Syftet med studien är undersöka synsätt på lek bland lärare i förskoleklass och i lågstadiet, särskilt vad som gäller deras syn på leken som en del av lärandet. Syftet är även att undersöka hur leken används i undervisningen för att främja läs- och skrivförmågan (literacy) samt vilka skillnader det finns i hur leken används i olika årskurser. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur ser lärarna på lek och på lek som ett pedagogiskt redskap? Hur används lek i undervisningssammanhang och skiljer sig användandet mellan de olika årskurserna F-2? Hur ofta och på vilket sätt används leken för att stödja elevers läs- och skrivutveckling? Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av elva behöriga lärare. Det insamlade materialet har undersökts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare ser leken som viktig för elevers lärande men har svårt att få in leken i undervisningen. Samtliga lärare försöker använda ett lustfullt och lekfullt lärande. Användandet av lek skiljer sig från förskoleklass och årskurs 1–2.

Vi ville lyfta fram ämnet eftersom vi i samtal med lärare och specialpedagoger vi träffar på, upplever att deras kunskap är begränsad kring specialpedagogens arbete mot de särbegåvade eleverna. I specialpedagogens och skolans uppdrag står att vi ska ge alla elever en utvecklande skoltid. Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur några specialpedagoger ser på sitt arbete kring identifiering av särbegåvning och att utmana de särbegåvade eleverna i grundskolan F-6. Vi valde att göra åtta stycken kvalitativa forskningsintervjuer för att göra studiens syfte mätbart. Studien visar att specialpedagogerna har ganska likvärdiga definitioner av begreppet särbegåvning men deras erfarenheter och kompetens skiljer sig väldigt mycket åt. Samtidigt anser de att alla elever har rätt till lika mycket stöd, stimulans och utmaningar för att växa och utvecklas efter sina förmågor. I studien framkom det att acceleration, berikning och coaching är väldigt viktig delar när man som specialpedagog arbetar med särbegåvade elever men att detta kan ske på olika sätt. Det framkom även att specialpedagogerna överlag anser att det är viktigt att göra eleven delaktig i sitt eget lärande. På så sätt kan eleven tillsammans med specialpedagogen hitta rätt verktyg som ger kunskaper som de behöver för att uppnå kunskapskraven i skolan. Utifrån studiens resultat vill vi komplettera bokstaven D, delaktighet, till det pedagogiska ABC, ABC+D.

Sveriges regering presenterade 2017 en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, där målet är att Sverige ska bli det främsta landet i världen att nyttja digitaliseringens möjligheter. Tillgången till pedagogiskt samt tekniskt stöd har visat sig variera kraftigt och det finns fortfarande en osäkerhet kring den digitala kompetensen och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Denna studie har syftat till att undersöka hur skolor bedriver sitt digitaliseringsarbete i relation till den nationella digitaliseringsstrategin samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med det. Detta har genomförts utifrån digitaliseringsledares perspektiv. Inriktning har varit på digitaliseringsstrategins två första fokusområden. Det har sedan tidigare genomförts kvantitativa undersökningar utifrån elevers, pedagogers och skolledares perspektiv, men digitaliseringsledares perspektiv har inte undersökts. Digitaliseringsledaren är en viktig roll som har en stor betydelse för integrationen av digitala verktyg inom skolväsendet för pedagoger. Därav har denna studie utgått från digitaliseringsledares perspektiv. Detta för att bidra till en mer komplett förståelse för arbetet av skolans digitalisering. Kvalitativa intervjuer med digitaliseringsledare har genomförts för att skapa en mer djupgående förståelse inom området. I resultatet presenteras digitaliseringsarbetet på två nivåer: organisatorisk samt individnivå. På en organisatorisk nivå är digitaliseringsstrategin välkänd, men används inte överallt. Skolledaren visar sig även spela en stor roll, då de ansvarar för att rätt förutsättningar finns ute i skolverksamheterna. Detta, tillsammans med olika resurstillgångar kan skapa problem för den önskvärda likvärdigheten av skolan. På individnivå bedrivs digitaliseringsarbetet genom digitala arbetsgrupper för att sprida kunskaper ute i skolverksamheterna. Utmaningar för digitaliseringsarbetet är bristen på ekonomiska förutsättningar samt avsatt tid för digital kompetensutveckling. Möjligheter är att vissa skolverksamheter ser digitaliseringsarbetet som en naturlig del i sin budgetering. Detta, tillsammans med pedagogers alltmer positiva attityder gällande användning av digitala verktyg, är ett steg i rätt riktning för skolans digitalisering.

Ett förslag på ny skola i Annedalsparken i Mariehäll, Stockholm. Parkskolan består av en låg byggnadskomposition med tre skilda byggnader i en gemensam form, men med egna anspråk på den inre gård var och en av byggnaderna omfamnar. Skolan är belägen i Mariehäll i kanten av Annedalsparken. Byggnaderna är uppförda i trä och relaterar med sina fasader och sin form till kullen, träden och parken. Den sluter in och öppnar upp på samma gång och ger en trygg, men stimulerande miljö för unga Mariehällsbor att utforska. Med sina kulturcentrumlokaler erbjuder även skolan aktiviteter för alla åldrar över stora delar av dygnet alla dagar veckan. Med sin fasad, form och struktur definieras skolan av sina två skilda sidor och samspelet dem emellan. Den inre öppna omslutande gården med sin runda form och det yttre blocket med sina massiva väggar och skiftande öppningar. Skolbyggnaderna är av en massiv träkonstruktion i korslaminerat timmer (KL/CLT). Taket har ett ytskikt i dubbelfalsad plåt, medan fasaderna är klädda i trä. Den inre fasaden mot gården i stående stockpaneler och de yttre fasaderna av shingels. / A proposition of a new school in the Annedal Park in Mariehäll, Stockholm. The Park school consists of a low building composition with three separate buildings in a joint shape, but with their own claims to the inner courtyard each of the buildings embrace. The school is located at the corner of Annedal Park in Mariehäll. The buildings are of wood and relate with their facades and their shape to the hill, the trees and the park. It shuts out and open up at the same time and provides a safe but stimulating environment for young Mariehäll citizens to explore. With its cultural center facilities it offers school activities for all ages over large parts of the day every day of the week. With its facade, form and structure the school is defined by its two distinct sides and their interaction. The inner open and enclosed courtyard with its round shape and the outer block with its massive walls and varied openings. School buildings are of a massive wooden construction in cross laminated timber (CLT). The roof has a surface layer of double seamed metal, while the facades are clad in wood. The inner facade of the courtyard by standing stock panels and the exterior facades by shingles.

Skolan Klassrummen Projektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i området – eklunden – finns både grupprum och uteplats. Tanken är att lektionerna ska kunna flytta ut på terrassen vid fint väder och att den ska kunna användas både på raster och på lektioner. Fritids Mellan ettan och nian så är en elev schemalagd drygt 4 timmar per skoldag, resten av skoldagen är fri tid. Fritidsverksamheten är idag ofta kopplad till lektionssalarna vilket skapar konflikt mellan lärare och fritidspedagoger. Jag har valt att ge fritids generösa utrymmen som barnen kan leka i. Intill varje pelare finns draperier som man kan dra för och avskärma mindre rum i det stora rummet. Koppling mellan stad och natur Skolan är belägen i gränsen mellan eklunden som har varit styrande i hela utformningen av Annedal och det som kommer att bli stadsdelens torg. Jag har velat skapa en koppling mellan den urbana miljön och naturen. Mot parken terrasserar byggnaden och skapar en låg fasad som kopplar mot lunden, medan den mot gatan är vertikal och samspelar med gaturummet. Genom hela byggnaden löper siktlinjer så att man från gatan, när solen ligger på mot parken får en förnimmelse av vad som finns på andra sidan. Trappan Den stora trappan som löper genom byggnaden återspeglas i fasaden mot torget och ger byggnaden en särskild karaktär, men är också en symbol för utbildningsinstitutionen. Samtidigt agerar den läktarplats för den stora salen där lokala evenemang kan hållas. Formen Byggnaden följer stadsrummet och är anpassad efter de befintliga husen mot torget samt vägen som löper längs det samma. Programhantering Skolan är utformad i ett källarplan och tre plan ovan marken. I källaren finns kök och maskinrum för ventilation. På plan ett finns den stora hallen som kan skärmas av med draperier, bakom trappan ligger matsalen i koppling till torget och gatan därefter finns fritids och klassrum. Ovanför matsalen ligger biblioteket som också har utsikt över torget. Liksom på första planet finns det dessutom klassrum och fritidsrum. Dessutom ligger personalrum och rektorsexpeditionen på detta plan. På plan tre finns en stor ateljévåning för bildundervisning. / The School The Classrooms The project has evolved from the classrooms, which from an educational point of view are the most important units in a school.  As the teachers way of teaching has gone from a lecturing form to more of a coaching form, the demands on the classroom have changed. I have chosen to break the hierarchy of the classical rectangular classroom and instead use the more un-hierarchical square with the dimensions of 8x8 metres. Next to every classroom, that has been given the nicest view in the area – towards the small hill – there is a group room and a terrace. I want to give the teachers the opportunity to give classes outdoors. After School Activities Between the first and the ninth grade in school, a student only has classes for 4 hours a day, the rest of the day is spare time. The after-school activities in Sweden often take place in the classrooms, creating controversy between teachers and after-school pedagogues. I have chosen to give the after-school activity lots of space for the children to play in. Connected to every pillar there is a curtain that can create small rooms in the big room. Connection between city and nature The school is located in the boundary between the oak park, which has been the form giving element in this city area, and the local square. I wanted to design a connection between the urban environment and the nature. The building’s façade towards the oak park is broken down with the terraces creating a low façade that connects to the hill. On the other side, towards the city, the façade is steeper and higher and connects to the built environment. Through the whole building there are sightlines that gives the impression of that you can see what happens on the other side. The Stair The big stair that runs through the building is connected to the terraces facing the park, giving the school a distinct character, but is also working as a metaphor for the educational steps that are taken inside the building. Program The school is designed with a basement and three floors above ground. The school kitchen and the machinery room for ventilation are located in the basement. The big hall is located on the first floor and can be rented out for local events. The kitchen and the dining hall are located behind the stairs, which also works as a stand for spectators enjoying a local event. All the social areas in the building are facing the urban square. The library is located above the dining hall. Also located on the second floor is the staff room. The top floor is dedicated to studios for painting classes.

Examensarbete som bestod i att rita en låg- och mellanstadieskola i det nybyggda området Annedal. Skolan är programmerad för cirka 600 elever, sex årskurser med fyra klasser i varje årskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att låta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utåt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program består alltså av 24 klassrum med tillhörande hemvister, två musiksalar, sal för träslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklädningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler såsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration. För att ta sig an skolans stora program användes en metod där skolan fick komma till som i ett collage. Olika väl fungerande rumsligheter från andra projekt blev inspirationskällor som införlivades och fogades in i byggnaden. Tanken om collaget blev även vägledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer. Projektets tyngdpunk ligger dock på lösningen av det komplexa programmet. / The project was a school building for year 0-5 in Annedal, a new suburb development in Stockholm. The school is built for about 600 students, six years with four classes in each year and 25 pupils in every class. The school program is expanded with an enlargement of the specialized classroom (wood work room, needlework room, gymnasium, etc.) to host activities open to the public after school hours. The program include 24 home classrooms with homerooms, two rooms for music classes, wood work room, needlework room, a library, a big gymnasium with four changing rooms, one auditorium with room for the entire school and some service rooms for the school; school dining hall, school kitchen, janitor’s office, administration offices, etc. To handle the big program of the school the design process went thru a method of collaging the project together. Well-made and functional rooms from other projects served as inspiration and were taken up and woven into the school project. The idea of the collage served as a guide line for the design the projects esthetics and technical details as well. The main focus of the project, however, was handling the complex program.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare i svenskämnet avväger examinationsformerna, handskrivet respektive digitalt, i relation till svenskämnets konception. Studien utgår från en kvalitativ ansats och studiens data har samlats in genom intervjuer av åtta gymnasielärare. Den insamlade data analyserades utifrån den kvalitativa innehållsanalysen.  Resultatet visar att fem faktorer är betydande i avvägningen mellan handskrivna och digitala examinationer. De faktorerna är effektivitet, anonymitet, plagiering, önskemål från elever och styrdokumenten. Informanterna delger även sina uppfattningar om de fördelar och nackdelar som existerar med handskrivna respektive digitala examinationer. Slutligen presenteras hur kunskapssynen tydliggörs i relation till examinationsformerna. Slutsatsen är att lärarna har goda ambitioner att använda sig mer av handskrivna examinationer men på grund av tidsfaktorn och lärares uppfattningar om svenskämnets konception begränsas den examinationsformen. Fördelarna med handskrift är att det utvecklar elevernas förberedelseförmåga och fördelarna med de digitala examinationerna är elevernas utveckling gällande textbearbetning och bedömningen underlättas när eleverna skriver på datorn.

Det finns ingen definitiv definition av friluftsliv, utan tolkningen av vad som är friluftsliv skiljer sig runt om i samhället. Backman (2004) tydliggör dock en samling av ofta förekommande definitioner. Den första visar att friluftsliv både kan vara en fysisk aktivitet eller enbart en vistelse ute som inte ställer krav på fysik aktivitet. Den andra är att friluftsliv varken innehåller några tävlingar eller mätbara prestationer. Den tredje definitionen säger att det bör handla om att vistas ute i naturen för att kalla aktiviteten för friluftsliv. Liknande definition publicerade regeringen 2003 då friluftslivet definierades som “vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling” (Regeringskansliet, 2003). Idag är skolan den enda platsen där barnen är garanterade att möta friluftsliv och ges en möjlighet att lära sig inom ämnet. Studier visar att friluftsliv hos unga bedrivs i relativt liten utsträckning. Enligt studier finns det stora vinster med friluftslivet både ur ett hälsoperspektiv men även ur ett miljöperspektiv (Backman, 2004). Detta väckte intresset för att genomföra denna studie. Det är känt att allt fler personer bor i storstadsmiljöer idag samt att det utövas friluftsliv i liten utsträckning idag. Detta fick oss att fundera på hur förutsättningarna ser ut beroende på om man är elev i en stadsskola eller i en landsortsskola.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett väl beforskat kunskapsområde men ännu relativt lite beforskat vad gäller flickor. Den forskning som finns om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning visar att flickorna i högre grad osynliggörs i skolan än pojkar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och det främst på grund av att pojkar överlag är mer utåtagerande än flickor. I litteratur framgår att diagnoser har blivit som ett slags instrument för att ge elever stöd i skolans värld men samtidigt visar litteratur också att skola och fritidshem saknar strategier för att stötta elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Skolverket framhåller emellertid att elever i både skola och fritidshem har rätt till stöd, oavsett om diagnos finns med i bilden eller ej. Denna studie undersöker fritidslärares uppfattning om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i fritidshem, hur flickor med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning blir bemötta av fritidslärare, hur deras svårigheter tar sig i uttryck, och hur fritidslärare stöttar flickor i fritidshem? Kvalitativ forskningsmetod har använts och genomförts i form av semistrukturerade intervjuer, via ett kriteriebaserat urval med fyra fritidslärare på fyra olika fritidshem runt om i landet. Insamlad data transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet analyserades i relation till studiens bakgrund. De teorier som används är maskeringshypotesen och social-energihypotesen som Bühler (2020) skriver om. Det för att mycket annan litteratur beskriver processer och resonemang som liknar dessa två ovannämnda teorier vid beskrivning av flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studiens slutsats och diskussion är förutom kunskapsbrist om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, även att genus och ekonomiska aspekter kan vara faktorer som påverkar varför flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som grupp osynliggörs. Vidare måste fritidslärare på ett djupare sätt oavsett elevers kön studera deras sociala mönster, och inte endast bedöma utifrån grad av utåtagerande beteende.

SVENSKA SPRÅK i PRAKTIK HUSET Här sätt språket i fokus genom samtal och skapande.Till skillnad från traditionell språkundervisning så syftar denna lärmiljö till att undervisa språk genom praktiska metoder som går ut på att användaren lär sig språket genom att sammankoppla ord till verklig handling och föremål, t.ex. "skalar moroten, klipper tråden". Aktiviteterna grundar sig på visuell pedagogik för att upprätthålla språket levande. Ämnena som behandlas är oftast kulturellt gemensamma såsom; Litteratur; matlagning; musik; drama; hantverk och odling. Syftet är att jobba med ett kunskapsutbyte. Husets uttryck är menad att kunna tillämpa nya aktiviteter i framtiden, fast med bevarandet av utformingen. ICKEFORMELLA MÖTER DET FORMELLA Det har varit viktigt att besökaren ska känna sig välkomnad till öppna verksamheter som har ett tydligt innehåll. De formella och ickeformella miljöerna är korsade med varandra för att skapa ett möte med fri interaktion och samtal mellan individerna och aktiviteterna som utövas. / SWEDISH LANGUAGE and PRACTICE HOUSE Here is the language in focus through conversation and creation. Unlike traditional language teaching is this learning environment designed to teach language through practical methods that involves the user to learn the language by connecting words into real action and objects, such as "Peel the carrot, cut the thread." The activities are based on visual pedagogy to keep the language alive. The choosen topics are usually culturally common as; Literature; cooking; music; drama; crafts and culture. The aim is to work with a knowledge exchange. The house intend to implement new activities in the future, but with the preservation of the main structure.   NON FORMAL MEETS THE FORMAL It has been important that the visitor should feel welcomed to open activities that have a clear content. The formal and non-formal environments are crossed with each other to create a meeting with free interaction and conversation between individuals and things practiced.