Undersökningar visar att den ogiltiga ströfrånvaron ökar och att frånvarande elever sällan får den hjälp de behöver i tid för att komma tillbaka till skolan. Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera tjugo kommuners och skolors handlingsplaner om skolfrånvaro. Detta har gjorts via en textanalys. Uppsatsen har haft en kvalitativ forskningsansats med några kvantitativa inslag. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell har använts som teoretisk utgångspunkt. Skolfrånvaro verkar många gånger påverka och påverkas av de olika system som eleven befinner sig i och omges av. Studien visade att skolfrånvaro är ett brett begrepp som innefattar flera olika typer av frånvaro, till exempel långvarig ogiltig frånvaro och skolvägran. Orsakerna till skolfrånvaro kunde, enligt handlingsplanerna, relateras till barnet som person och/eller till skol- och hemmiljöer. Det förebyggande arbetet såg olika ut i handlingsplanerna. Några exempel var fungerande frånvarorutiner, att skolan erbjöd en stimulerande undervisning samt arbetade för goda relationer mellan lärare och elever. I endast ett fåtal av handlingsplanerna nämndes elevhälsans del i det förebyggande arbetet och i tre handlingsplaner saknades helt beskrivningar av ett förebyggande arbete. Arbetet med att lösa skolfrånvaro beskrevs mer lika och innehöll som regel följande steg: information till hemmet; kartläggning, åtgärdsplanering och implementering av stödinsatser; fördjupad kartläggning, ny åtgärdsplanering och implementering av ytterligare stödinsatser; samt hjälp och stöd av samhället. En majoritet av handlingsplanerna saknade beredskap för hur lärare skall agera eller förhålla sig när en elev kommer tillbaka till skolan. Några implikationer till kommuner och skolor är att se över den interna logiken i handlingsplanerna, att använda elevhälsan mer i det förebyggande arbetet, att definiera centrala begrepp och att skriva in i planerna hur man skall agera när elever kommer tillbaka till skolan efter en lång tids frånvaro

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka orsaker till att elever får en problematisk frånvaro och avser att fokusera på att belysa vilka faktorer i skolan som beskrivs orsaka denna. Studiens frågeställningar är: Vad beskriver elever med problematisk skolfrånvaro som orsaken till att de har hög frånvaro? samt Vilka skolrelaterade faktorer kan kopplas till elevernas beskrivningar? Den teoretiska ansats som används i studien är fenomenologi. Studien är kvalitativ och sju halvstrukturerade intervjuer har genomförts och induktiv kvalitetinnehålls analys har använts som metod för analysen av materialet. Resultaten visar sex teman med faktorer som enligt eleverna leder till problematisk skolfrånvaro: Relationer, Psykisk ohälsa, Trötthet, Stress, Svårigheter i undervisningssituationen och Sjukdom. Resultatet visar att dåliga relationer till lärare eller elever leder till ökad frånvaro, medan goda relationer med elever kan leda antingen till ökad eller minskad frånvaro. Den psykiska ohälsan som beskrivs leda till frånvaro är depression, ångest och panikångest. Flera elever anger att de är mycket trötta och att de därför inte orkar med skolarbetet eller vänner. Tröttheten kan bland annat göra att eleven inte kommer upp på morgonen eller att den får svårt att hantera till exempel irritation och ilska. Den stress som kan hindra eleverna i studien från att vara närvarande kan bero på att de har många uppgifter, men framförallt att de hamnar efter när de är frånvarande. Många människor, hög ljudnivå och blickar från andra elever är också något som kan skapa stort stresspåslag. Även vissa undervisningssituationer beskrivs påverka elevens närvaro såsom brist på struktur, att eleven inte förstår undervisningen, elever som stör samt ombytessituation och prestationskulturen på idrottslektionerna. Slutligen kan vi se att sjukdom eller skada kan leda till att elever blir frånvarande under längre perioder. / The purpose of this study is to investigate, from a pupil's perspective, reasons why students have a problematic absence and intends to focus on highlighting what factors in the school are described causing this. The questions of the study is: What do students with problematic schoolabsenteeism describe as the reason why they have a high absence? and Which school-related factors can be linked to the students' descriptions? A phenomenologic perspective has been used as a theoretical framework. This is a qualitative study and seven semi-structured interviews are conducted and as a method of analysis a qualitative content analysis with an inductive approach was used. The empirical data was categorized into six themes with factors that, according to the students, are the reasons why they have a high absence: Relationships, Mental illness, Fatigue, Stress, Difficulty in the teaching situation and Illness. The result shows that bad relationships with teachers or students leads to increased absence, while good relationships with other students can lead to either increased or decreased absence. The mental illness described as leading to absence is depression, anxiety and panicdisorder. Several students state that they are very tired and that they therefore cannot cope with schoolwork or friends. The fatigue can, among other things, contribute to the student not coming up in the morning or that it gets difficult to handle for example irritation and anger. The stress that can impede the students in the study from being present may be that they have many tasks, but above all that they fall behind when they are absent. Lots of people, high noiselevels and gazings from other students are also something that can create a big stressboost. Some teachingsituations are also described affecting the students attendance such as a lack of structure, that the student doesn´t understand the teaching, students who are disturbing and the exchangesituation together with the performanceculture of the PE. Finally, we can see that illness or injury can cause students to be absent for longer periods.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter. Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro. Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar.. Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta. Det övergripande temat var relationer som återkom som den enskilt viktigaste komponenten på samtliga nivåer. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ, -familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. På samma vis finns skyddsfaktorer på samtliga nivåer. Skolan kan betraktas som ett system där faktorer i miljö och relationer kan beskrivas som systemkrafter som drar elever antingen till eller från skolan. Konklusion: Goda relationer är en kraftfull skyddsfaktor på alla nivåer och skolan som möter alla barn och ungdomar har en unik möjlighet att utgöra trygghet och stå för kontinuitet, stabilitet och positiva relationer. För elever med riskfaktorer på individ-, och familjenivå kan skolan vara en värdefull skyddsfaktor samtidigt som en dålig skolmiljö kan utgöra en riskfaktor.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra två mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrånvaro. Frågan ställdes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig från varandra och i så fall på vilket sätt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrånvaro skiljer sig åt. En hermeneutisk utgångspunkt användes då respondenternas egna tankar och förståelser är av intresse. Vi har därför använt oss av vinjettmetoden, då vi fann denna metod mest lämpad för att skapa ett flytande samtal. Vårt resultat visar att föräldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och därmed också motivationen till att närvara på lektioner. Resultatet visar också att skolpersonalens relation är av betydande grund, förtroendet för dessa är en vital del i elevens utveckling. Slutsatserna är att föräldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att främja elevens närvaro.

En sammanhängande skolgång är viktig för elever då omfattande skolfrånvaro kan begränsa möjligheterna för elever senare i livet. Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka faktorer som några elever och specialpedagoger anser är betydelsefulla för att elever ska trivas i skolan, finna sina studier meningsfulla samt känna motivation att komma till skolan. Studien utgår från Antonovskys KASAM-teori och antar en kvalitativ forskningsansats, men innehåller också vissa kvantitativa inslag. Metoden som använts i studien är semistrukturerad intervju i par eller enskilt. Data kring området trivsel och skolfrånvaro samlades in från 13 elever och 8 specialpedagoger. I analysen av intervjuerna identifierades fyra övergripande teman. Dessa övergripande teman samstämde, till stor del, mellan eleverna och specialpedagogerna och innefattade skolans fysiska och psykiska miljöer, strukturer och anpassningar i undervisningssituationer, relationer samt känslan av trygghet. Studien visar att specialpedagogerna hade en god insikt i vad eleverna uttryckte som betydelsefullt för trivseln i skolan. Studien visar också att känslan av trygghet uppfattades som det viktigaste för att uppnå trivsel för eleverna. Enligt elever och specialpedagoger är det exempelvis viktigt att det finns en förutsägbar struktur i elevers skolsituation, trygga platser att vistas på samt att skolans personal lägger kraft vid att bygga positiva relationer mellan elever och personal.

I tidigare studier har framkommit att elever med omfattande frånvaro är en heterogen grupp som det finns bristfällig kunskap om både vad gäller deras kunskaper och behov. Det saknas således mer djupgående studier om sambandet mellan godkänt betyg i matematik och omfattande frånvaro och vad som kan vara viktiga aspekter att ta hänsyn till för speciallärares/specialpedagogers arbete med att stötta en elev som befinner sig i omfattande frånvaro. Syftet med den här studien är att beskriva vad som kan leda fram till ett godkänt betyg i matematik hos elever med omfattande frånvaro. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer använts där en elev med omfattande frånvaro, fem vårdnadshavare med barn som har omfattande frånvaro och fem matematiklärare intervjuats. Intervjuerna är transkriberade och tematiserade. Resultatet visar att ingen enskild faktor har betydelse utan det är flera faktorer som samverkar. De olika mönster vi kunnat utröna i studien som indikerar på framgång är undervisning, relationer och lärmiljö.Dessa är betydande för att elever med omfattande frånvaro blir godkända i matematik. Studien borde ha relevans för speciallärare, matematiklärare, elevhälsa och övrig skolpersonal som jobbar med elever med omfattande frånvaro.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en systemteoretisk ansats öka kunskaperna om hur specialpedagogen kan arbeta preventivt och intervenerande med problematisk skolfrånvaro  och om vilka insatser som är mest effektiva för att komma tillrätta med problematisk skolfrånvaro. Studiens empiriska material är hämtat från 26 forskningspublikationer och metoden är en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar på komplexa orsakssamband bakom problematisk skolfrånvaro, orsaker på individ-, skol- och organisationsnivå, och som en följd av detta att insatser på samma tre nivåer krävs för att arbetet för att komma till rätta med problematisk skolfrånvaro ska bli effektivt. Det systemteoretiska perspektivet bidrar till att ge en fördjupad förståelse för komplexiteten i problemet samt vikten av komplexa förklaringar och även nya infallsvinklar och alternativa åtgärder i arbetet med den problematiska skolfrånvaron i relation till varje elevs behov.

Problematisk skolfrånvaro är ett begrepp som innefattar barn som inte går till skolan. Det ären komplex problematik och arbetet med problematisk skolfrånvaro kräver anpassning eftervarje unik individ och situation. Denna studie syftar till att undersöka vad professionella somarbetar med problematisk skolfrånvaro i en svensk glesbygdskommun har för idéer ochtankar om problematisk skolfrånvaro, hur de vill arbeta med den och hur det praktiska arbetetgenomförs. För att ta reda på detta så har det genomförts kvalitativa intervjuer medgrundskolerektorer, socialtjänstens öppenvård samt chef för elevhälsan. Intervjuernatranskriberades, kodades, tematiserades och analyserades. Studien har en abduktiv ansatsvilket innebär att teoretiseringen skedde parallellt med datainsamlingen. När mönster kundeidentifieras så växte den teoretiska referensramen fram. Ett genomgående tema somidentifierats är betydelsen av gemensamma faktorer, det vill säga faktorer som är oberoendeav vilken metod eller arbetssätt man använder (the Dodo-bird verdict). En gemensam faktor iden här studien visade sig vara relationen mellan skola/behandlare och elev. Trots attinformanterna anser att relationen är central så finns det en antydan till osäkerhet kring hurman förväntas arbeta med elever med problematisk skolfrånvaro. Det verkar finnas enuppfattning om att man borde följa tydliga metoder. Denna uppfattning kan möjligenhärstamma ifrån influenser i samhället som påverkat hur vi ser på legitimering avverksamheter. Att den ska ske genom evidensbaserad praktik och standardiserade metoder.Dessa influenser bidrar till svårigheter för det relationella arbetet att ta plats och utvecklas.

Både i svensk skollag och i svenska läroplaner saknas tydlighet kring vad som är framgångsfaktorer när vårdnadshavare och skola samverkar vid problematisk skolfrånvaro. Nationell och internationell forskning visar att det till stor del saknas ett föräldraperspektiv utifrån vad som är gynnande i samarbetet med skolan. Studien är en tematisk kvalitativ litteraturstudie utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva, sammanfatta och tydliggöra framgångsfaktorer och utmaningar vid samverkan mellan skola och vårdnadshavare till elever i problematisk skolfrånvaro. För studien har femton metodböcker, litteratur som används i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro, analyserats. I den tematiska litteraturstudien utkristalliserades tre kategorier kopplade till samverkan mellan hem och skola vid problematisk skolfrånvaro. Studiens resultat visar att en organisation med tydlighet, rutiner och strukturer som möjliggör samverkan, är det som beskrivs vid flest tillfällen i de analyserade metodböckerna. Bristande rutiner och resurser leder, utifrån det beskrivna föräldraperspektivet, till otydlighet i både struktur och ansvar. Ytterligare en slutsats är framgången i att ha en extern samordnare vid samverkan. Den andra kategorin i studiens resultat belyser vikten av att skapa ett inlyssnande förhållningssätt i syfte att uppnå god samverkan. Föräldrar upplever att det är utmanande om de inte känner sig lyssnade på och inte ses som en resurs i det närvarofrämjande arbetet. Dock påverkar förälderns egna, tidigare, skolerfarenheter samverkan och kan vidmakthålla en ojämlik maktbalans. Den sista kategorin, kunskapshöjande insatser, är minst omnämnd i de böcker som har analyserats. Det framkommer dock att brist på kunskap om funktionsnedsättningar såsom t.ex. NPF bland skolans personal är en utmaning vid samverkan. Vidare visar resultatet att de kunskapshöjande insatserna i skolan handlar om att bistå vårdnadshavare med information om hur skolsystemet fungerar, såsom vikten av närvaro samt hur närvarorutinen ser ut.

I Sverige finns det tiotusentals elever som inte närvarar i skolan. Dessa elever löper stor risk att inte få fullständiga grundskolebetyg, vilket på längre sikt kan påverka deras livskvalitet negativt. Tidigare undersökningar har visat att lärares närvarofrämjande arbete inte i tillräcklig utsträckning motiverar eleverna att närvara i skolan. Därför undersöker vi i denna studie hur lärare arbetar med att motivera elever till skolnärvaro samt vilka faktorer som eleverna anger som motiverande för närvaro. Studien utgår från en kvantitativ metod där enkäter har legat till grund för dataproduktionen. 200 högstadieelever och 56 lärare, i Norrbotten, har besvarat enkäten. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys definition av ”Känslan av sammanhang”, som mäts utifrån delarna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Slutsatsen är att eleverna efterfrågar en meningsfull skola där de får återkoppling på sina arbeten och därmed vet var deras utvecklingsområden finns samt har inflytande att påverka sin egen framtid. Lärarna anger att de arbetar för en begriplig skola, med tydlighet och struktur som ledord. Det innebär att elever och lärare inte är eniga om hur man skapar och upprätthåller motivationen till skolan. / In Sweden, tens of thousands of students are absent from school. These children risk not graduating from the compulsory school, which in long term can affect their quality of life negatively. Previous studies conclude that teachers´ work to promote school attendance is not sufficiently motivating children to attend school. Hence, in this survey we investigate how teachers work to motivate students to school attendance and which elements the students find motivating to come to school. The study emanates from a quantitative method based on questionnaires. 200 students, from grade seven to nine, and 56 teachers have responded to the survey. The survey was conducted in Norrbotten. The theoretical base is The sense of coherence by Antonovsky. The sense of coherenceis measured by the elements manageability, comprehensibility and meaning. The conclusion is that the students request a meaningful school where they get feedback on their work and hence know their potential in various areas and have the opportunity to influence their own future. The teachers state that they aim for a comprehensive school, with clarity and structure as a motto. This means that students and teachers do not agree how one creates and maintains school motivation.