Följande systematiska litteraturstudie presenterar förhållandet mellan skönlitteratur och empati- och identitetsutveckling. Studien framvisar vilka aspekter som kan vara betydelsefulla i arbete med skönlitteratur främst i lågstadiet men även i högre ålder. Genom att hjälpa elever utveckla empatiska färdigheter, med en förståelse för både sig själv och andra, har dessa individer möjlighet att bidra till ett framtida demokratiskt samhälle. Studien omfattar tolv publikationer: sex forskningsöversikter, två doktorsavhandlingar och fyra empiriska studier. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med efterföljande kategorisering i olika scheman, vilka går att finna i studiens bilagor. Studiens resultat visar att det finns god grund för att skönlitteratur kan främja empati- och identitetsutveckling både genom tyst läsning och klassrumsdiskussioner där medvetna lärare har en viktig roll. Motsättningar som presenteras handlar bland annat om svårigheter att skilja på verklighet och fiktion samt att läsaren ställs inför etiska dilemman där empati och antipati står emot varandra. Slutsatsen landar ändå i att skönlitteratur kan användas i syfte till att främja den empatiska förmågan men att det krävs ett kritiskt förhållningssätt av både lärare och elever för det tänkta syftet.

Den språkliga miljön som barnet vistas i har visat sig ha stor betydelse för utvecklandet av barnets ordförråd. Bredden i ordförrådet är ett kvantitativt mått och beskrivs vara de antal ord en person kan och har kännedom om. Forskning har visat att den språkliga miljön skiljer sig åt mellan familjer som är hög- respektive lågutbildade och att det i sin tur leder till skillnader i ordförrådsutvecklingen hos barnet. Syftet med studien var att undersöka om vårdnadshavares utbildningsnivå har en inverkan på bredden i svensktalande barns expressiva ordförråd i åldrarna 7;0 – 12;0 år. Ett nykonstruerat benämningstest användes för att mäta bredden i barnens expressiva ordförråd. Ett frågeformulär användes för att ta reda på vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. 157 barn mellan åldrarna 7;0–12;0, med minst en vårdnadshavare med svenska som modersmål, testades med ett benämningstest. Deltagarnas resultat på benämningstestet ökade med ålder. Det återfanns en svag positiv signifikant korrelation mellan barnens resultat på benämningstestet och vårdnadshavares utbildningsnivå. Ålder och vårdnadshavares utbildningsnivå förklarade tillsammans 27,8% av variansen i resultatet på benämningstestet. Vårdnadshavares utbildningsnivå hade störst betydelse vid de lägre åldrarna för att sedan utjämnas. Studien bidrar med kunskap om i vilken omfattning utbildningsnivå påverkar bredd i barns expressiva ordförråd. Resultatet kan tänkas bero på skillnader i den språkliga input som barn exponeras för. Det skulle behöva studeras fler barn och longitudinella studier för att kunna dra mer långtgående slutsatser gällande i vilken omfattning vårdnadshavarnas utbildningsnivå påverkar deras barns expressiva ordförråd över tid.

Projektet ”Världen finns här” är ett försök att skapa ömsesidigt utvecklande möten mellan studerande på SFI (Svenska för invandrare) och elever i grund- och gymnasieskolan, genom att ordna utbytesträffar där båda grupperna lär av varandra. I den här kvalitativa studien har jag undersökt hur projektet upplevs ur SFI-elevernas perspektiv, genom semistrukturerade intervjuer med fem invandrare som deltog i utbyten med gymnasieklasser under hösten 2022. I analysen identifierade jag teman i informanternas upplevelser av projektet och hur de tyckte att det påverkade deras språkinlärning. Dessa teman analyserades sedan utifrån sociokulturell teori, samt ett kritiskt perspektiv med fokus på hur maktrelationer påverkar invandrares möjligheter att lära sig språk genom interaktion med målspråkstalare.  Resultatet visade att SFI-eleverna upplevde positiva effekter som ökad språkförmåga, motivation och språkligt självförtroende av att delta i ”Världen finns här”, vilket stämmer med forskning om liknande projekt (t.ex. Baker 2019; Leek 2021). Projektet gav också positiva upplevelser av ömsesidigt lärande, där informanterna bidrog med kunskaper från sina hemländer. SFI-eleverna i studien investerade i utbytesträffarna, genom att kommunicera med ungdomarna trots nervositet och språksvårigheter. En orsak kan ha varit att de upplevde empowerment eftersom deras kunskaper värderades i samtalen. Flera informanter tyckte samtidigt att gymnasieeleverna dominerade interaktionen, vilket kan ha speglat ojämlika maktförhållanden mellan invandrare och infödda svenskar. Dessa positioner kunde dock utmanas av SFI-eleverna, vilket även det kan ha berott på träffarnas identitetsstärkande effekt. Studien visar att projekt som ”Världen finns här” kan ge invandrare positiva upplevelser av lärande och empowerment genom möten med målspråkstalare, men att det är en utmaning att få dessa möten att upplevas som helt jämlika och ömsesidiga.

Bakgrund: Stress är ett ökande problem för barn i Sverige. Den psykiska ohälsan ökar och rapporter om skolbarns hälsa visar på en ökning av huvudvärk och magont. Skolsköterskan möter dessa barn i skolan och kan utifrån dessa möten arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarnen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarn. Metod: En kvalitativ metod användes och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Asynkrona intervjuer med öppna frågor skickades ut via e-post. Tolv skolsköterskor medverkade i studien. Resultat: I studiens resultat framkom ett tema och tre huvudkategorier som mynnade ut i sju underkategorier. Temat för resultatet är: Skolsköterskors hälsofrämjande och förebyggande arbete med stressade skolbarn bygger på erfarenhet, tillgänglighet, samtal och samarbete. Huvudkategorierna är: Skolsköterskors erfarenhet av stress på skolan, Skolsköterskans arbetssätt med stress och Samarbete med de vuxna kring barnet. Slutsats: Skolsköterskorna arbetar med barnens stress genom att se symtom och hitta orsak till varför barnen är stressade. Genom tillgänglighet och samtal hjälper skolsköterskorna barnen att hantera sin stress. Vidare sker ett omfattande samarbete mellan de vuxna kring barnen och där ingår elevhälsans professioner, pedagoger och föräldrar. Resultatet i denna studie kan hjälpa skolsköterskor i den dagliga verksamheten då resultatet visar på många olika sätt att arbeta med stress. / Background: Stress is growing problem for children in Sweden. Mental illness increases and student’s health shows a growth of headache and stomach pain. The school nurse meets these children at school and can, based on these meetings, work on health promotion and prevention with stress in school children. Aim: The aim of this study was to investigate school nurses' experience of working with schoolchildren's stress. Method: A qualitative method was used and the result was analyzed with a qualitative content analysis. Asynchronous interviews with open questions were sent out by e-mail. Twelve school nurses answered. Results: In the study results one theme, three major categories and seven subcategories emerged. The theme was: School nurse´s health promotive and preventive work with stressed schoolchildren is built on experience, availability, conversations and cooperation. The major categories were: the school nurse's experience of stress in the school, the school nurse's way of working with stress and cooperation with the adults around the child. Conclusion: School nurses work with children's stress by seeing symptoms and finding reasons why the children are stressed. In terms of accessibility and conversation, the school nurses help the children to deal with stress. Furthermore, there is extensive collaboration between the adults around the children and that includes the children’s health professions, teachers and parents. The result in this study can help school nurses in their daily activities as the result shows many ways to work with stress.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation. Metod: Metoden som användes var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Som analys metod användes innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom mest likheter men även skillnader i skolsköterskornas erfarenheter, vilket resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De huvudkategorier som framkom var Att uppmärksamma beteendeförändringar; Att främja hälsan genom personligt stöd samt Att främja hälsan genom samverkande stöd. Slutsats: Ur ett helhetsperspektiv upplevde de flesta skolsköterskor att skolbarnens hälsa i samband med föräldrars separation var bra och att skolsköterskorna var nöjda med det hälsofrämjande arbetet kring detta. / Background: Divorce is common in today’s´ society, and children’s´ experience of parental separation is often that they feel stressed and confused. Previous studies show that the divorce resulted in major changes for the children and that the pressure in the family situation after divorce affects children's feelings. The children in these studies often spoke of the grief after the loss of not being a family anymore. Aim: The purpose of this study is to describe school nurse experiences of school children's health and health promotion in the context of parental separation. Method: The methods used were an interview study with a qualitative approach and Granheim and Lundman´s (2004) content analysis method. Results: The analysis of the result of the interviews showed many similarities but also differences in the school nurses' experiences, which resulted in three major categories with associated subcategories. The main categories that emerged were Paying attention to behavioral changes; Promoting health through personal support and Promoting health through collaborative support. Conclusion: From an overall perspective a majority of school nurses that participated experienced that school children's health in the context of parental separation was satisfactory. The school nurses also stated that they were satisfied with the health promotion work around children of divorced parents.

To explore how children use dialect, and whether the dialectal language develops during growth might be of interest from a speech language pathologist’s point of view as the dialect could influence the child’s speech. Previous research is often based on older material and/or examines the speech of adults.  In the present study, everyday language in groups of south- eastern Swedish speaking children was investigated. The aim of the present study was to examine to what extent typically developed children of the ages of  5, 8 and 11 years use dialectal language. A further purpose was to discover which dialectal characteristics that were present in the different age groups, and how they differed. The children were video- and audiorecorded during group sessions in everyday settings. The collected material was transcribed according to principles of conversation analysis, and key portions were chosen for deeper analysis. The identified dialectal characteristics were diphthongal, distinctly open or closed vowels and regarding consonants retroflex flap [ɭ] and posterior /r/ were encountered. In prosody a final tonal raise in phrases was observed. Dialectal words and phrases and discourse markers were also documented.   The results of the present study showed that the children use dialectal language as early as by the age of 5, but that older children had a more distinguishable dialect. Throughout all age groups, the vowels were dialectally influenced. Most distinctive was a much closed /i/ with a diphthong, and characteristically open &lt;ä&gt; and &lt;ö&gt;. The characteristic final tonal raise in phrases was encountered in all age groups. Furthermore, a variation regarding dialectal use has been observed between children but also within the same child. Discourse markers were found primarily in the school-aged children, assumingly due to the increased desire of belonging to a group. The results of the present study may contribute to the ability to determine whether phonology, lexicon and/or grammar in a child is deviant or in fact reflected by the south-eastern Swedish characteristics. Also from a diagnostic perspective it might be of value to know when to expect hearing dialectal characteristics in the child’s speech.

Abstract Background: The World Health Organization has expressed a great concern about the increasing prevalence of childhood obesity. Region Västra Götaland (VGR) has developed a web based program to support school nurses in their work to promote health among children with obesity. Previous research on childhood obesity emphasizes the importance of support from nurses and how their work is organized. Aim: The aim of the study is, firstly, to explore school nurses experiences with health promotion work among obese children. Secondly, to investigate whether school nurses use the salutogenic theory of health. Method: A qualitative study design was adopted. Data in form of semi structured interviews was collected from seven school nurses in the VGR. A directed content analysis was used for the analysis of the data. Results: The results are presented in three categories from the Tannahill health promotion model; health education, prevention and health protection. A new category emerged from the interviews and to be significant for the nurses´ work; organization. The last category was the salutogenic theory. The possibility to work in a health promotion manner became hard because of inadequate resources. However, we found that health education, prevention and health protection were areas of daily attention. The school nurses´ work was based on the salutogenic theory. Conclusion: School nurses were aware of the importance of health promotion. Overall, there was a feeling of diffuse guidelines for working in a health promotion manner (with childhood obesity), although a web-based tool was available. We recommend the use of a new model for daily practice capturing the key elements of health promotion.

The overall aim of this thesis was to explore and describe schoolchildren's selfreported-health based on the Health Dialogue concept as well as to identify healthindicators and their possible associations in the perspective of 6 to 16 year-olds,and to provide an analysis of school nurses´ experiences of using the HealthDialogue concept, in the County of Västernorrland. The thesis was based on fourstudies (I-IV). Study I was qualitative using a descriptive design, based onindividual interviews with school nurses who had working experience of using theHealth Dialogue concept. Studies II-IV were quantitative with cross sectional andlongitudinal design based on statistical data from the Health Dialogue concept, apopulation survey among schoolchildren. The data were analyzed usingqualitative content analysis (I) and regression analyses (II-IV).Study I showed that the school nurses had developed their own commonapproach, a health promotion model derived from experiences of working with theHealth Dialogue concept. Study II showed that the most important health variablesinfluencing pre-schoolchildren´s positive self-reported-health were experience ofcomfort in preschool, good sleep, absence of headaches, being physicalactive/playing daily, and not being a victim for bullying. Both boys and girlsneeded to experience comfort, being physical active, and not being bullied. Forgirls, positive self-reported-health seemed to be more dependent on comfort, beingphysical active/playing, and not being bullied, whereas boy’s health was moredependent on eating school lunch daily and not experiencing headaches.Study III revealed that in 10-year-old children´s positive self-reported-health,comfort in school, normal iso- body mass index and absence of headaches wereshown to be significantly important health indicators. Normal iso- body massindex (girls) and absence of headaches (boys) were shown to have a potentiallycausal effect on 10-year-old children's positive self-reported-health. Study IVrevealed several significantly important health indicators in schoolchildren´shealth during three school transitions in the Swedish Education system (betweenthe ages of 6-10, 10-13 and 13-16); not experiencing being sad/depressed,afraid/worried, experiencing the school environment positively (schoolyard andivrestrooms), not being bullied, having good sleep, daily physical activity/play andability to concentrate. Gender and age differences were also identified. The HealthDialogue concept, contributes increased knowledge and a new cross sectional andlongitudinal perspective to individual, school, community and organization’sperception of schoolchildren´s self-reported-health. Furthermore, these resultsdemonstrate the importance and validity of children´s experiences in the context ofhealth and should contribute to future health promotion activities and schoolbasedinterventions.Key words: Health promotion, health dialogue, longitudinal design, school nurses,schoolchildren, self-reported-health. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka och beskrivaskolbarns självrapporterade hälsa baserat på Hälsosamtals konceptet, attidentifiera hälsoindikatorer och deras möjliga samband för skolbarn självskattadehälsa i ett 6 till 16- års perspektiv, och att analysera skolsköterskornas erfarenheterav att använda Hälsosamtals konceptet i Västernorrlands län. Avhandlingenbygger på fyra studier (I-IV). Studie I var kvalitativ med en deskriptiv design,baserad på individuella intervjuer med skolsköterskor med arbetserfarenhet frånHälsosamtals konceptet. Studie II-IV var kvantitativ med tvärsnitt ochlongitudinell design baserat på statistisk data på länsnivå från Hälsosamtalskonceptet bland skolbarn i ålder 6-16 år. Data analyserades med kvalitativinnehållsanalys (I) och regressions analys (II-IV). Studie 1 visade attskolsköterskorna i länet hade utvecklat en egen gemensam strategi och modell förhälsofrämjande arbete. Studie II visade att de viktigaste hälso- indikatorer för barni förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa var trivsel, god sömn,frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte varautsatt för mobbning. Både pojkar och flickor behövde trivas, vara fysisktaktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning. Flickorna visade sig vara merberoende av trivsel, vara fysiskt aktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning föratt rapportera sin hälsa positivt medan pojkarnas positivt självrapporterande hälsavisade sig bero på daglig skollunch och att inte ha huvudvärk. Studie III visade attför 10-åriga barns positivt självrapporterade hälsa var, trivsel i skolan, normalt iso-BMI och frånvaro av huvudvärk viktiga hälsoindikatorer. Normal iso-BMI visadeett potentiellt kausalt samband för 10-åriga flickors, och frånvaro av huvudvärkvisade ett potentiellt kausalt samband för 10-åriga pojkars positivtsjälvrapporterad hälsa. Studie IV visade flera signifikant viktiga hälsoindikatorer iskolbarns (6-16 år) positivt självrapporterade hälsa, under tre skolövergångar i detsvenska utbildningssystemet (6-10, 10-13, 13-16 år). Att inte känna sigledsen/deprimerad, rädd/orolig, uppleva skolmiljön positivt (skolgården ochtoaletter), inte vara mobbad, sova gott, vara dagligt fysiskt aktiv/leka och att kunnakoncentrera sig visade sig vara viktiga hälsoindikatorer. Dessa hälsoindikatorerviskilde sig avseende på ålder och kön. Denna avhandling bidrar med ökad kunskapom skolbarns självrapporterade hälsa grundat på Hälsosamtals konceptet.Hälsosamtals konceptet tillför nya perspektiv avseende barns hälsa på individ,skola, samhälls/organisations nivå i ett tvärsnitts och longitudinellt perspektiv.Hälsofrämjande arbete i skolan och samhället bör ta barns upplevelser,erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga. Resultatet i dennaavhandling hoppas kunna bidra till framtida hälsofrämjande arbete och insatser iskolan.

All children should be safe when walking to or from school as well as around the school area.When there is a constructions site near the school or in close connection to the schoolyard therecan be significant problems with safety. This bachelor thesis is written to makesure that children feel safe and comfortable around the school premises regardless of anew school building being built or renovations of an old one is taking place. This thesis is being written for Enköpings municipality but is applicable to all municipalities in Sweden. This work proceeds from the construction of Nya Westerlundska gymnasiet which isan upper secondary school that is being planned and build during the time of this study. The 2030 Agenda that contains goals from the United Nations(UN) amongst Quality Education is being discussed together with goals from the EuropeanUnion, Sweden and Enköping. It is important that the education keep the same quality even if there is a construction site in the area, hence why the question about childrens safty around construction sites is important. The work has partly been executed by comparing administrative regulations from previously built schools in the municipality to see what the requirements have been before concerning children’s safety. People that have been working with similar projects and with Westerlundska was interviewed.Thenceforth the interviews were compared with the administrative regulations and recommendations for future projects where made. The conclusion where that Enköpings municipality have made many good safety measurements regarding construction projects around schoolchildren. In the future the municipality can make similar requirements andjust adding a few for specifics. The municipality will not be hindered by Swedish law to do so. It also became clear that cooperation and direct communication between the school, the construction site and the municipality is of the utmost importance. / Alla barn och ungdomar ska vara trygga och bekväma i sina skolmiljöer och när de tar sig till och från skolan. När det sker en omfattande tillbyggnad eller ombyggnation vid skolan kan det uppstå problem med trygghet och säkerhet. Det här examensarbetet har gjorts för att komma fram till hur kommun och byggföretag borde gå tillväga och samarbeta för att behålla samma trygga skolmiljö även under byggnationen. Examensarbetet är utfört i samarbete med Enköpings kommun men det som tas upp är applicerbart på alla kommuner runt om i Sverige. Arbetet utgår ifrån byggnationen av Nya Westerlundska gymnasiet som är en skola vars byggnation planeras under tiden som arbetet skrivs. Att det finns globala och nationella hållbarhetsmål som behöver försökas nås, däribland god utbildning för alla, tas upp i detta arbete. Det är viktigt att utbildningen håller samma nivå även när det händer saker omkring skolområdet, därför är frågan om barns säkerhet vid byggnationer viktig. I arbetet jämförs administrativa föreskrifter från tidigare byggda skolor i Enköpings kommun för att se vilka skolor som har specificerade krav som gynnar skolbarns säkerhet vid byggnationen. Personer som på olika sätt har med skolbyggnationer att göra i Enköpings kommun har intervjuats för att få olika perspektiv i arbetet. Därefter jämfördes personernas intervju med de administrativa förskrifterna för att få fram vad som tidigare gjorts bra och vad som rekommenderas att göras vid framtida byggprojekt. Slutsatsen för arbetet är att Enköpings kommun har gjort många bra säkerhetsåtgärder inför byggprojekt runt skolbarn i kommunen. Det går att säkerställa säkerheten även i fortsättningen genom att lägga in krav i de administrativa föreskrifterna och att det inte hindras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Det blev också tydligt i och med rapporten att samverkan mellan skolverksamhet, beställare och entreprenör under entreprenadtiden är av högsta vikt.