Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden. Studiens resultat visar att skolan som social värld har stort inflytande på hur ungdomarna beter sig och hur de formar sin sociala identitet. Den psykosociala miljön i skolan påverkar ungdomarna, både positivt och negativt, vilket kan vara orsak till att ungdomen skolkar. Studiens resultat visar på att skolk inte har några entydiga orsaker och uppfattas inte av ungdomarna som ett stort problem, även om skolk kan bidra till negativa konsekvenser. Ungdomarna i studien är också medvetna om deras beteenden och vilka konsekvenser som kan uppstå. Enligt den här studien kan det inte sägas att riskbeteenden som droganvändning och brottslighet har kausala samband med ungdomar som skolkar.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv. I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner. Resultatet visar bl.a. att en inre känsla av att skolan är ”på riktigt” spelar roll för varför eleverna kommer eller inte kommer till skolan, men också att en positiv attityd till närvaro inte behöver stämma överens med elevens handlande eller motivation att komma till skolan. Att vara frånvarande kan skapa en utanförskapskänsla. Men även att hamna efter i undervisningen kan skapa en sådan känsla, vilket i undersökningen tolkas som en typ av frånvaro. Attityderna till närvaro och frånvaro visar sig också hänga ihop med de intervjuade elevernas studiekulturer.

<p>In this study I have brought up what pupils within vocational training, with focus on upper-secondary school have apprehended about the course “Projektarbete 100 p” (Project job 100 point). In my analysis I interviewed twelve pupils from upper-secondary school who had 20 % or more truancy during their three years of studying in upper-secondary school and achieved a result to these pupils had problems with absenteeism then primary school. The pupils agreed about the school’s existence but they need schools of practical type. They also said that only the practical part of the course “Projektarbete 100 p” was funny and gave them motivation in their work. The instructions of the project and the kind of work (for example optional subject) were the two most important factors that helped them to complete their work. The pupils who failed in this course spoke about isolation, prejudice and personal chemistry as trouble factors, which were directly connected to teachers and instructors. The pupils also thought that some teachers/instructors were bullies and the pupil’s projects were influenced by a negative trend because of teachers/instructors terrible characters. A lot of pupils hadn’t any connection with its instructors when they definitely needed help.</p><p>The pupils believed that a good instructor sees them and cares about them, confirms their work, is available, helpful and gives them feedback for their efforts. In my investigation I could even bring up that different teachers/instructors evaluate pupils differently. Their different interpretation of the syllabus of the school courses, their academically/pedagogically educations and their subjects knowledge are important fundamentals in their different evaluation of pupils and to get them unlike marks in the course “Projektarbete 100 p”. Other factors that have an effect on a part of these pupils in this course were buddies, family relationship and the life outside school. School wasn’t, in a lot of cases, quick to update the parents about the pupil’s truancy. The pupils knew that truancy had a negative effect on their certificate but they still continued to leave the school illicitly and they didn’t care about examinations. School has a role as an intermediary of knowledge and teachers’/instructors’ didactics capacity and their leadership in the classroom were two important factors that gave the pupils in this research motivation in their projects.</p>

<p>Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden. Studiens resultat visar att skolan som social värld har stort inflytande på hur ungdomarna beter sig och hur de formar sin sociala identitet. Den psykosociala miljön i skolan påverkar ungdomarna, både positivt och negativt, vilket kan vara orsak till att ungdomen skolkar. Studiens resultat visar på att skolk inte har några entydiga orsaker och uppfattas inte av ungdomarna som ett stort problem, även om skolk kan bidra till negativa konsekvenser. Ungdomarna i studien är också medvetna om deras beteenden och vilka konsekvenser som kan uppstå. Enligt den här studien kan det inte sägas att riskbeteenden som droganvändning och brottslighet har kausala samband med ungdomar som skolkar.</p>

The purpose of this study was to describe the school situation of adolescents who were subject to multisystemic therapy in Sweden, and also if a change could be measured after treatment. Factors that preceded the need for treament were also investigated. The sample consisted of 83 adolescents, boys (65 %) and girls (35 %), with an average age of 14 years. The method used was a secondary data analysis using pre-treatment- and post-treatment data collected from a 7-month follow-up conducted by Lunds Universitet. Results showed that the adolescents were low in school performance and high in truancy at pre-treatment. Truancy was the main reason for the need of treatment (50 %). The follow-up data showed tendencies of positive outcomes in the adolescent's school performance. Further research is needed to better detect weakness in adolescent's school performance and focus interventions to improve that area.

Enligt Wieselgren &amp; Andersson (2013) indikerar skolfrånvaro på att skolan inte har lyckats erbjuda det stöd och den hjälp individen behövt. Syftet med denna studien var att undersöka vilkas orsaker som kan ligga bakom problematisk frånvaro i skolan och studera hur två högstadieskolor arbetar med problematiken på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogiken och dess brännpunkt, vilket handlar om betydelsen av ett fungerande samspel mellan individen och dess omgivning. Studien är kvalitativ och insamlingen av data gjordes genom semitrukturerade intervjuer främst med personal inom elevhälsoteam på högstadieskolor. Undersökningens slutsatser lyfter fram betydelsen av välfungerande relationer mellan skolpersonal och elev och att få känna en delaktighet till både kamrater och undervisning. Det är viktigt att skolpersonal reagerar tidigt på frånvaro och att man sätter in tidiga insatser. För att hjälpa elever med problematisk frånvaro på bästa sätt krävs en välfungerande samverkan både mellan hem och skola men även mellan skolan och andra externa aktörer så som BUP, socialtjänst och barn- och ungdomshälsan. Det främjande och förebyggande arbetet med skolans lärmiljöer bör syfta mot att göra skolan tillgänglig för alla elever oavsett behov och förutsättningar. Skolorna i studien arbetar på olika sätt med att skapa en lugn och trygg miljö med syftet att främja skolnärvaro. Konklusionen i studien belyser även vikten av en meningsfull och motiverande undervisning.

The purpose of this study, was to create a joint understanding of the research about problematic absenteeism in Swedish primary school. Through a system theoretic perspective see to the reasons, risks and the social worker's role. 14 articles were selected after a database search to fulfill the aim of the study. We opted for a scooping review as we considered it appropriate as a method for student- essays. We found that a system theory was suitable as we could identify four systems to describe how our found science described causes and risks concerning a problematic school absenteeism. These systems was the individual, the family, the school and the social worker ́s role. From the results we could read how research explains the causes of the problematic absenteeism, as both internal and external. Neuropsychiatric, mental disabilities and a sense of coherence were some of the internal factors stated, while teacher- student relations and relationships with friends were external factors that proved to affect students in to a problematic absence. It also emerged that the problematic absenteeism results in many risks for continued life. Everything from crime and addiction to poor mental health and keeping safe relationships. Social work was also considered to have a strong link with the problematic absenteeism, both in the current school situation, but also to a large extent after leaving school. The problems are complex and concern individuals as well as society, and in view of this, it is important to lift the problem and to continue to develop in the work with problematic absenteeism.

Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om det förebyggande sociala arbetet med ungdomar i en mellanstor kommun i Dalarna samt se om samverkan i det förebyggande arbetet har betydelse för ungdomars närvaro i skolan. En kvalitativ ansats har tillämpats där intervjuer med sex företrädare från socialtjänsten och skolan utförts. Studiens resultat visar att det bedrivs ett förebyggande socialt arbete med att öka ungdomars närvaro i skolan. Dock framkommer det att brist på resurser så som tid och personal gör att förebyggande arbete inte bedrivs i den utsträckning som företrädarna önskar. De är eniga om att ett förebyggande arbete är av betydelse i arbetet med att öka ungdomars närvaro i skolan. Resultatet visar också att samverkan har stor betydelse för det förebyggande sociala arbetet, då det gynnar ungdomarna om olika samhällsorgan samverkar. Samverkan bidrar till att en helhetsbild av ungdomen uppnås och att de ungdomar som riskerar att utveckla skolfrånvaro kan fångas upp i tid. / The purpose of this study is to increase the knowledge of the preventive social work with adolescents and examine if cooperation in the preventive work contributes to increase attendance at school among adolescents. A qualitative approach has been used, where interviews with six representatives from school and social services has been done. The result shows that a preventive social work by increase attendance at school among adolescents is performed. Though it appears that lack of time and personal resources contributes to the preventive social work is not made in the extent as the representatives would wish. They agree that preventive work is important in the work with increase attendance at school among adolescents. The result also shows that cooperation is of great importance on the preventive social work as it benefits the adolescents if different social authorities cooperative. Cooperation contribute to achieved a comprehensive view of the adolescent and that the adolescents who risk to develop absenteeism can be intercepted in time.

To get the pupil to return to school - A qualitative study of social workers and educators' experiences of their work with long-term school absence Previous research on long-term school absence has identified a number of risk and protection factors that affect pupils’ school absence. The purpose of the study was to investigate social workers’ and educators' perception of long-term invalid school absence and the extent to which known factors are used in an overall perspective in their work against and in their collaboration. The research questions concerned in what way professionals use known factors of influence in an overall perspective in the work against long-term invalid school absence and how social workers and educators cooperate with others in the work against long-term invalid school absence. The empirical material of the study was collected through two focus group interviews with social workers and teachers. System theory and organizational theory was used to analyze the results of the study. The result showed that a central part of the professional's work is to map the pupil's problems, which often consists of a complex problem that involves several factors. Collaboration with other professionals in working with the pupil is also described as necessary in order for efforts to be made against long-term invalid school absence. / Tidigare forskning om långvarig ogiltig skolfrånvaro har identifierat ett flertal risk- och skyddsfaktorer som påverkar elevens skolfrånvaro. Syftet var att studera socionomers och pedagogers uppfattning om och i vilken utsträckning kända påverkansfaktorer tillvaratas för att beakta ett helhetsperspektiv i arbetet med att motverka långvarig ogiltig skolfrånvaro samt vilka aspekter av samverkan som finns. Studien har haft två frågeställningar; på vilket sätt upplever professionella att kända påverkansfaktorer tas tillvara för att beakta ett helhetsperspektiv i arbetet med att motverka långvarig ogiltig skolfrånvaro samt vilka aspekter av samverkan socionomer och pedagoger som finns i arbetet med att motverka långvarig ogiltig skolfrånvaro. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer och systemteori och organisationsteori har använts för att analysera resultatet. Resultatet visade att en central del i de professionellas arbete är att kartlägga elevens problematik, vilket ofta består av en sammansatt problembild där flera faktorer spelar in. Även samverkan med andra parter som arbetar med eleven beskrivs som nödvändigt för att insatser mot långvarig ogiltig skolfrånvaro ska bli verksamma.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk.