Bakgrund: I Sverige har alla barn en lagstadgad rätt till utbildning, trots detta är den problematiska skolfrånvaron hög. Vid en granskning som Skolinspektionen genomförde 2015, gällande elever med ogiltig frånvaro, kunde omkring 1800 elever identifieras vilka då varit frånvarande upprepade gånger under två månader. Konsekvenserna av detta kantas av ett utanförskap vilket i flera fall kan vara förödande för eleven. Att utreda problematisk skolfrånvaro är därför viktigt och bör ske skyndsamt. Trots det finns det en stor okunskap kring orsaks – och närvarofrämjande faktorer. Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning beskriva och analysera orsaksfaktorer till problematisk skolfrånvaro på individ, hem/familj-, och skolnivå, samt redogöra för och analysera närvarofrämjande faktorer. Metod: Allmän litteraturstudie där studiens resultat baseras på både kvalitativa och kvantitativa studier från databaserna ERIC, APA psycInfo samt SwePub vilka genererade 11 studier. Resultat: Psykiskt ohälsa är den främsta orsaksfaktorn som identifieras på individnivå, men även bristande relationer till både klasskompisar och lärare. Att skapa goda relationer är en närvarofrämjade faktor. Elevens hemmiljö och vårdnadshavares arbetssituation är ytterligare två orsaksfaktorer. I skolan identifieras flertalet orsaksfaktorer men även närvarofrämjandefaktorer. Mobbning, en otrygg skolmiljö och skolans bristande kunskap är samtliga orsaksfaktorer. Slutsats: Att motverka de orsaksfaktorer som föreligger en problematisk skolfrånvaro är att samtidigt arbeta närvarofrämjande. Detta är ett multifaktoriellt problem

Hemmasittare är ett relativt nytt fenomen som innefattar barn och ungdomar som isolerar sig i hemmet och av olika anledningar inte förmår att gå i skolan. Att vara frånvarande i grundskolan under en längre period kan orsaka konsekvenser för individen. Syftet med studien är att få en förståelse för den tvärprofessionella samverkan mellan skola, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten i arbetet med hemmasittare. Detta genom att beskriva och analysera de yrkesprofessionellas erfarenheter av handlingsutrymme inom ramen för samverkan. Detta är en kvalitativ studie där det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesprofessionella som kommer i kontakt med hemmasittare. Resultaten visar att de yrkesprofessionellas handlingsutrymme utmanar den tvärprofessionella samverkan. Faktorer som begränsar samverkan är handlingsutrymmets flexibilitet, tidsram, sekretess och otydlig ansvarsfördelning. Resultaten visar även att hemmasittare är ett nytt fenomen som leder till att det ännu inte finns en evidensbaserad metod på hur problematiken ska hanteras vilket är en begränsning. I följd med detta krävs en god kommunikation mellan aktörerna vilket även den visar sig vara bristfällig. Detta leder slutligen till långa väntetider och begränsade anpassade insatser som drabbar dagens hemmasittare. / Homesitters is a relatively new phenomenon that includes children and young people who isolate themselves at home and for various reasons are unable to go to school. The aim of the study is to gain an understanding of the cross-professional cooperation between school, children’s psychiatry, and social services in the work with homesitters. This by describing and analyzing the professionals' experiences of room for action within the framework of cooperation. This is a qualitative study where the empirical material is based on seven semi-structured interviews. The results show that the professionals' room for action challenges the collaboration between the operations. Factors that limit cooperation are the flexibility of the room for action, time frame, confidentiality, and unclear division of responsibilities. The result shows limitations with the fact that homesitters are a new phenomenon which leads to that there is not, yet any worked out template for homesitters to handle. Communication between the actors is required, which the results show today is deficient. Finally, it leads to today's homesitters suffering from long waiting times and limited customized interventions.

Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som vårdnadshavare upplever har bidragit till enpositiv vändpunkt för att bryta långvarig problematisk skolfrånvaro. Vi har tagit avstamp i detrelationella perspektivet samt det systemteoretiska perspektivet. Vi har genomfört 10 semistruktureradeintervjuer för att få en uppfattning av vad föräldrar/vårdnadshavare upplever som bidragande faktorer.Vår studie mynnade ut i fem teman: samverkan, relationer, anpassningar, fysisk lärmiljö ochvårdinsatser som påverkat närvaro. Resultatet av vår studie visar att kvaliteten och frekvensen påsamverkan mellan hem och skola har en betydande effekt. För att öka närvaro i skolan efter en lång tidsskolfrånvaro delger deltagarna dessutom att det krävs ett långsamt och stegvis skolnärmande samt godaoch tillitsfulla relationer till lärare och känsla av samhörighet med andra elever. En viktig förutsättningför att en insats med placering i ett mindre sammanhang ska ha effekt är att eleven upplever att hen kanrelatera till övriga elever i gruppen och sammanhanget upplevs tryggt och förutsägbart.

No description available.

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i Sverige där skolorna tenderar att inte lyckas göra eleven delaktig i beslutsprocesser. Istället sätts interventionering grundade på antaganden om bakomliggande orsaker till elevens frånvaro. Sedan 1 januari 2020 så är Barnkonventionen del av svensk lag. Detta ska försäkra att eleverna blir lyssnade till och att deras åsikter beaktas i frågor som rör dem själva. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella arbetar med elevens delaktighet i frågor om problematisk skolfrånvaro. Frågeställningarna som studien undersökte var ”Vilka attityder har professionella till elevens delaktighet?”, ”Vilka utmaningar och möjligheter upplever professionella med att jobba med elevens delaktighet?” samt ”Hur arbetar de professionella i praktiken med elevens delaktighet i planeringsprocessen vid problematisk skolfrånvaro?”. Studien utgick från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex professionella i skolan. Tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Analysen har utgått från Harry Shiers (2001) delaktighetsmodell samt teori om barnets aktörskap. Resultatet visar att professionella är redo att lyssna på och beakta elevens åsikt i arbetet med problematisk skolfrånvaro men att psykisk ohälsa och en oförmåga att tänka långsiktigt kunde ses som hinder för elevens delaktighet. Relationsbyggande pekades ut som det främsta verktyget för att stötta eleven att uttrycka sin åsikt samtidigt som det upplevdes vara en av de största utmaningarna. Brist på tid och resurser lyftes som ett centralt hinder för att lyckas med det tidskrävande arbete som relationsbyggande innebär. Behovet av fler professionella i skolan med det sociala i fokus sågs som den främsta lösningen på denna utmaning

I Sverige gäller skolplikt för alla barn från sex år upp till 18 år. Trots skolplikten är det ändå en betydande del av barn och unga 6-17 år som är frånvarande från skolan i större eller mindre omfattning. I Skollagen inklusive skolplikten finns en inbyggd strävan efter likvärdig utbildning för samtliga barn i Sverige. Utifrån problematiken med andelen frånvarande elever trots skolplikt och strävan efter likvärdig utbildning för alla barn syftar denna studie till att öka kunskapen om och en förståelse för hur rektorer i högstadieskolor hanterar skolfrånvaron samt utforska hur rektorerna förhåller sig till sitt handlingsutrymme mellan statens riktlinjer och lagar, deras egen uppfattning, skolans organisation och elevsammansättningen. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och tre underfrågor: Hur uppfattar sex rektorer på högstadieskolor i Halmstad kommun skolfrånvaro och hur hanteras frånvaron i det dagliga arbetet? Hur förhåller de sig till de överordnade direktiven i Halmstad kommun? Vilka orsaker ligger enligt rektorerna i studien till grund för skolfrånvaro? Hur bedrivs ett förebyggande och åtgärdande arbete för att minska skolfrånvaro? Resultatet baseras på sex intervjuer med rektorer samt två intervjuer med nyckelpersoner för problemområdet. Som teoretisk referensram har Organisationssociologi, Implementeringsteori och begreppet skolkultur valts ut för att kunna analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att frånvaro i skolan kan uppkomma på olika sätt. Frånvaron kan bero på olika orsaker. Möjliga orsaker är att elever är sjuka i cykler, elever är omotiverade och att de har en negativ attityd till skolan. Resultatet visar att rektorernas uppfattning och hantering av frånvarande elever skiljer sig åt. Rektorerna använder olika rutiner för att rapportera in, det finns inte en tydlig gräns för när närvaro övergår till frånvaro eller vilka åtgärder som är mest lämpliga, vilket bidrar till att rektorernas egna tolkningar avgör vilka insatser som ska sättas in för att minska frånvaron på den enskilda skolan. Studien visar att det finns ett samband mellan rektorernas handlingsutrymme och den kultur som kännetecknar skolan. Hur rektorer utnyttjar sitt handlingsutrymme påverkar hur skolans verksamhet organiseras samtidigt som handlingsutrymmet ser olika ut beroende på den härskande skolkulturen. Studien visar även att frånvaro är mer omfattande i skolor som kännetecknas av en tvångskultur. / In Sweden, school attendance is compulsory for all children from six years up to 18 years. Although school attendance is still a significant proportion of children and young people 6-17 years who are absent from school to a greater or lesser extent. In the Education Law including school attendance is an inherent quest for equal education for all children in Sweden. Based on the problems of the proportion of pupils absent despite compulsory schooling and the quest for equal education for all children this study aims to increase the knowledge and understanding of the principals of secondary schools deal with school absence and to explore how principals relate to their discretion between the state guidelines and laws, their own perception, organization of the school and the students composition. The study is based on a major question and three sub-headings: How do six principals of secondary schools in Halmstad perceive school absence and how is the school absence handled in their daily work? How do they relate to the overarching directives in Halmstad? What are the reasons according to principals in this study as the basis for school absences? How pursued a proactive and reactive work to reduce school absenteeism? The result is based on six interviews principals with school principals and two interviews with important people in the problem area. As a theoretical framework has Organizational Sociology, Implementation Theory and the concept of school culture selected to analyze the empirical material. The result shows that the absence of the school may arise in different ways. The absence may be due to various causes. Possible reasons are that the pupils are sick in cycles, pupils are unjustified and that they have a negative attitude to school. The result shows that principal’s view and handling absent pupils are different. Principals use different procedures for reporting, there is not a clear line for when the presence passes to absence or what measures are most appropriate, which contributes to the principals ‘own interpretations determines what solution should be taken to reduce absenteeism at the individual school. The study shows that there is a correlation between the principals´ discretion and the culture that characterizes the school. How principals utilize its discretion affect how the school is organized, while the discretion differs depending on the prevailing school culture. The study also shows that the absence is more extensive in schools characterized by a compulsion culture.

I denna studie är syftet att undersöka hur respondenter från olika verksamheter upplever ansvarsfördelning och samverkan kring elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en problematisk skolfrånvaro. Vidare undersöks vilka faktorer som orsakar skolfrånvaro samt hur skolorna konkret arbetar förebyggande för att elever inte ska bli frånvarande från skolan. I Sverige finns 5500 barn som inte går till skolan och som därmed inte når kunskapsmålen. Följden av en problematisk skolfrånvaro kan innebära psykisk ohälsa hos eleven, men även påverka elevens framtid negativt i form av marginalisering och utanförskap. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en systemteoretisk ingång, har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma inom skola samt barn- och ungdomspsykiatrin. I resultatet framgår vikten av samverkan och tydliga rutiner kring ansvarsfördelning för att skolor och barn- och ungdomspsykiatrin ska ha möjlighet att arbeta förebyggande kring elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en problematisk skolfrånvaro. Resultatet lyfter att trygghet, delaktighet, struktur och relationer är avgörande för att elever ska vilja komma till skolan. Slutsatsen pekar på att det finns strukturella brister i det gemensamma ansvaret mellan skola, vårdinstanser och föräldrar kring barn och unga med en problematisk skolfrånvaro. Den visar även betydelsen av en omgivning eleven kan känna förtroende för. / The purpose of this study is to examine how professionals from different organisations experience collaboration and division of responsibilities when it comes to pupils with a neuropsychiatric disability who have a problematic school absence. Furthermore, the purpose is to examine what causes school absence and how the professionals describe their preventive work towards pupils with the above described difficulties. Sweden has 5500 children absent from school not fulfilling the educational knowledge requirements. A problematic school absence can cause mental illness during the school years but also marginalise the individual in the future. The empirical material has been collected via semi-structured interviews with professionals within school and psychiatric care for children and youth. The result has been analysed using systems theory. The result indicates the importance of collaboration between professions. To enable the preventive work of schools’ and the psychiatric care for children and youth, the need for a clear division of responsibilities is crucial. The result shows that pupils are more likely to be present in school if they feel safe and are given the opportunity to influence. Structure in the school environment and relations are also described as important. The conclusion indicates structural shortcomings in the responsibilities shared between schools, healthcare and parents regarding children with a neuropsychiatric disability who have a problematic school absence. It also shows the importance of creating a surrounding the pupil can trust.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser. Ogiltigt skolfrånvarande ungdomar använde sig i lägre grad av adaptiv emotionsreglering och upplevde lägre socialt stöd från lärare. Vidare forskning behövs för att bekräfta resursernas betydelse. / The aim of this study was to examine the relationship between unauthorized absence from school and psychological, emotional and social resources. We examined two samples, one consisting of students with complete school absence (N = 13) and one population based reference group (N = 235), using a questionnaire based cross-sectional research design. Results showed that students with complete school absence experience a very low level of psychological resources. Results also showed that unauthorized absence from school was related to level of psychological resources. Unauthorized absence from school was also partly related to social and emotional resources. Students with unauthorized absence from school used adaptive emotional regulation strategies to a lesser extent, and experienced a lower level of social support from teachers. Further research is required to confirm the relevance of the psychological, emotional, and social resources.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur olika aktörer inom det människobehandlande området arbetar med hemmasittande ungdomar. Studiens teoretiska utgångspunkter är KASAM, systemteori och nyinstitutionell organisationsteori. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa, strukturerade intervjuer med sex olika aktörer inom det människobehandlande området. Resultatet av denna studie visar att det är skolan som uppmärksammar problemet och att det inom vissa områden arbetas i större utsträckning med målgruppen än på andra, men att det inte finns något generellt övergripande arbetssätt med hemmasittande ungdomar i de aktuella kommunerna. Det framkommer även att samverkansformen SIP – samordnad individuell plan – används framgångsrikt i samtliga kommuner. Att genomföra samverkan beskrivs av de flesta aktörer fungera bra, men att önskat resultat av samverkan inte alltid uppnås. En bra relation mellan elev och lärare samt ett gott samarbete mellan hemmet och skolan är de mest främjande faktorerna för att få en elev tillbaka till skolan. / The aim of the study has been to examine how different actors within human service professionals deal with dropout-students. The theoretical perspectives used are KASAM, general systems theory and neo-institutional organizational theory. The data for this study was collected in a series of qualitative and structured interviews with six participants within various human service professionals. The outcome of this study shows that it is the school that signals if there is a problem and it shows that in some areas this pursues higher focus on target groups but there isn’t an overall way of working with dropout-students in the local authorities that this study contains. It also emerges that the form of collaboration – Coordinated Individual Plan – used successfully in all municipalities. To implement collaboration described by most actors works well, but the desired result of collaboration is not always achieved. A good relationship between student and teachers and a good collaboration between home and school are the most promoting factors to get a student back to school.