Forskning tyder på att stress kan påverka barns hälsa och att senare tids ökning av barns ohälsa är relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hälsa hos barn. Totalt 102 barn från åk 4 i två skolor med låg respektive hög SES deltog i enkätundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hälsa mellan de båda SES-grupperna; dock var magvärk och huvudvärk signifikant vanligare hos barnen i låg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrågor, dock ej direkt i relation till stress och hälsa. Sammantaget visar studien inte på några stora skillnader i relation till SES vilket kan bero på skillnader i gruppstorlek mellan låg respektive hög SES gruppen.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985–1997 (n=416). Besvarade (n=213) enkäter analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ analys. Resultatet i studien visar att unga vuxna som överlever ALL och dess behandling saknar kunskaper om sin sjukdom och dess fysiska och psykosociala konsekvenser. Studien visar också ett upplevt bristande stöd från hälso-och sjukvården efter sjukdomen och behandlingstiden hos unga vuxna som överlever ALL och dess behandling. Ytterligare forskning behövs kring hur samarbetet mellan skolsköterska och barnonkologisjuksköterska kan främja barnens återgång till vardagen och skolan ur ett fysisk och psykosocialt perspektiv.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att skolsköterskorna ansåg att tre faktorer påverkar övervikt bland sina skolbarn. En stillasittande livsstil har vuxit in i barnens livsstil och är en anledning till den ökade vikten bland skolbarn. Skolsköterskorna ser matvanorna som en ytterligare faktor samt tillgången till mat som har ett högt energivärde samt är näringsfattig. Den tredje faktorn som skolsköterskorna ansåg påverka skolbarnens vikt var barnens föräldrar. Skolsköterskorna betonade föräldrarnas ansvar när det gäller kunskaper i näringslära som orsak eftersom det påverkar barnens hälsa. Studiens visade att föräldrar troligen har stor påverkan av sina barns livsstil och kan vara avgörande gällande barns fysiska aktivitet samt goda kostvanor. Det visades att det finns ett behov av hälsofrämjande insatser i framtiden för att förebygga hälsoproblem, som är kopplade till övervikt. Skolsköterskorna har en god helhetssyn på problemet dock bör deras kunskap tas tillvara på ett bättre sätt och ses som del i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs dock mer insatser.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har fetma hos barn eskalerat i Sverige. För barn med fetma är risken stor att fetma kvarstår i vuxen ålder vilket kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Därför finns det behov av att arbeta preventivt i tidig ålder. Elevhälsans medicinska insats som skolsköterskan är en del av, har som uppdrag att arbeta preventivt mot fetma och främja hälsosamma vanor. Skolsköterskan har en betydande roll och goda förutsättningar för ett framgångsrikt preventivt arbete mot fetma hos skolbarn. Skolsköterskan identifierar föräldrar som en viktig komponent i det preventiva arbetet för att kunna ge en god omvårdnad. Genom att skolsköterskan kan knyta det preventiva arbetet till teorin KASAM kan en djupare förståelse fås för hur teorin kan hjälpa skolsköterskan att stödja barnen i skolan. Syfte: Att undersöka skolsköterskans preventiva arbete mot fetma hos barn i skolåldern 6-18 år. Metod: För att svara på syftet gjordes en integrativ litteraturstudie. Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel inkluderades i analysen som gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls beskrivning av integrativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var: Informera och kommunicera, med information till barn och föräldrar, samtal om BMI mätning, modell för kommunikation och vara ödmjuk och försiktig. Samverkan kring barnet med samverkan med föräldrar och samverkan med andra professioner som underkategori och Vara en trygghet med tillhörande att stärka barnen psykosocialt och att vara ett stöd för barnen.  Slutsats: Studien bidrar till en sammanslagen beskrivning av skolsköterskans preventiva arbete mot fetma. Skolsköterskan ska vara en trygghet för barnen, informera och kommunicera på ett ödmjukt sätt samt samverka med föräldrar och andra professioner. Studien kan användas för att öka kunskapen om skolsköterskans preventiva arbete med skolbarn i åldern 6-18 år.

Background The Sami are the indigenous people in Scandinavia. They have a long history of discrimination, racism and conflict which has had a significant impact on Sami self-esteem and possibly also on their health, especially mental health. There are some recent studies on the mental health of reindeer herding Sami in Sweden showing a high prevalence of self reported depression and anxiety compared to other Swedes in the area. Also a moderately elevated risk of suicide amongst reindeer herding male Sami exists. Several studies on the health of young Norwegian Sami have not found any major differences between the young Sami and young Norwegians in the majority population. This is the first study on the health and living conditions of young Sami in Sweden with a special reference to mental health. Subjects and methods Two groups of young Sami have been approached; schoolchildren aged 13-18 years participating in special school programs for Sami children (N=121) and a national sample of young adult Sami aged 18-28 years (N=516) with an explicit Sami identity. The schoolchildren responded to questions about wellbeing and functioning measured by a self report version of Kidscreen-52 and some questions about enculturation and experience of being badly treated because of ethnic background. The young adults responded to a questionnaire about living conditions, Sami identity, health and suicidal expressions, and about experiences of bad treatment because of ethnic background. Data were compared with data from other Swedish youngsters. Main findings Being a young Sami in Sweden – Living condition, identity and life satisfaction (Paper I) A majority of the young adult Sami were proud of being Sami, they had a positive self perception and expressed a wish to preserve their culture. Bad treatment because of Sami background was frequent, about half of all respondents reported this experience and among reindeer herders seventy percent. The Sami experienced that they had to explain and defend the Sami culture and Sami way of living to a high degree, it become obvious that there is lack of knowledge about Sami and Sami culture among Swedes. The health of young Swedish Sami with special reference to mental health (Paper II) A majority of the young adults reported feeling healthy but close to half of the group often had worries, often forget things and often experienced lack of time for doing needed things. Women and those living alone reported more negative health. Sami with experience of bad treatment due to Sami background also reported a worse health i.e. more worries, more lack of time to do needed things and not feeling calm and relaxed. Healthrelated quality of life in Sami schoolchildren in Sweden (Paper III) The Sami children reported lower health-related quality of life (HRQL) compared to Swedish children in general. Girls had lower physical and psychological wellbeing than boys. Sami school children with experience of ethnicity related bad treatment reported a lower HRQL compared to those without this experience. Suicidal expressions in young Swedish Sami (Paper IV) Both young adult Sami and a reference group of young Swedes from the same geographical area (N=218) reported suicidal ideation, life weariness and death wishes to a high degree (30-50 %) but this was more common among Sami. The prevalence of suicide attempts did not, differ between Sami and other young Swedes, but subgroups of the Sami (reindeer herders and those being badly treated due to ethnicity) reported a higher degree of suicide attempts and having had plans to take own life compared to Sami without this experience. Conclusion The less favourable wellbeing (HRQL) of the Sami children in this study compared to Swedish children in general is worrisome and might partly be explained by experiences of ethnic related bad treatment, which can be especially troublesome in the turbulent adolescent years. The young adult Sami however seem to have a rather good or even better health compared to other young Swedes. They are proud of being Sami, have a close connection to the Sami community and strong connections to family and relatives. These are possible protective factors partly explaining the wellbeing of this group in spite of the high degree of ethnic related bad treatment reported. / <p>Funded by Country Council of Norrbotten reseach fund</p>

<p>Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i</p><p>klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket</p><p>lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets</p><p>störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.</p>

<p><strong>Introduktion: </strong>På grund av extremt hög fattigdom har de orala hälsofrågorna haft låg prioritet i Tanzania. Vid en konferens 2004 i Nairobi om den orala hälsan i Afrika ställde sig Tanzania, tillsammans med andra Afrikanska länder, bakom det gemensamma beslutet att hållbara nationella program måste utvecklas för att främja oral hälsa. Detta beslut har varit en drivkraft till att delta i och utveckla nedanstående projekt avseende munhälsofrämjande insatser. Endast ett fåtal studier finns redovisade vad gäller prevalensen av karies, gingivit och dental fluoros bland barn i Tanzania.<strong>Syfte:</strong> Syftet var att kartlägga antal tänder samt förekomst av karies, gingivit, dental fluoros samt munhygienvanor bland barn i Nkinga English Medium School och Nkinga Public School i Nkinga, Tanzania.<strong>Metod: </strong>Studien är en epidemiologisk tvärsnittstudie och bestod av klinisk undersökning av 244 skolbarn på 2 olika skolor. Undersökningen avslutades med tre muntliga frågor om munhygienvanor. <strong>Resultat: </strong>I medeltal hade eleverna 1,1 karierade tandytor (ds/DS) och 62,3 % av eleverna var kariesfria. Medeltalet tandytor med gingivit uppgick till 46,2 % och för plack till 51,5 %. Åttiofem procent av eleverna hade ingen eller mildare grad av dental fluoros. Förekomsten av svårare grad av dental fluoros var 15 %. Nio av tio elever borstade tänderna och av dessa använde 74 % tandkräm.<strong>Slutsats:</strong> Tandhälsan hos skolbarnen i Nkinga var ur kariologisk synpunkt allmänt god medan förekomsten av gingivit och plack var relativt hög. Studien visade att en bättre förebyggande tandvård behövs i Nkinga för att förbättra tandhälsan och egenvårdsvanorna hos skolbarnen.                                              </p>

Introduktion: På grund av extremt hög fattigdom har de orala hälsofrågorna haft låg prioritet i Tanzania. Vid en konferens 2004 i Nairobi om den orala hälsan i Afrika ställde sig Tanzania, tillsammans med andra Afrikanska länder, bakom det gemensamma beslutet att hållbara nationella program måste utvecklas för att främja oral hälsa. Detta beslut har varit en drivkraft till att delta i och utveckla nedanstående projekt avseende munhälsofrämjande insatser. Endast ett fåtal studier finns redovisade vad gäller prevalensen av karies, gingivit och dental fluoros bland barn i Tanzania.Syfte: Syftet var att kartlägga antal tänder samt förekomst av karies, gingivit, dental fluoros samt munhygienvanor bland barn i Nkinga English Medium School och Nkinga Public School i Nkinga, Tanzania.Metod: Studien är en epidemiologisk tvärsnittstudie och bestod av klinisk undersökning av 244 skolbarn på 2 olika skolor. Undersökningen avslutades med tre muntliga frågor om munhygienvanor. Resultat: I medeltal hade eleverna 1,1 karierade tandytor (ds/DS) och 62,3 % av eleverna var kariesfria. Medeltalet tandytor med gingivit uppgick till 46,2 % och för plack till 51,5 %. Åttiofem procent av eleverna hade ingen eller mildare grad av dental fluoros. Förekomsten av svårare grad av dental fluoros var 15 %. Nio av tio elever borstade tänderna och av dessa använde 74 % tandkräm.Slutsats: Tandhälsan hos skolbarnen i Nkinga var ur kariologisk synpunkt allmänt god medan förekomsten av gingivit och plack var relativt hög. Studien visade att en bättre förebyggande tandvård behövs i Nkinga för att förbättra tandhälsan och egenvårdsvanorna hos skolbarnen.

Bakgrund Meningsrepetitionsuppgifter har använts i flera studier som mått på exempelvis verbalt korttidsminne, den episodiska bufferten och språklig förmåga. Hur meningsrepetition relaterar till språkliga förmågor har undersökts i flera studier, varav enstaka har undersökt relationen till expressivt ordförråd. I nuläget finns ett begränsat antal standardiserade test för att bedöma barns expressiva ordförråd på svenska, det vore därför önskvärt med en standardisering av ett nytt benämningstest. Syfte Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan förmåga till meningsrepetition och bredd i expressivt ordförråd hos svenskspråkiga barn i 7;0-11;11 års ålder. Ett sekundärt syfte var att bidra till vår förståelse för vad som är typisk förmåga i ett nytt benämningstest för svenskspråkiga 7;0-11;11 åriga barn. Metod Studien omfattade 157 svenskspråkiga barn i 7;0-11;11 års ålder från skolor i Västerbotten och Västernorrland. Deltagarna fick genomföra en meningsrepetitionsuppgift och ett benämningstest. Resultat Studiens resultat visar en signifikant korrelation mellan barns förmåga att repetera meningar och bredd i expressivt ordförråd. Ingen signifikant skillnad i prestation fanns mellan pojkar och flickor. Slutsatser Resultaten påvisade ett samband mellan prestationen på test som prövar meningsrepetition och bredd i expressivt ordförråd, för barn i åldrarna 7;0-11;11 år. Sambandet kan rimligtvis förklaras av att testen mäter samma förmåga. Resultatet i studien kan bidra till att motivera fortsatt användning av meningsrepetition i klinisk verksamhet för bedömning av barns språkliga förmåga. För bedömning av barns benämningsförmåga bör nya och uppdaterade benämningstest implementeras i det kliniska arbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur två yrkesverksamma personer inom regionteater upplever hur det är att arbeta med teater för skolbarn. Den teoretiska utgångspunkten för studien är fenomenologisk då det är två personers erfarenheter och upplevelser som lyfts fram. Studien är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att teater är viktigt för barns personliga utveckling och deras förståelse för omvärlden. En av de utmaningar som beskrivs av respondenterna är kopplad till den miljö där föreställningarna framförs i skolsammanhang eftersom den upplevs som okontrollerbar. Ytterligare en utmaning som framkommer är när teaterns och skolans förväntningar skiljer sig åt. Det finns även en stor variation mellan kommuner när det gäller att köpa in teaterföreställningar för skolbarn