31 |
Användning av skönlitteratur inom empati- och identitetsutveckling : En systematisk litteraturstudie om hur fiktion kan få unga elever att växa, vara och leva i världen / The use of fiction within empathy- and identity development : A systematic literature study on how fiction can enable young students to grow, be and live in the worldHorst, Martina, Nilsson, Louise January 2022 (has links)
Följande systematiska litteraturstudie presenterar förhållandet mellan skönlitteratur och empati- och identitetsutveckling. Studien framvisar vilka aspekter som kan vara betydelsefulla i arbete med skönlitteratur främst i lågstadiet men även i högre ålder. Genom att hjälpa elever utveckla empatiska färdigheter, med en förståelse för både sig själv och andra, har dessa individer möjlighet att bidra till ett framtida demokratiskt samhälle. Studien omfattar tolv publikationer: sex forskningsöversikter, två doktorsavhandlingar och fyra empiriska studier. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med efterföljande kategorisering i olika scheman, vilka går att finna i studiens bilagor. Studiens resultat visar att det finns god grund för att skönlitteratur kan främja empati- och identitetsutveckling både genom tyst läsning och klassrumsdiskussioner där medvetna lärare har en viktig roll. Motsättningar som presenteras handlar bland annat om svårigheter att skilja på verklighet och fiktion samt att läsaren ställs inför etiska dilemman där empati och antipati står emot varandra. Slutsatsen landar ändå i att skönlitteratur kan användas i syfte till att främja den empatiska förmågan men att det krävs ett kritiskt förhållningssätt av både lärare och elever för det tänkta syftet.
|
32 |
Bredd i expressivt ordförråd hos 7-11 åriga barn : i jämförelse med vårdnadshavares utbildningsnivåWesterlund Souza, Linn, Enfält, Naima January 2022 (has links)
Den språkliga miljön som barnet vistas i har visat sig ha stor betydelse för utvecklandet av barnets ordförråd. Bredden i ordförrådet är ett kvantitativt mått och beskrivs vara de antal ord en person kan och har kännedom om. Forskning har visat att den språkliga miljön skiljer sig åt mellan familjer som är hög- respektive lågutbildade och att det i sin tur leder till skillnader i ordförrådsutvecklingen hos barnet. Syftet med studien var att undersöka om vårdnadshavares utbildningsnivå har en inverkan på bredden i svensktalande barns expressiva ordförråd i åldrarna 7;0 – 12;0 år. Ett nykonstruerat benämningstest användes för att mäta bredden i barnens expressiva ordförråd. Ett frågeformulär användes för att ta reda på vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. 157 barn mellan åldrarna 7;0–12;0, med minst en vårdnadshavare med svenska som modersmål, testades med ett benämningstest. Deltagarnas resultat på benämningstestet ökade med ålder. Det återfanns en svag positiv signifikant korrelation mellan barnens resultat på benämningstestet och vårdnadshavares utbildningsnivå. Ålder och vårdnadshavares utbildningsnivå förklarade tillsammans 27,8% av variansen i resultatet på benämningstestet. Vårdnadshavares utbildningsnivå hade störst betydelse vid de lägre åldrarna för att sedan utjämnas. Studien bidrar med kunskap om i vilken omfattning utbildningsnivå påverkar bredd i barns expressiva ordförråd. Resultatet kan tänkas bero på skillnader i den språkliga input som barn exponeras för. Det skulle behöva studeras fler barn och longitudinella studier för att kunna dra mer långtgående slutsatser gällande i vilken omfattning vårdnadshavarnas utbildningsnivå påverkar deras barns expressiva ordförråd över tid.
|
33 |
När världar möts i klassrummet : SFI-studerandes upplevelser av att träffa skolelever i projektet "Världen finns här" / When Different Worlds Meet in the Classroom : Experiences of Students of Swedish as a Foreign Language when Meeting School Pupils in the Project ”Världen finns här”Wenger, Eva-Pia January 2023 (has links)
Projektet ”Världen finns här” är ett försök att skapa ömsesidigt utvecklande möten mellan studerande på SFI (Svenska för invandrare) och elever i grund- och gymnasieskolan, genom att ordna utbytesträffar där båda grupperna lär av varandra. I den här kvalitativa studien har jag undersökt hur projektet upplevs ur SFI-elevernas perspektiv, genom semistrukturerade intervjuer med fem invandrare som deltog i utbyten med gymnasieklasser under hösten 2022. I analysen identifierade jag teman i informanternas upplevelser av projektet och hur de tyckte att det påverkade deras språkinlärning. Dessa teman analyserades sedan utifrån sociokulturell teori, samt ett kritiskt perspektiv med fokus på hur maktrelationer påverkar invandrares möjligheter att lära sig språk genom interaktion med målspråkstalare. Resultatet visade att SFI-eleverna upplevde positiva effekter som ökad språkförmåga, motivation och språkligt självförtroende av att delta i ”Världen finns här”, vilket stämmer med forskning om liknande projekt (t.ex. Baker 2019; Leek 2021). Projektet gav också positiva upplevelser av ömsesidigt lärande, där informanterna bidrog med kunskaper från sina hemländer. SFI-eleverna i studien investerade i utbytesträffarna, genom att kommunicera med ungdomarna trots nervositet och språksvårigheter. En orsak kan ha varit att de upplevde empowerment eftersom deras kunskaper värderades i samtalen. Flera informanter tyckte samtidigt att gymnasieeleverna dominerade interaktionen, vilket kan ha speglat ojämlika maktförhållanden mellan invandrare och infödda svenskar. Dessa positioner kunde dock utmanas av SFI-eleverna, vilket även det kan ha berott på träffarnas identitetsstärkande effekt. Studien visar att projekt som ”Världen finns här” kan ge invandrare positiva upplevelser av lärande och empowerment genom möten med målspråkstalare, men att det är en utmaning att få dessa möten att upplevas som helt jämlika och ömsesidiga.
|
34 |
SKOLSKÖTERSKANS BEHOV FÖR ATT KUNNA IDENTIFIERA PSYKISK OHÄLSA BLAND SKOLBARN / THE SCHOOL NURSE'S NEED TO BE ABLE TO IDENTIFY MENTAL ILLNESS AMONG SCHOOL CHILDRENAtai, Elnaz, Ekiz, Nesibe January 2024 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga i skolåldern fortsätter att öka. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta förebyggande inom detta område. Trots skolsköterskans formella kompetensupplevs det brister i arbetet när det gäller att förebygga eller identifiera psykisk ohälsa hos skolbarn. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskans behov för att kunna identifiera psykisk ohälsa bland skolbarn. Metod: I denna studie användes semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Skolsköterskorna upplevde att befintliga verktyg inte är funktionella i nuläget för att identifiera psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde en avsaknad av utbildning om psykisk ohälsa hos skolbarnen, de känner sig inte tillgängliga för skolbarnen samt att de inte har bra samarbete med yttre aktörer. Skolsköterskorna påpekar att utbildning inom psykisk ohälsa, tillgänglighet och samarbete med yttre aktörer är det viktigaste behovet för att barn med psykisk ohälsa ska kunna identifieras. Resultaten samlades i tre kategorier: Behov av ökad kunskap, behov av mer tillgänglighet och behov av samarbete. Slutsats: Verktygen som finns idag för att identifiera psykisk ohälsa är inte tillräckliga för att skolbarnen med psykisk ohälsa ska identifieras.Skolsköterskorna betonade att de främsta behoven för att identifiera psykisk ohälsa hos skolbarn var mer kunskap, bättre tillgänglighet och ökat samarbete. / Background: Mental illness among school-age children and young people continues to increase. School nurses have been identified as a profession with good opportunities to work preventively in this area. Despite the school nurse's formal competence, there are shortcomings in the work when it comes to preventing or identifying mental illness in school children. Purpose: The purpose was to highlight the school nurse's need to be able to identify mental illness among school children. Method: In this study, a semi-structured interview study has been used. Results: The school nurses felt that existing tools are not functional at the moment to identify mental illness. The school nurses experienced a lack of education about mental illness among school children, they do not feel available for the school children and that they do not have good cooperation with external actors. The school nurses point out that education in mental illness, accessibility and cooperation with external actors are the most important need for children with mental illness to be identified. The results were collected in three categories: Need for increased knowledge, need for more accessibility and need for collaboration. Conclusion: The tools available today to identify mental illness are not sufficient to identify schoolchildren with mental illness. The school nurses emphasized that the main needs for identifying mental illness in school children were more knowledge, better accessibility and increased cooperation.
|
35 |
Skolsköterskors erfarenhet av att främja elevers levnadsvanor : En kvalitativ intervjustudie / School nurses' experience in promoting students' lifestyles : A qualitative interview studyOdén, Paulina, Waern, Malin January 2024 (has links)
Bakgrund: Barn och ungdomars hälsa och utveckling påverkas av deras levnadsvanor. Sunda levnadsvanor är grundläggande för att uppnå en god fysisk, psykisk och socialt välbefinnande för alla individer. Skolsköterskor spelar en central roll i arbetet för att främja och uppmuntra elevers redan hälsosamma levnadsvanor och uppmärksamma och vägleda när osunda levnadsvanor hos elever identifieras. Syfte: Syftet är att undersöka skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete inriktat mot att främja elevers levnadsvanor. Metod: I studien användes en kvalitativ design med en induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tio skolsköterskor deltog i studien. Resultat: Resultatet av analysen genererade tre kategorier och 10 underkategorier. I resultatet beskrivs skolsköterskornas erfarenhet av hälsofrämjande arbete inriktat mot att främja elevers levnadsvanor. Konklusion: Studiens resultat visar att skolsköterskors arbete med att främja elevers levnadsvanor sker både individuellt och i grupp, och präglas av samverkan både inom och utanför skolan. Resultatet tydliggör att skolsköterskors hälsofrämjande arbete kring levnadsvanor fokuserar på att alla elever har rätt till att uppnå bästa möjliga hälsa och att den personcentrerade vården genomsyrar arbetet. / Background: Children and adolescents' health and development are affected by lifestyle habits. Healthy lifestyle habits are fundamental for achieving good physical, mental, and social well-being for all individuals. School nurses play a central role in promoting and encouraging students' already healthy lifestyle habits and in identifying and guiding when unhealthy lifestyle habits are identified in students. Aim: The aim is to investigate school nurses' experiences of health promotion work aimed at promoting students' lifestyles. Method: A qualitative design with an inductive approach was used in the study. The data collection was carried out with semi-structured interviews and then analyzed according to qualitative content analysis. Ten school nurses participated. Findings: The result of the analysis generated three categories and 10 subcategories. The results describe the school nurses' experience of health promotion work aimed at promoting students' lifestyles. Conclusion: The results of the study show that school nurses' work in promoting students' lifestyles takes place both individually and in groups, the work takes place both inside and outside the school. The result makes it clear that school nurses' health promotion work around lifestyle focuses on the students right to achieve the best possible health and that the person-centred care permeates the school nurses’ work.
|
36 |
Skolsköterskans erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarn / Schoolnurses experience of working health promotive and preventive with stressed studentsJohansson, Anna, Nilsson, Elin January 2019 (has links)
Bakgrund: Stress är ett ökande problem för barn i Sverige. Den psykiska ohälsan ökar och rapporter om skolbarns hälsa visar på en ökning av huvudvärk och magont. Skolsköterskan möter dessa barn i skolan och kan utifrån dessa möten arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarnen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarn. Metod: En kvalitativ metod användes och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Asynkrona intervjuer med öppna frågor skickades ut via e-post. Tolv skolsköterskor medverkade i studien. Resultat: I studiens resultat framkom ett tema och tre huvudkategorier som mynnade ut i sju underkategorier. Temat för resultatet är: Skolsköterskors hälsofrämjande och förebyggande arbete med stressade skolbarn bygger på erfarenhet, tillgänglighet, samtal och samarbete. Huvudkategorierna är: Skolsköterskors erfarenhet av stress på skolan, Skolsköterskans arbetssätt med stress och Samarbete med de vuxna kring barnet. Slutsats: Skolsköterskorna arbetar med barnens stress genom att se symtom och hitta orsak till varför barnen är stressade. Genom tillgänglighet och samtal hjälper skolsköterskorna barnen att hantera sin stress. Vidare sker ett omfattande samarbete mellan de vuxna kring barnen och där ingår elevhälsans professioner, pedagoger och föräldrar. Resultatet i denna studie kan hjälpa skolsköterskor i den dagliga verksamheten då resultatet visar på många olika sätt att arbeta med stress. / Background: Stress is growing problem for children in Sweden. Mental illness increases and student’s health shows a growth of headache and stomach pain. The school nurse meets these children at school and can, based on these meetings, work on health promotion and prevention with stress in school children. Aim: The aim of this study was to investigate school nurses' experience of working with schoolchildren's stress. Method: A qualitative method was used and the result was analyzed with a qualitative content analysis. Asynchronous interviews with open questions were sent out by e-mail. Twelve school nurses answered. Results: In the study results one theme, three major categories and seven subcategories emerged. The theme was: School nurse´s health promotive and preventive work with stressed schoolchildren is built on experience, availability, conversations and cooperation. The major categories were: the school nurse's experience of stress in the school, the school nurse's way of working with stress and cooperation with the adults around the child. Conclusion: School nurses work with children's stress by seeing symptoms and finding reasons why the children are stressed. In terms of accessibility and conversation, the school nurses help the children to deal with stress. Furthermore, there is extensive collaboration between the adults around the children and that includes the children’s health professions, teachers and parents. The result in this study can help school nurses in their daily activities as the result shows many ways to work with stress.
|
37 |
Skolsköterskors upplevelser av att kunna ge stöd och hjälp till barn som mår psykiskt dåligt i skolmiljönAndersson, Caroline, Halsius, Jessica January 2009 (has links)
<p>Validerat; 20101217 (root)</p>
|
38 |
Skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation : en kvalitativ intervjustudie / School children's health and health promotion in the context of parental separation : a qualitative interview studyPersson, Carina January 2012 (has links)
Bakgrund: Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation. Metod: Metoden som användes var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Som analys metod användes innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom mest likheter men även skillnader i skolsköterskornas erfarenheter, vilket resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De huvudkategorier som framkom var Att uppmärksamma beteendeförändringar; Att främja hälsan genom personligt stöd samt Att främja hälsan genom samverkande stöd. Slutsats: Ur ett helhetsperspektiv upplevde de flesta skolsköterskor att skolbarnens hälsa i samband med föräldrars separation var bra och att skolsköterskorna var nöjda med det hälsofrämjande arbetet kring detta. / Background: Divorce is common in today’s´ society, and children’s´ experience of parental separation is often that they feel stressed and confused. Previous studies show that the divorce resulted in major changes for the children and that the pressure in the family situation after divorce affects children's feelings. The children in these studies often spoke of the grief after the loss of not being a family anymore. Aim: The purpose of this study is to describe school nurse experiences of school children's health and health promotion in the context of parental separation. Method: The methods used were an interview study with a qualitative approach and Granheim and Lundman´s (2004) content analysis method. Results: The analysis of the result of the interviews showed many similarities but also differences in the school nurses' experiences, which resulted in three major categories with associated subcategories. The main categories that emerged were Paying attention to behavioral changes; Promoting health through personal support and Promoting health through collaborative support. Conclusion: From an overall perspective a majority of school nurses that participated experienced that school children's health in the context of parental separation was satisfactory. The school nurses also stated that they were satisfied with the health promotion work around children of divorced parents.
|
39 |
Dialektanvändning hos barn med typisk utveckling : En jämförande studie mellan östgötska barn i olika åldergsgrupper / Dialectal Use in Typically Developed Children : A Comparative Study between South-eastern Swedish Speaking Children in Different Age GroupsBäckeper, Emma, Liljebäck, Anna-Maja January 2014 (has links)
To explore how children use dialect, and whether the dialectal language develops during growth might be of interest from a speech language pathologist’s point of view as the dialect could influence the child’s speech. Previous research is often based on older material and/or examines the speech of adults. In the present study, everyday language in groups of south- eastern Swedish speaking children was investigated. The aim of the present study was to examine to what extent typically developed children of the ages of 5, 8 and 11 years use dialectal language. A further purpose was to discover which dialectal characteristics that were present in the different age groups, and how they differed. The children were video- and audiorecorded during group sessions in everyday settings. The collected material was transcribed according to principles of conversation analysis, and key portions were chosen for deeper analysis. The identified dialectal characteristics were diphthongal, distinctly open or closed vowels and regarding consonants retroflex flap [ɭ] and posterior /r/ were encountered. In prosody a final tonal raise in phrases was observed. Dialectal words and phrases and discourse markers were also documented. The results of the present study showed that the children use dialectal language as early as by the age of 5, but that older children had a more distinguishable dialect. Throughout all age groups, the vowels were dialectally influenced. Most distinctive was a much closed /i/ with a diphthong, and characteristically open <ä> and <ö>. The characteristic final tonal raise in phrases was encountered in all age groups. Furthermore, a variation regarding dialectal use has been observed between children but also within the same child. Discourse markers were found primarily in the school-aged children, assumingly due to the increased desire of belonging to a group. The results of the present study may contribute to the ability to determine whether phonology, lexicon and/or grammar in a child is deviant or in fact reflected by the south-eastern Swedish characteristics. Also from a diagnostic perspective it might be of value to know when to expect hearing dialectal characteristics in the child’s speech.
|
40 |
Salutogenes - grunden för skolsköterskans hälsopromotiva arbete inom området barn med fetma : <html /> / <html /> : <html />Dahlqvist, Lena, Freiholtz, Annika January 2011 (has links)
Abstract Background: The World Health Organization has expressed a great concern about the increasing prevalence of childhood obesity. Region Västra Götaland (VGR) has developed a web based program to support school nurses in their work to promote health among children with obesity. Previous research on childhood obesity emphasizes the importance of support from nurses and how their work is organized. Aim: The aim of the study is, firstly, to explore school nurses experiences with health promotion work among obese children. Secondly, to investigate whether school nurses use the salutogenic theory of health. Method: A qualitative study design was adopted. Data in form of semi structured interviews was collected from seven school nurses in the VGR. A directed content analysis was used for the analysis of the data. Results: The results are presented in three categories from the Tannahill health promotion model; health education, prevention and health protection. A new category emerged from the interviews and to be significant for the nurses´ work; organization. The last category was the salutogenic theory. The possibility to work in a health promotion manner became hard because of inadequate resources. However, we found that health education, prevention and health protection were areas of daily attention. The school nurses´ work was based on the salutogenic theory. Conclusion: School nurses were aware of the importance of health promotion. Overall, there was a feeling of diffuse guidelines for working in a health promotion manner (with childhood obesity), although a web-based tool was available. We recommend the use of a new model for daily practice capturing the key elements of health promotion.
|
Page generated in 0.1961 seconds