roll. Hinder i undervisning med skönlitteratur som presenteras i studien är: styrdokument och elevgrupp. Resultatet visar även att tiden inte räcker till för att erbjuda lärare kompetensutveckling och utrymme för att, på djupet, kunna arbeta med skönlitteratur.

Syftet med studien är att undersöka om lärare anser att integrering av flerspråkiga elever kan gynnas av utomhuspedagogik som arbetssätt. I skolklasserna kan det idag finnas flera olika språk och det är av stor vikt att läraren finner metoder för att bemöta alla elever. I läroplanen står det att undervisningen ska varieras och anpassas efter varje individ (Skolverket, 2017) och en sådan variation eller anpassning skulle kunna vara utomhuspedagogik. Studien använder det sociokulturella perspektivet som ramverk, där vi lär i samband med andra. Även John Deweys teori går att applicera på studien då han ansåg att barn lär genom att få göra. Insamlande av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom visar på att utomhuspedagogik i samband med flerspråkiga elever kan bidra till en ökad språkutveckling samt en ökad känsla av delaktighet.

Dialekterna är i upplösning, i synnerhet de lokala. De lokala dialekterna är de som ligger längst ifrån standardspråket sett till uttal och förekommer främst i Dalarna. Bjursås är den sydöstligaste socknen som tillhör de egentliga dalmålen och den lokala dialekten bjursmålet är starkt hotad. Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka vad eleverna på Bjursåsskolans högstadium har för attityd till den lokala dialekten bjursmålet samt se om det finns ett intresse för att bevara den genuina dialekten med hjälp av skolundervisningen. För att samla material används en kvalitativ metod i form av enkäter. Enkäterna besvarades via både pappersform och Google formulär av 123 högstadieelever samt två verksamma svensklärare på samma skola. Resultatet visar att ungdomarna generellt sett har en positiv attityd till bjursmålet och majoriteten av dem vill lära sig mer om dialekten. Trots det berör inte skolundervisningen ämnet, vilket dessutom ses som en av de större orsakerna till dialektupplösningen. Slutsatsen av undersökningen är att fler skolor bör arbeta med dialekter (framför allt de lokala) i undervisningen för att bevara kulturarvet.

Sammanfattning Barn och unga är idag allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Debatten kring vems ansvar detta är samt hur mycket fysisk aktivitet skolan ska erbjuda har varit både stor och delad. Detta har bidragit till att enskilda skolor har utvecklat idrottsprofilering där de erbjuder elever mer fysisk aktivitet i form av fler pulshöjande lektioner samt rörelsepauser under teoretiska lektioner. Den tidigare forskningen kring skolor med idrottsprofilering har fokuserat på elever i äldre stadier såsom högstadium och gymnasium, där idrottsprofileringen många gånger syftar till att utveckla elitidrottare. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka mellanstadieelevers fysiska aktivitetsvanor samt jämföra en idrottsprofilerad skola med en skola som inte har något specifik inriktning. Tvärsnittsstudien genomfördes genom en enkätundersökning på tre skolor. Sammanlagt har 122 elever besvarat enkäterna på de tre skolorna. Resultatet visar att elevers fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan skolan med idrottsprofilering mot skolorna som inte har någon särskild profilering. Drygt hälften av eleverna på den idrottsprofilerade skolan uppnår WHO:s rekommendationer gällande fysisk aktivitet medan det var nästintill inga elever på de två skolor utan någon särskild inriktning som når rekommendationerna. Det är ingen skillnad mellan könen i hur många som når rekommendationerna. Betydligt fler elever i den idrottsprofilerade skolan är aktiva i en idrottsförening och generellt mer aktiva på fritiden än vad eleverna på de andra skolorna är. Dock finns det ingen signifikans mellan skolorna i huruvida de tar sig till skolan genom aktiv eller passiv transport. Eleverna på skolorna tillbringar i stort sätt lika mycket tid framför olika typer av skärmar. Den tiden är dock högre under helger än vad den är under vardagar. Utifrån resultatet går det att diskutera vems ansvar det faktiskt är att många barn och unga ej når upp till rekommendationerna gällande fysisk aktivitet. Kanske ska ett sådant ansvar vila på hela samhället och inte enbart på den enskilda läraren i idrott och hälsa.

Sammanfattning Läroboken dominerar undervisningen i skolan. I dessa konstrueras den ideala eleven genom diskurser och maktbärande relationer. I lärarrollen är det viktigt att kunna förstå och kritiskt kunna granska läromedels påverkan på de traditionella stereotypiska rollerna, och hur ideal skapas. Intersektionaliteten låter oss undersöka de maktbärande ordningar vilka samspelar för att skapa idealet. Genom diskurser kan maktbärande ideal avslöjas i läromedel i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av den ideala eleven i läromedel i idrott och hälsa, och hur maktrelationer upprätthålls i termer av ett intersektionellt perspektiv. Syftet är även att undersöka hur idealet, eventuellt, har förändrats över tid. Frågeställningen lyder: Vilka maktbärande faktorer kan identifieras i konstruktionen av den ideala eleven i läromedlen och hur, eventuellt, förändras dessa faktorer över tid? Tre läromedel i idrott och hälsa, i gymnasiet, från åren 1988, 1994 samt 2012 har undersökts. Dessa har analyserats genom diskursanalys ihop med ett sökande efter ideal, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Läromedlen som undersökts spelar en stor roll i att stärka konstruktionen av den ideala eleven. Genus är en av de tydligaste maktbärande faktorerna. Andra identifierade faktorer är kroppens vikt, storlek, hudfärg och fetthalt. Dessa ställs kontinuerligt mot det andra könet. Även utseendet ställs mot det andra könet. Den "ideala eleven", vilken är en ljushyad man, är smalare om höfterna än kvinnan samt har tydligare muskler. Vilken typ av fysisk aktivitet den "ideala eleven" utövar påverkar också, samt vilken kondition denne är i. De förändringar som skådats i förhållande till det tidsspann som skiljer läromedlen åt är små. Angående vad som anses manligt respektive kvinnligt synliggörs på liknande sätt i samtliga läromedel. Den etniska mångfalden har genomgått en minimal utveckling, medan synliggörandet av avvikelser inom sexualitet och funktionalitet inte genomgått någon utveckling alls. Den "ideala eleven" konstrueras av samma maktbärande faktorer år 1988, som år 1994 samt år 2012.

Studien har haft som mål att undersöka vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skola och fritidslärare under den obligatoriska skoldagen. Samverkan mellan fritidshem och skola har varit ett pågående projekt ända sedan sammanslagningen av dem i början av 90-talet och har sedan dess varit en del av många fritidslärares arbetsdag. Forskning på ämnet har gjorts men en del som ofta har saknats är lärarnas perspektiv. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer med åtta yrkesaktiva lågstadielärare som har erfarenhet av samverkan med fritidslärare och intervjuerna har haft fokus på uppfattningar om samverkan och uppfattningar om fritidslärares yrkeskompetens. I resultatet framkommer bland annat en osäkerhet kring fritidslärarens yrkeskompetens samt uppfattningar om att skolans verksamhet gavs företräde och även om det gick att diskutera kring hur lärarnas uppfattningar kan påverka förutsättningarna för samverkan blev det svårt att dra några definitiva slutsatser. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Sedan år 2011 har söktrycket till det estetiska gymnasieprogrammet sjunkit med nära 32% enligt Skolverket. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i den svenska musikbranschen ökat med 43% över samma tidsperiod, mellan åren 2011 och 2015. Tidigare forskning visar att en utbildningsnorm växt fram i den svenska skolan i linje med så kallade rätta gymnasieval. I denna uppsats har gymnasieelever från ekonomiskt samt estetiskt program, genom fokusgruppsamtal som metod, fått berätta om hur de tror att deras omgivning och bakgrund kan ha format deras syn på estetiskt gymnasieprogram och musik som yrke. Eleverna märker enligt dem själva denna förändring i söktrycket. Ett av de viktigaste resultaten är att gymnasieeleverna som medverkade i undersökningen har en svag bild av vilka yrken som ryms inom musikbranschen. Resultatet tyder även på att det estetiska programmet präglas av lågt anseende, och ett generellt rykte att vara lättare än andra gymnasieprogram, och att detta lockar mindre ambitiösa elever som helst vill ha roligt under gymnasietiden. Detta skulle enligt respondenterna bygga på tron om att utövande av en kulturell hobby på skoltid inte stimulerar till lärande på samma sätt som ett gymnasiegemensamt ämne. I analys- samt diskussionskapitlen kommenterar jag resultaten med hjälp av tidigare forskning samt Bourdieus teorier om kapital och habitus. Dessa teorier används för att studera de typer av kapital respondenterna värderar högt respektive lågt, samt deras livsbakgrunders påverkan på deras val.

Det övergripande syftet är att utifrån berättelser från några flickor med muslimsk bakgrund skapa kunskap om villkoren för muslimska flickors religionsutövning i den svenska skolan. Arbetet är en kvalitativ studie, ur en semi strukturerad guide intervjuas en grupp muslimska tjejer. Empirin analyseras och används som svar på några frågetställningar som mer konkret går in på vilka hinder och behov som kan uppstå, samt om dessa behov, hinder är återkommande i skolan. Förutom en rad forskare som Irene Molina, Ylva Brune, Kjell Härenstam är den huvudsakliga litteraturen tagen från Jonas Otterbeck. De teoretiska utgångspunkterna består av den didaktiska triangeln samt kulturrasism, islamfobi. Jag kan avslutningsvis konstatera att det tjejer med muslimsk bakgrund som kom att utgöra empirin för min studie har påvisat att det finns behov i skolan med hänsyn till deras dagliga religionsutövande. I de behoven som upplevdes existera, är slutsatsen utifrån deras erfarenheter att inte alla anspråken bemöttes tillfredställande. I vissa fall har detta faktum i högsta grad enligt analysen, påverkat och kan komma att påverka deras skolvardag samt pedagogiska situation på ett negativt sätt.

Det står inte explicit i läroplan eller skollag att lärare är ålagda att erbjuda föräldrar ett föräldramöte, ändå finns det på många skolor. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka grundskollärares erfarenheter av och åsikter om syfte, innehåll samt den samverkan som sker på föräldramöten för att ta reda på varför föräldramötet finns. Studien genomfördes genom intervjuer med grundskollärare och analyserades utifrån en teori om samspelet mellan skolan, hemmet och samhället. I resultatet och analysen framkom det att föräldramöten ofta behandlar information om praktiska frågor och sådant som rör undervisningsinnehåll. Innehållet bör även enligt de intervjuade lärarna gälla alla föräldrar och frågor om enskilda barn ansågs inte relevant vid ett föräldramöte. I studien framkom det att ett informationsförmedlande skedde i större grad än dialog vid föräldramötet, vilket många lärare såg som problematiskt. Det viktigaste syftet med föräldramötet var enligt de flesta lärarna att skapa en relation mellan lärare och föräldrar. Det fanns lärare som inte ansåg att föräldramötet var viktigt som det ser ut idag, eftersom lite dialog skedde vid föräldramötena. Att föra en dialog har enligt lärare visat sig vara svårt på grund av föräldrar som inkräktar på lärarens arbete, att föräldrar inte närvarar vid föräldramötet och konflikter inom föräldragruppen. Vissa lärare har även uttryckt att föräldramötet upplevs påfrestande. Dessa lärare var även de som arbetat som lärare i mindre fem år. Samarbete har visat sig vara viktigt enligt samtliga lärare men om föräldramötet leder till ett gott samarbete var lärarna inte lika eniga om. En slutsats som dragits av denna studie är att om syftet med föräldramötet är att skapa en god relation mellan lärare och föräldrar behövs kanske formen och innehållet på föräldramötet förändras.