No description available.

I Sverige finns ett stort antal barn och unga som av olika anledningar inte i går skolan. Det är oroväckande både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Denna studie ämnar att beskriva och analysera hur de professionella på en högstadieskola i en mindre norrländsk kommun arbetar med hemmasittande elever samt att undersöka vilka förklaringar till hemmasittande som framförs av dessa professionella. Studiens empiriska material härrör från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer som är yrkesverksamma inom en högstadieskola i Norrland. Det empiriska datamaterialet har analyserats genom kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att de professionella har erfarenheter av att det ofta är en sammansättning av olika orsaker som gör att en elev blir hemmasittande, vilket också bekräftar tidigare forskning på fältet. Hemmasittande är ett komplext och mångfacetterat problem. De professionella tillämpar ett individanpassat arbetssätt i vilket de utgår ifrån eleven och dennes önskemål. Det är viktigt att skapa och bibehålla en allians med eleven och dennes föräldrar för att lyckas få eleven tillbaka till skolan. En stor del av forskningen på området är producerad i USA eller Storbritannien. Det svenska välfärdssamhället med tillhörande samhällsstrukturer och skolsystem ser annorlunda ut i jämförelse. Det finns således möjligheter till och ett behov av vidare och fördjupad forskning i Sverige.

I Sverige beräknas 20 000 barn ha omfattande ogiltig frånvaro, varav 1700 har en sammanhängande frånvaro om en månad eller längre. Föreliggande studie presenterar en enkätundersökning till föräldrar vars barn har eller har haft hög frånvaro. Resultatet visade att de tre största grupperna av inre faktorer bland barnen var psykisk ohälsa, neuropsykiatrisk funktionsvariation följt av särskild begåvning. Ett större antal riskfaktorer som påverkade barnet korrelerade inte med en högre frånvaro. De barn som hade ökat sin skolnärvaro hade fått stödåtgärder, anpassningar och utbildning mer utifrån sin nivå, samt hade ett stöd av någon personal på skolan. / In Sweden, 20 000 children are affected by extensive unauthorized absenteeism, where 1700 have a consecutive month or more of absence. General factors concerning the immediate relationship between the child and school is studied with a questionnaire among parents with children whom have excessive non-attendance. Results show that the frequencies of children with mental illness, neuropsychiatric disorders and giftedness among absentees was high. A higher number of risk factors influencing a child did not correlate with the rate of absenteeism. Children who had increased their attendance had received interventions, individualized education and support from school personnel.

The purpose of this study was to examine what approach schools and social services adopt towards students who are absent from middle- and high school under long periods, to examine the distribution of responsibilities between them and to assess the collaboration between the agencies. Semi-structured interviews were conducted with five personnel from school health teams, and one from social services. The theories that were used was systems theory, labelling theory and empowerment. We found that both schools and social services provided counselling opportunities and sought to establish communication between the student and parent(s). However, while part of the schools response was to adjust the schooling plan, social services focused on mapping the individual ’s network and presented alternatives such as temporary foster placement. The cooperation between schools and social services is perceived differently between respondents. We conclude that a working method is needed to facilitate cooperation between schools and social services to ensure efficient deployment of their assistance for students and parents. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka insatser som görs från skolans och socialtjänstens sida när det gäller arbetet med hemmasittande elever i årskurs 7-9, samt ansvarsfördelningen dem emellan. Syftet var även att undersöka hur skola och socialtjänst samverkar. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer, fem med personal ur skolans elevhälsoteam och en med socialtjänsten. De teorier som användes var systemteori, stämplingsteori och empowerment. Vi har funnit att skola och socialtjänst erbjuder samtalsstöd och eftersträvar en god kommunikation mellan elev och föräldrar. Från skolans sida var det viktigt att påbörja insatserna tidigt, följa upp all skolfrånvaro och att anpassa skolgången. Socialtjänstens insatser var kartläggning av individens nätverk och orsaker till hemmasittandet, samt erbjuda insatser som exempelvis hemterapeut, kontaktperson och familjehem. Hur skola och socialtjänst samverkar upplevdes olika mellan respondenterna. Vår slutsats var att det behövs en arbetsmetod, där skola och socialtjänst kan samverka och som möjliggör snabba insatser för både elev och föräldrar.

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur föräldrar till hemmasittare – enligt egen utsago – upplever att de påverkas av sitt barns hemmasittarproblematik utifrån förväntningar från omgivningen och dem själva. Vidare syftar studien till att undersöka hur föräldrarna utifrån barnets hemmasittarproblematik handskas med problematiken, vardagslivet och sina egna känslor samt hur deras livskvalitet påverkas av barnets hemmasittarproblematik gällande arbete, relationer, välmående och nöjdhet med livet. För att uppnå studiens syfte har kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Empirin har analyserats med inspiration av analysmetoderna meningskoncentrering och meningstolkning. Slutsatserna av studiens resultat är att alla föräldrar påverkas negativt när det gäller förväntningar från omgivningen och att föräldrarnas egna förväntningar bidrar till att de känner skuld och skam över situationen kring barnets hemmasittarproblematik, samt att de hanterar sitt barns hemmasittarproblematik, vardagen och sina egna känslor genom att tillämpa socialt stöd och olika copingstrategier. Utöver detta har livskvaliteten försämrats hos samtliga föräldrar. Då vi med denna studie lyfter fram föräldrarnas upplevelser, vilket inte tidigare gjorts särskilt ingående, är detta ett viktigt bidrag till forskning på området. Kunskapen kan leda till ökad förståelse för föräldrar till hemmasittare, vilket förhoppningsvis kan hjälpa socialarbetare att utforma adekvata insatser till familjen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever med problematisk skolfrånvaro, till vardags så kallade hemmasittare, beskriver den skolgång vilken resulterat till att de valt bort skolan. För att uppnå studiens syfte har kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer i form av livsberättelser genomförts. Empirin har tolkats med narrativ metod. Slutsatsen av studiens resultat visar att vägen till hemmasittande ser olika ut för varje individ och att det behövs ökad kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ångesthantering och ett ökat samarbete mellan skola och myndigheter där man sätter den unga i centrum och samverkar kring stödåtgärder. Studien borde ha relevans för skolpersonal, elevhälsa och andra professioner som arbetar med målgruppen och förhoppningen är att undersökningen också kommer att vara viktig för informanterna själva då de själva kommer att få sätta ord på sina tankar, känslor och upplevelser.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som beskrivs främjar närvaro samt förebygga och identifiera skolfrånvaro hos elever i särskilda undervisningsgrupper och grundskola. Vi ville även synliggöra hur betydelsefullt samarbetet mellan skola och externa instanser var för att eleven ska få rätt förutsättningar att lyckas i skolan. Metodansatsen var kvalitativ och vår teori vilade på Bronfenbrenners ekologiska modell. Teorin påvisar att eleven tillsammans med familj, skola och fritid påverkas av varandra i olika system. Studien byggde på fyra fokusgruppsamtal där meningen var att informanterna skulle prata fritt utan påverkan av oss. Fokusgrupperna tillhörde samma kommun men de fanns inom olika rektorsområden och arbetade inom olika skolverksamheter. Resultaten från samtalen synliggjorde två områden som viktiga. Den första betydelsefulla faktorn enligt fokusgrupperna för skolnärvaro var goda relationer mellan elev och skolpersonal. Den andra faktorn var samverkan mellan skola och externa instanser.

Skolfrånvaron ökar och elever går ut med ofullständiga betyg vilket ökar risken att hamna i utanförskap. Syftet med denna småskaliga studie är att belysa hur 18 specialpedagoger och 4 speciallärare – verksamma inom förskola till högstadium på olika orter i Mellansverige – ser på problematisk skolfrånvaro och dess bakomliggande orsaker, om det är möjlighet att tidigt identifiera tecken som kan leda till senare skolfrånvaro samt lyfta likheter, skillnader och upplevda samband mellan läs- och skrivsvårigheter och problematisk skolfrånvaro. Frågorna besvaras genom en kvalitativ forskningsansats där inspiration hämtats från en fenomenologisk metodansats. Som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer och resultatet analyserades utifrån systemteori. I analysen framkommer vikten av tidig upptäckt och insats, föräldrars påverkan, livssituationens påverkan, upplevda samband mellan läs- och skrivsvårigheter och problematisk skolfrånvaro samt vikten av stöd och känsla av meningsfullhet. Resultatet visar att det troligen är möjligt att tidigt identifiera tecken hos barn som riskerar att bli hemmasittare, att föräldrar kan ha påverkan på skolfrånvaro och att det kan finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och skolfrånvaro. Det upplevs betydelsefullt att elever får gott stöd, har goda relationer samt känner en meningsfullhet. En implikation är att tidiga upptäcker och insatser förefaller minska risken för problematisk skolfrånvaro.

Sammanfattning   Problematisk skolfrånvaro framställs i medier som ett växande problem på skolorna, även särskolan uppges ha elever med ogiltig sammanhängande frånvaro. Vid eftersökning av dessa elever framkom att problematiken är ovanlig inom särskolan, vilket väckte ett intresse och en vilja att undersöka och förklara detta. Syftet med denna studie var att undersöka särskolepersonals syn på problematisk skolfrånvaro samt förklaringar till den höga närvaron inom särskolan. Studien baserades på en kvalitativ ansats där kombinerade datainsamlingsmetoder användes, sex semistrukturerade intervjuer samt en fokusgruppintervju med fyra deltagare. Analysen av empirin kategoriserades utifrån frågeställningar och tidigare forskning kring problematisk skolfrånvaro och kopplades sedan till systemteori, i form av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, samt ett salutogent synsätt baserat på Antonovskys Kasam, en känsla av sammanhang. Resultatet pekade mot att elever inom särskolan hade en hög känsla av delaktighet och sammanhang, på så vis utgjorde skolan en skyddsfaktor både mot psykisk ohälsa och problematisk skolfrånvaro. En helhetsbild kring individen, via Bronfenbrenners modell, visade att särskolans organisatoriska förutsättningar, personalens förhållningssätt samt skolans individuella anpassningar, skyddade elever från de riskfaktorer de utsattes för som kan orsaka skolfrånvaro.

I Sverige har vi skolplikt, trots detta är det 2000 barn och ungdomar som har sammanhängande ogiltig frånvaro. Dessa elever kallas för hemmasittare. Syftet med vår studie är att undersöka om och hur samverkan i skola, socialtjänst och BUP ser ut kring arbetet med hemmasittare samt hur de yrkesverksamma beskriver problemet hemmasittare. Vi har använt oss av en kvalitativ intervju-studie. Informanterna i studien bestod av lärare, skolkurator, rektor, social-sekreterare, kuratorer från BUP samt ett samverkansteam. För att få en djupare förståelse för fenomenet hemmasittare samt samverkan kring dessa elever analyserades empirin med hjälp av Danermarks samverkansteori och Paynes systemteori. Studien visar att samverkan finns, dock i varierande grad och kvalité. Resultatet visar även att om samverkan ska fungera krävs det tydliga ramar för hur den ska se ut och slutligen visar studien att vem man möter i skola, socialtjänst och BUP påverkar hur samverkan ser ut. / In Sweden we have compulsory school attendance, still there are 2000 children and young adolescents who have coherent absence. The aim of our study is to research if and how the collaboration between school, social services and health care professional works and how the professionals describe the problem with school refusal behaviour. We have used qualitative semi structured interviews as our method and interviewed teachers, school counsellor, principal, counsellors within health care and an collaboration team. To analyse our material we used Danermarks collaboration theory and Paynes system theory. Our study shows that collaboration exist although in varying degrees and quality. The study also shows that for collaboration to be successful there need to be a clear framework on how the collaboration should take place and look like, finally the study shows that who you meet in school, social service and health care influence how the collaboration works.Keywords: Collaboration, school, school attendance, school refusal behaviour, social service, youth health care.