Syftet med denna studie var att utifrån ett specifikt fall undersöka hur arbetet med att ta fram en handlingsplan för ökad skolnärvaro samverkar med skolpersonalens uppfattningar av problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts utifrån fem frågeställningar. De tre första frågeställningarna behandlar hur påverkansfaktorer på problematisk skolfrånvaro beskrivs, hur problematisk skolfrånvaro definieras och hur olika aktörer uppges samverka, i handlingsplanen och av skolpersonal. De sista två frågeställningarna behandlar arbetet med att ta fram handlingsplanen och vad den grundas i samt hur implementeringen av handlingsplanen påverkas av olika möjligheter och hinder.  Denna studie har genomförts som en del av projektet Självständiga Arbeten i Skolan (SJAS), vilket innebär att studien gjorts i tät samverkan med en av skribenternas VFU-skolor (verksamhetsförlagd utbildning), vilken är en medelstor F-9 skola. Studiens empiri utgår från nämnda skolas nya handlingsplan och dess bilagor, sju intervjuer med skolpersonal från skolan samt ett föredrag. Intervjuerna genomfördes med tre nyckelpersoner som varit delaktiga med att ta fram handlingsplanen, samt fyra klasslärare. Empirin behandlades sedan genom en tematisk innehållsanalys. Slutligen analyserades resultaten utifrån Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori samt ramfaktorteorin. Slutsatsen som kan dras ur studien visar att handlingsplanen stämmer överens med skolpersonalens tidigare uppfattningar av problematisk skolfrånvaro, samt tidigare forskning. Arbetet med att ta fram handlingsplanen har genomförts av enbart fem personer, vilka alla tillhör elevhälsan på skolorna. Detta leder till att skolpersonalen inte har några förkunskaper om de rutiner som ska implementeras, samt att den nödvändigtvis inte är anpassad efter de behov som skolpersonalen uppfattar att den specifika skolan har. Detta är något som tidigare forskning (se Nylén m.fl., 2021) menar kan ha en negativ inverkan på skolpersonalens motivation i implementeringsarbetet. Denna studie visar att skolpersonalens uppfattningar av påverkansfaktorer vilka handlar om: relationer, individuella förutsättningar, skolmiljön och ströfrånvaro samt sjukfrånvaro som resulterar i längre frånvaro, stärker tidigare forskningsresultat (se Forsell, 2020; Karlberg m.fl 2020; Van Brenda, 2014; Strand, 2013; Ekberg, 2011). Dessutom bidrar studien med nya resultat genom att den undersökt hur problematisk skolfrånvaro definieras i en praktisk verksamhet. Vidare beskrivs specialpedagoger av skolpersonalen som en viktig aktör i det närvarofrämjande arbetet vilket inte framkommit i tidigare forskning.

Sammanfattning/Abstract Hellgren, Martin & Segerbjer, Ulrica (2023). ”Visst vill jag gå i skolan”- problematisk skolfrånvaro i anpassad grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap och förståelse för elevers problematiska frånvaro i anpassad grundskola samt att synliggöra vilka framgångsfaktorer som främjar god skolnärvaro.

Davidsson, Sara (2022). Elevnärvaro - en översikt om problematisk skolfrånvaro.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Detta examensarbete förväntas bidra med ökad kunskap om framgångsfaktorer inom skolorganisationen som motiverar elever att öka sin närvaro, samt hur specialpedagogen kan arbeta för att främja elevers närvaro.  Syftet med översikten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv och genom tidigare forskning synliggöra framgångsfaktorer inom organisationen, som kan motivera elever att återvända och stanna i skolan vid problematisk skolfrånvaro. De två forskningsfrågorna är: • Vilka framgångsfaktorer framkommer i tidigare forskning som gynnar elevers skolnärvaro?  • Hur arbetar skolor med främjande och förebyggande insatser på individnivå? För att få en överblick av forskningsläget användes en narrativ systematisk litteraturöversikt baserad på både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar, som varit publicerade internationellt under de senaste tretton åren. Litteratursökningen gjordes i datasökbaserna Swepub, ERC via EBSCO och ERIC via EBSCO. Resultatet blev 9 artiklar som beskriver olika framgångsfaktorer i närvaroarbetet och hur skolor arbetar främjande och förebyggande på individnivå.  Det teoretiska ramverket utgörs av relationell specialpedagogik, relationell pedagogik och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Dessa teorier är valda utifrån att de kan appliceras på ett skolperspektiv och rama in hur skolor kan arbeta på olika nivåer.  Resultaten visar på att flexibilitet, struktur, förutsägbarhet och lyhördhet samt anpassningarav undervisning och förväntningar gynnar en högre elevnärvaro. Regelbundna, öppna och jämbördiga relationer till vårdnadshavare och externa aktörer är främjande för elevens närvaro. Likaså är goda, kommunikativa, tillitsfulla och trygga relationer mellan lärare och elever. Kamratrelationer, en känsla av samhörighet och tillhörighet, sociala samspel, framgång och trygghet är främjande faktorer för närvaroarbetet. Relationer kan påverka positivt på ungas psykiska hälsa samt möjliggöra att problematisk skolfrånvaro minskar. Även lärares kunskap om riskfaktorer har stor betydelse, om eleven fångas upp tidigt och lämpliga insatser sätt in snarast, ökar möjligheterna att vända frånvaro till närvaro. Resultatet visar att sambandet mellan goda lärmiljöer och skolklimat är viktigt för högre närvaro och ska gynna alla elevers skolprestationer och psykiska hälsa. I majoriteten av studierna ses det ur ett specialpedagogiskt perspektiv att de skolrelaterade faktorerna utgör en avgörande roll för om en elev kommer till skolan eller inte. Specialpedagogens roll i det förebyggande och främjande arbetet samt i arbetet med att stödja de elever som är på väg tillbaka till skolan är stor men även att bygga goda relationer till vårdnadshavare. I rollen som specialpedagog kommer man ofta i nära kontakt med begreppet problematisk skolfrånvaro på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogen ska arbeta systemteoretiskt på organisationens alla nivåer, för att öka kunskapen om främjande närvaroarbete och vilka riskfaktorer det finns. För lärarnas kompetensutveckling leder specialpedagogen handledande samtal om insatser som ökar kunskapen och förståelsen kring skolnärvaro. Det krävs en regelbunden systematisk genomgång av organisationen och dess innehåll utifrån det främjande arbetet kring alla elevers lärande och utveckling för en fortsatt progression.

Skolfrånvaro är ett omdebatterat ämne som i olika rapporter och i forskning lyfts fram som ett samhällsproblem. Forskningen är omfattande, både nationellt och internationellt. Eftersom tillräckliga kunskaper saknas om elevers erfarenheter av skolfrånvaro så är det ett perspektiv som behöver belysas mer. Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur skolan kan arbeta för att främja skolnärvaro genom att undersöka problematisk skolfrånvaro ur ett elevperspektiv. Studien tar sin utgångspunkt i en narrativ metod. Genom livsberätteler bidrar ett antal elever med kunskap om närvarofrämjande insatser utifrån egna erfarenheter av skolfrånvaro inom gymnasieskolan. Jag intervjuade sex elever från fyra olika kommuner samtliga med erfarenheter av skolfrånvaro i gymnasieskolan. Eleverna studerade inom både yrkesförberedande och studieförberedande program. En elev hade erfarenhet av gymnasieskolans introduktionsprogram. Studien fokuserar på tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka orsaker till skolfrånvaro framträder i elevernas berättelser, vilka erfarenheter har elever av närvarofrämjande insatser samt vilka insatser väljer elever själva att lyfta fram som viktiga i ett närvarofrämjande arbete? Jag valde en kvalitativ forskningsansats och utgick från en tematisk ostrukturerad intervjuguide då det därigenom fanns en större möjlighet för informanten att själv förmedla den bild de vill ge av sitt liv. Studiens teoretiska ansats utgår från specialpedagogiska teorier och innefattas av det kompensatoriska och relationella perspektivet. Därutöver tillkommer de teoretiska begreppen; inkludering, delaktighet och exkludering. Studiens teoretiska ram har även utvidgats med begreppet KASAM. Känslan av sammanhang är grundläggande inom Antonovskys salutogena teori om hälsa. Resultatet visar att det finns många orsaker till elevers skolfrånvaro och att orsakerna är komplexa. Elevers erfarenheter av närvarofrämjande insatser ser olika ut eftersom arbetet skiljer sig åt både mellan och inom skolor. Elever har förslag på hur skolor kan arbeta för att främja skolnärvaro.

Abstrakt Skollagen är tydlig med att alla barn ska ha rätt till utbildning och det är upp till varje skola att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Under de senaste åren har antalet elever som stannar hemma från skolan ökat, det är ett globalt problem som påverkar många elever. Tidigare har elever med hög frånvaro blivit definierade som ”hemmasittare” och det innebär att det är eleven som har valt att stanna hemma, orsakerna finner vi hos individen.  Diskursen i samhället och i skolan har börjat använda begreppet problematisk skolfrånvaro. Det finns sällan bara en faktor bakom en elevs frånvaro och det är av stor vikt att se på skolsvårigheterna utifrån varje individ. I vårt yrke möter vi elever i denna problematik, därför har vi valt att fördjupa oss ytterligare i detta. Vi vill undersöka varför vissa elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och hur vi inom skolan kan arbeta förebyggande. Därför har vi valt att fokusera på elever och vårdnadshavares upplevelser. Vi kommer att användas oss av definitionen problematisk skolfrånvaro i vår studie eftersom det är det begrepp som under senare år har börjat tillämpas i samhället och i skolan. Begreppet problematisk skolfrånvaro innebär en förskjutning av problemet från eleven till skolans fysiska- och psykosociala miljö. Studien är en kvalitativ intervjustudie, intervjuerna har genomförts med elever och vårdnadshavare som är eller har varit i situationen som beskrivs ovan.    I vårt resultat framkom det att både vårdnadshavare och elever hade önskat tidigare insatser och individuella lösningar och det är något som Skollagen lyfter fram som en viktig åtgärd när elever hamnar i skolsvårigheter. Det var flera av eleverna som inte kände sig sedda eller lyssnade på vare sig före eller under den svåra tid då eleverna började stanna hemma. De beskrev hur de kände sig bortglömda eller utkörda från den sociala gemenskapen och hur bra det kändes när de blev sedda och lyssnade på. När det fanns vuxna som engagerade sig i deras svårigheter och visade på förändring. Eleverna menade också att det blev lättare när de blivit diagnosticerade, de fick en annan förståelse till orsaker att de inte kunnat gå i skolan. Elevernas beskrivningar uttrycker att de eftersökte ett relationellt perspektiv när de hamnade i en problematisk skolfrånvaro.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien är att öka kunskapen om specialpedagogers och kuratorers respektive perspektiv på problematisk skolfrånvaro i svensk grundskola samt undersöka deras erfarenheter av samverkan i denna fråga.Syftet med denna kvalitativa studie är att öka kunskapen om specialpedagogers och kuratorers respektive perspektiv på problematisk skolfrånvaro i svenska grundskola samt undersöka deras erfarenheter av samverkan i denna fråga.För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fem specialpedagoger och sex kuratorer som arbetar på tio olika skolor inom samma kommun i Mellansverige. Vi utgick från Danermarks (2004) samverkansteori och Sundqvist (2021) nivåer för samverkan i vår analys samt genomförde en tematisk analys av det empiriska materialet. Den tematiska analysen resulterade i följande teman: att elever och vårdnadshavare upplever sig trygga, att bygga tillitsfulla relationer, tydliga rutiner kring frånvaro samt skapande av tillgängliga lärmiljöer vilket ses som nyckelfaktorer för att främja och förebygga problematisk skolfrånvaro. Andra teman som analyserades fram rör samverkansfaktorer; tydlig ansvarsfördelning, att möta svårigheter och hinder, att se det positiva. Resultatet visar att samverkan med externa aktörer som socialtjänst, skolsociala team, BUP och liknande är problematisk och inom skolan kan sekretess mellan professioner bli ett hinder. Ytterligare problematik i samverkan uppstår vid otydlig ansvarsfördelning och där delar av organisationen inte får rätt förutsättningar för samverkan. Vidare visar studien att problematisk skolfrånvaro är ett komplext fenomen, nyckelfaktorer som främjar närvaro och en god samverkan är att elever och vårdnadshavare upplever sig trygga, personalens förmåga att skapa goda relationer samt skolans möjligheter till kravanpassning och en god lärmiljö. Vår slutsats är att en god samverkan kräver rätt förutsättningar, goda kunskaper bland skolans personal samt en samsyn kring eleven.

Syftet med den här uppsatsen är att samla upplevelser från elever i årskurs nio som haft en hög frånvaro under sin grundskoletid men som nu återvänt. Studien besvarar frågeställningarna “Vilka faktorer ser eleverna själv har bidragit till deras återgång till studier?” och “Hur har eleverna upplevt tiden efter att de återvänt till studier?”. För att kunna besvara frågeställningarna har kvalitativ metod valts, halvstrukturerade intervjuer med sex skånska elever. Det empiriska materialet har analyserats genom tvåfaktorsteorin och övergångsteorin. Resultatet visar att sociala relationer är den viktigaste faktorn för att främja återgång. Det framkommer också att det har skett en personlig utveckling hos eleverna som är nödvändig för återgången.

Syftet med studien var att identifiera vilka framgångsfaktorer som lyckats vända en problematisk skolfrånvaro till skolnärvaro. Att fokusera på framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv valdes eftersom vi i våra efterforskningar insåg att det fanns ett forskningsgap som vi hoppades kunna bidra till att fylla. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elever och vårdnadshavare, både digitalt och genom fysiska möten. Urvalet gjordes på högstadieelever som haft långvarig problematisk skolfrånvaro på heltid och sedan återvänt till skolan med minst 85 % närvaro. Svaren tematiserades sedan för gemensam tolkning. I studiens resultat framkommer det bland annat att de vuxnas bemötande på skolan har en väldigt stor betydelse för elevernas upplevelse av trygghet och möjlighet att vara i närvaro. Vikten av att skapa och upprätthålla goda relationer mellan elever och vuxna i skolan framträdde extra tydligt. En god kontakt med hemmet har visat sig betyda mycket i arbetet med att återintegreras i skolan. Likaså var anpassningar en stor del till att många elever lyckades återintegreras i skolan efter att ha varit i problematisk frånvaro.

Studiens syfte är att analysera de upplevelser som föräldrar till barn med problematiskskolfrånvaro har gällande de insatser som skola, socialtjänst och andra aktörer erbjuder.Tidigare forskning visar att trots att skolpliktiga barn har rätt till utbildning enligt svensk lagfinns det idag barn som är frånvarande från skolan och inte kan fullfölja sin utbildning. Vidareär problematisk skolfrånvaro en av riskfaktorerna för både utanförskap och psykisk ohälsabland unga. För att kunna motverka problematisk skolfrånvaro är det av stor vikt attundersöka i vilken mån olika insatser och anpassningar hjälper barn med problematiskskolfrånvaro att fullfölja sin utbildning. För att besvara studiens syfte har fyra föräldrar tillbarn med problematisk skolfrånvaro intervjuats eftersom de besitter kunskap kring hur derasbarns skolgång såg ut både innan, under och efter insatser gjorts. Intervjuerna varsemistrukturerade och urvalet gjordes genom ett målinriktat urval. Intervjuerna analyseradesmed en tematisk analys där åtta teman identifierades. Studiens resultat visar på att anpassatschema och skolmiljö samt en nära dialog mellan föräldrar och skolan har upplevts fått enpositiv inverkan på barn med problematisk skolfrånvaro. Resultatet redogör även för negativaupplevelser som att skolan inte lyssnar på föräldrarna, att skolan kräver fastställd diagnos föranpassningar, bristande kunskap bland professioner och att ingen ser hela barnet och dessproblematik. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde det som svårt att få rätt insatsför sina barn och att de själva fick ta ett tungt ansvar för att hjälpa sina barn ur problematiskskolfrånvaro. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori har möjliggjort en djupareförståelse för hur insatser, anpassningar och samspelet som sker runt barnet påverkar barnet isin skolfrånvaro. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur insatser, anpassningar ochannan hjälp från olika aktörer i samhället kan hjälpa barn att komma ur en problematiskskolfrånvaro. Studien redogör även för flera utvecklingsområden för aktörer kopplade till barnmed problematisk skolfrånvaro vilket är väsentligt för att kunna hjälpa fler barn att fullföljasin utbildning.

Problematisk skolfrånvaro har uppmärksammats efter att en statlig utredning 2016 kom fram till att det finns bristande kunskap inom området i Sverige. Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagogen används i det främjande arbetet för skolnärvaro och det förebyggande och åtgärdande arbetet vid problematisk skolfrånvaro utifrån 20 kommunala handlingsplaner. Frågorna är: Vilka insatser för närvaro och problematisk skolfrånvaro, som beskrivs i de kommunala handlingsplanerna, kan kopplas till specialpedagogen? På vilka nivåer (individ-, grupp- och organisationsnivå) används specialpedagogen i arbetet med att främja närvaro och att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro? En kvalitativ dokumentanalys gjordes utifrån sex kategorier. Systemteori och specialpedagogiska perspektiv användes i analysen för att belysa studiens frågor. Sammanfattningsvis visar studien att specialpedagogen kopplas explicit till uppgifter som till exempel fördjupad kartläggning vid skolfrånvaro och specialpedagogiskt stöd till enskild elev på individnivå. Specialpedagogen nämns implicit genom elevhälsans arbete på organisationsnivå i ett fåtal handlingsplaner.  I diskussionen lyfts varför handlingsplanerna bör uttrycka det främjande och förebyggande arbetet och hur det förebyggande och åtgärdande arbetet kan utvecklas i det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till specialpedagogens kompetens. Därutöver diskuteras även den specialpedagogiska kompetensen och dess roll i elevhälsan, riskerna med frånvaroteam och behovet av att utveckla ämnet problematisk skolfrånvaro i den specialpedagogiska utbildningen. / Problematic school absenteeism as first identified as a problem in 2016 when a government inquiry concluded that there was a lack of proper knowledge on the subject in Sweden. The purpose of this paper is to explore how 20 municipalities, via their schools’ action plans and policies, utilize special educators with regard to students’ problematic school absenteeism through the use of early intervention, and preventative and supportive measures. Examined will be: How is the special educator involved in the efforts to curb problematic school absenteeism? On what levels (individual, group or organizational) is the special educator engaged to promote attendance and to prevent and remedy problematic school absenteeism? The observational basis for this paper is a qualitative analysis of action plans from twenty different municipalities. This analysis was made based on six categories. Systems theory and special needs perspectives were used in the analysis to highlight the questions posed in this paper. In summary, the special educator is explicitly connected to certain tasks such as the in-depth tracking of absenteeism and the support for students with special needs. More often, the responsibilities included under the special educator’s purview are implicitly included in the framework for the team responsible for student well-being. The discussion addresses why action plans must describe supportive and preventative measures and ways in which preventive and remedial activities can be developed during systematic quality processes linked to the special educator's skills set. Additionally, discussed were the special educator’s roll in the team responsible for student well-being, the pros and cons with the absenteeism-teams and even the need to develop understanding for this subject in training for the special educator.