Bakgrund: Den 11 mars år 2020 deklarerade World Health Organisation att Covid-19 är en pandemi. Covid-19 är en akut luftvägsinfektion som kan leda till livshotande tillstånd. Folkhälsomyndigheten har belyst vikten av en fungerande elevhälsa i skolan där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska fokusera på elevers mående och skolfrånvaro under pandemin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19 pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där tio intervjuer analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Ur analysen framkom ett innebördstema: Anpassningar och förändringar, som beskrevs genom åtta innebördselement: Förhållningssätt till information och kommunikation från ledningen, Anpassningar i den fysiska arbetsmiljön, Planering och prioritering, Ökad användning av digitala verktyg, Förändringar i elevers skolfrånvaro, Skolsköterskors känsla av ansvar, Förstärkt roll som trygg vuxen, Skolsköterskors upplevda känslor i det dagliga arbetet. Konklusion: Anpassningar och förändringar i skolsköterskors dagliga arbete i grundskolan har införts utifrån Covid-19 restriktioner och allmänna råd. Under Covid-19 pandemin har skolsköterskornas självständiga arbete tydliggjorts i än större utsträckning genom hur de har förändrat och anpassat det dagliga arbetet. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization declared Covid-19 a pandemic. Covid-19 is an acute respiratory infection that can lead to life-threatening conditions. The Swedish Public Health Agency has highlighted the importance of a functioning student health in schools, where the health promotion and prevention work must focus on students' well-being and school absence during the pandemic. Purpose: To describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in primary school. Method: The study used a qualitative method where ten interviews were conducted and analyzed with descriptive meaning analysis. Result: From this analysis the theme of Adaptations and Changes emerged, which will be described through eight meaning elements; Approaches to information and communication from management, Adaptations in the physical work environment, Planning and prioritization, Increased use of digital tools, Changes in students 'school absence, School nurses' sense of responsibility, Enhanced role as a safe adult, School nurses' perceived feelings in their daily work.Conclusion: Adaptations and changes in school nurses' daily work in primary school have been introduced based on Covid-19 restrictions and general advice. During the Covid-19 pandemic, the independent work of school nurses has been clarified to an even greater extent through how they have changed and adapted their daily work.

Bakgrund: Användning av sociala medier har ökat markant de senaste åren och tillhör barn och ungdomars vardag. Detta kan medföra både positiva och negativa hälsoeffekter som kan påverka elevers självkänsla. En god självkänsla kan både förbättra hälsan och skolprestationerna. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och har i sin profession möjlighet att stödja elever till en hälsosam användning av sociala medier, som kan stärka självkänsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenhet av sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Metod: Data insamlades genom intervjuer med nio skolsköterskor som hade erfarenhet av att arbeta med elever på mellanstadiet och/eller högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Intervjuerna mynnade ut i tre kategorier: Positiv påverkan på självkänsla, Negativ påverkan på självkänsla samt Betydelsen av skolsköterskans arbete. Temat som framkom i studien var, ett komplext och utmanande arbete. Konklusion: Det finns en dubbelriktad komplexitet i sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Skolsköterskans uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elevers hälsa, bör utgå ifrån elevernas livsvärld och i samverkan med andra professioner. / Background: The use of social media has increased markedly over the past few years and is a part of everyday life among children and adolescents. This may cause both positive and negative health outcome, that may also affect the students´ self-esteem. A good self-esteem can both improve health and school performance. The school nursework with health promotion and has the opportunity to support and encouragestudents to a healthy use of social media, which can strengthen self-esteem. Aim: The aim of this study is to describe the school nurses´ experience of how social media affects students´ self-esteem. Method: Data were collected through interviews with nine school nurses who had experience working with students in middle school and/or in high school. The data material was analyzed according to qualitative content analysiswith an inductive approach. Result: The findings in the interviews fell into three categories: Positive influence on self-esteem, Negative influence on self-esteem and The significance of the nurses´ work. The theme that emerged in the study was a complex and challenging work. Conclusion: There is a two-way complexity in the impact of social media on students´ self-esteem. The nurse´s mission to work in a health promotion way with the students´ health should be based on the students´ life world in collaboration with other professions.

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas. / Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

Som skolledare har rektor ett komplext uppdrag över skolans verksamhet. Förutom att leda den pedagogiska verksamheten innebär uppdraget även att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet där skolsköterska som profession ingår. Studiens syfte är att med professionsperspektivet som analysverktyg beskriva hur rektorer uppfattar sina förutsättningar att leda skolsköterskans arbete och fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 rektorer vars anställning var inom offentlig skolverksamhet. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien analyserades och presenterades utifrån de fyra professionsattributen: vetenskaplig kunskapsbas, autonomi, rektors erkännande av omvärlden samt kåranda. Resultatet visar att rektorer upplever utmaningar med att fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsan och skolsköterskans arbete samt att leda elevhälsans och skolsköterskans arbete på skolan. En slutsats i studien är att rektorerna upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna leda skolsköterskan i delar av dennes arbete och att detta leder till utmaningar med att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. I diskussionen lyfts komplexiteten i att rektor har en formell kompetens inom pedagogik och förväntas leda skolsköterskan med medicinsk kompetens. Det finns även utmaningar med att skapa samsyn på skolan och få skolans samtliga professioner att använda ett gemensamt språk.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och inte vara utsatta för våld. Få barn berättar för vuxna att de är utsatta för våld och det ställer stora krav på att skolpersonal identifierar dessa barn. Skolsköterskan träffar regelbundet barn i samband med hälsobesök och har en unik möjlighet att observera och identifiera tecken på att barn utsätts för våld. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur skolsköterskan identifierar barn som är utsatta för våld i hemmet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i studien. Datainsamlingen genomfördes via fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema; skolsköterskans vilja, ansvar och öppenhet för att bidra till att skapa goda uppväxtvillkor och fem kategorier; medvetenhet om våldets uttryck och symtom, inkludera frågor om våld och att vara uppmärksam, vara tillgänglig, skapa förtroende och tillit, samarbete med pedagoger och elevhälsoteam samt ökad kunskap och gemensamt styrdokument. Konklusion: Framträdande i studien var skolsköterskans intresse och vilja för att skapa samt främja goda uppväxtvillkor för de barn som de möter i sin profession. Skolsköterskan identifierar barn som utsätts för våld på många olika sätt. Hälsobesöket ses som ett betydelsefullt verktyg för att samtala kring våld och skapar goda relationer. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions and not be exposed to violence. Few children tell adults that they are exposed to violence and makes great demands on school staff, to identify these children. The school nurse regularly meets children during health check-up and has a unique opportunity to observe and identify signs of being subjected to violence. Purpose: The purpose of the study was to describe how the school nurse identifies children who are exposed to domestic violence. Method: Qualitative method with inductive approach has been used in the study. Data collection was conducted using focus group interviews with semi-structured questions. The results were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in the theme of the school nurse's will, responsibility and openness to help create good conditions for growing up and five categories; awareness of the expression and symptoms of violence, including issues of violence and being attentive, being accessible, creating trust and confidence, cooperation with educators and student health teams, as well as increased knowledge and a common governing document. Conclusion: Prominent in the study was the interest and willingness of school nurses to create and promote good growing/life conditions for children they meet in their profession. The school nurse identifies children exposed to violence in many different ways. The health check-up seen as an important tool for talking about violence and creating good relationships.

Bakgrund: Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) har skolsköterskor en skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa, anmäla till socialtjänst. Trots det sker underrapportering till socialtjänst från professionella i skolor. Skolsköterskor har en unik inblick i barns liv och kan ha en avgörande roll i huruvida en orosanmälan till socialtjänsten blir utfärdad. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av orosanmälningar och stöd vid ärenden med misstanke om att barn far illa. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign där data samlats in via en egenkonstruerad enkät. Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna inte anmälde alla elever som de misstänkte for illa till socialtjänsten. Skolsköterskorna hade erfarenhet av hot och våld vid orosanmälan, vilket medförde tveksamhet om anmälan till socialtjänst vid kommande tillfälle när de misstänkte att ett barn for illa. Skolsköterskorna efterfrågade ett förbättrat samarbete med socialtjänsten vid orosanmälan. De flesta skolsköterskorna upplevde att de hade såväl stöd av kollegor vid orosanmälan som ett gynnsamt arbetsklimat, vilket medförde att fler orosanmälningar utfärdades. Konklusion: För att motsvara kraven på anmälningsskyldigheten behöver skolsköterskor ett ökat stöd i att genomföra orosanmälningar, framför allt genom tätare samarbete med socialtjänst i fall där barn far illa. Dessutom har skolsköterskorna ett behov av utbildning inom området barn som far illa. / Background: According to the Social Services Act (SFS 2001:453), school nurses have an obligation to report to social services if they suspect that a child is being abused. Despite that, there´s still under-reporting from schools to social services. School nurses have a unique insight into children's lives and can have a decisive role in regard to whether a report of concern to social services is issued. Purpose: The aim of this study was to investigate school nurses' experiences of handling reports of concern and support in situations with suspicions of children being abused. Method: The study had a quantitative approach with a cross-sectional design where data was collected via a self-constructed questionnaire. Results: The results showed that the school nurses did not report all students whom they suspected of being abused to social services. The school nurses had experience of threats and violence when reporting concerns, which led to doubts about reporting to social services in the future when they suspected that a child was being abused. The school nurses requested improved cooperation with social services when reporting concerns. Most of the school nurses felt that they had support from colleagues when reporting concerns as well as a favorable working climate, which led to more reports of concerns being issued. Conclusion: In order to meet the requirements of the reporting obligation, school nurses need increased support in carrying out reports of concern, especially from social services. In addition, the school nurses have a need for education concerning abused children.

Bakgrund: Vaccination anses vara den mest effektiva åtgärd inom modern medicin för att förhindra spridning av sjukdomar. En bred vaccinationstäckning för barn och ungdomar sker när vaccinationer utförs i skolan. Trots dess nytta kan vaccination vara smärtsam för barn, vilket kan påverka deras välbefinnande och framtida smärttolerans. Skolsköterskor spelar en nyckelroll i att minimera vaccinationssmärta genom användning av olika strategier, särskilt avledningsstrategier. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa vilka strategier skolsköterskan använder för att minimera vaccinationssmärta. Metod: Studien är en intervjustudie som utgick från en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 9 skolsköterskor. Data analyserades med innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Resultatet bildade fem kategorier och 13 subkategorier. Skolsköterskorna använde flera olika strategier för att minska vaccinationssmärtan hos eleverna. Resultatet delades in i kategorierna att ge tydlig information till elever kan minska smärta, att avleda är en viktig strategi, att skapa en trygg och tillitsfull situation för eleven vid vaccination, att öka elevens känsla av kontroll och emotionella stöd vid vaccination och att vara trygg i yrkesrollen skapar ökade möjligheter att eleven upplever mindre vaccinationssmärta. Under vaccinationsprocessen fokuserar skolsköterskorna på elevernas individuella behov genom att använda information och olika avledningsstrategier för att minimera smärta  Slutsats: De elevanpassade strategierna möjliggör för eleven att känna sig delaktig i sin vård. / Background: Vaccination is considered the most effective measure in modern medicine to prevent the spread of diseases. A wide vaccination coverage for children and adolescents occurs when vaccinations are performed in schools. Despite its benefits, vaccination can be painful for children, which can affect their well-being and future pain tolerance. School nurses play a key role in minimizing vaccination pain through the use of various strategies, especially distraction strategies. Aim: The aim of this interview study is to highlight the strategies used by school nurses to minimize vaccination pain.Method: The study is an interview study based on a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 9 school nurses. Data were analyzed using content analysis according to Elo & Kyngäs. Results: The results formed five categories and 13 subcategories. School nurses used several different strategies to reduce vaccination pain in students. The results were divided into the categories of providing clear information to students can reduce pain, diversion being an important strategy, creating a safe and trusting situation for the student during vaccination, increasing the student's sense of control and emotional support during vaccination, and being confident in the professional role creates increased opportunities for the student to experience less vaccination pain.  Conclusion: During the vaccination process, school nurses focus on students' individual needs by using information and various distraction strategies to minimize pain. These student-centered strategies enable the student to feel involved in their care.

Bakgrund: Elever upplever traumatiska barndomsupplevelser (TBU) som påverkar förmågan att hantera livet som barn och vuxen. Det är angeläget att upptäcka och identifiera elever med TBU eftersom de har rätt till skydd, rehabilitering och social återanpassning. Uppgiften är central i skolsköterskans hälsofrämjande roll. Syfte: Undersöka hur skolsköterskor arbetar med att upptäcka och identifiera traumatiska barndomsupplevelser hos elever. Metod: En retrospektiv enkätstudie användes och 100 skolsköterskor lämnade sina svar mellan 20 februari och 21 mars. Nästan alla hade specialistsjuksköterskeutbildning. Resultat: Frågor om TBU ställdes av 66 % och 34 % gjorde det inte. Majoriteten frågade muntligt. Frågan om TBU fanns i skolans hälsoenkät hos 38 % och en använde validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Av samtliga respondenter ville 78 % lära sig använda Barnafrids validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Konklusion: Många frågar om TBU men en tredjedel gör det inte. Mindre än hälften hade frågor i skolans hälsoenkät. Få kände till att validerade formulär kunde hjälpa till i arbetet med TBU och användes av en. Skolsköterskor, vårdgivare, lärosäten och forskare kan tillsammans utveckla systematisk screening av TBU. Det främjar elevers hälsa, välbefinnande och möjlighet att nå utbildningens mål. / Background: Students experience adverse childhood experiences (ACE) that affect the ability to cope with life as a child and as an adult. It's important to detect and identify ACE because students have the right to protection, rehabilitation and social reintegration. This task is central for school nurse’s health promoting role.  Aim: To investigate how school nurses’ work to detect and identify ACE in students.  Method: A retrospective survey study was used and 100 school nurses provided their responses between 20 February and 21 March. Almost all had specialist nursing training.  Findings: Questions about ACE were asked by 66% and 34% did not. A majority asked verbally. ACE questions was present in 38 % of the school health questionnaire. One used validated form and of all 78% wanted to learn how to use validated form to detect and identify ACE.  Conclusion: School nurses ask about ACE but a third do not. Less than half had questions in the school health questionnaire and few knew that validated forms could help in the work with ACE. School nurses, healthcare providers, universities and researchers can together develop systematic screening for ACE. It promotes students' health, wellbeing and the opportunity to reach the goals of the education.

Bakgrund: Psykisk hälsa är viktigt för att klara av livets utmaningar. Den psykiska ohälsan hos barn ökar nationellt och globalt. En tidig upptäckt är avgörande för att förebygga allvarliga former av psykisk ohälsa och för att ge barn bättre förutsättningar för framtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse och erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande för psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Metod: En kvalitativ ansats med deskriptiv design användes i studien. Ändamålsenligt urval utfördes för att rekrytera deltagare. Nio skolsköterskor deltog i studien. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna beskrev en ökning av elevernas psykiska ohälsa. Olika faktorer framgick som skolsköterskorna upplevde påverkade elevernasvälmående, så som levnadsvanor, skolmiljö och hemmiljö. Förutsättningarna för ett hälsofrämjande arbete med eleven i fokus varierade, de främsta utmaningarna var tidsbrist och tillgänglighet. Arbetet med elever med psykisk ohälsa sågs som givande och positivt. Tillfälliga lösningar som inte gynnade det främjande arbetet av elevernas psykiska hälsa beskrevs, de upplevde svårigheter i att finna tid för ett kontinuerligt arbete med eleverna och att kunna vara mer närvarande. Slutsats: Resultatet i studien visade att skolsköterskorna hade en betydande roll i att identifiera och skapa trygga relationer med elever som lider av psykisk ohälsa. Deras centrala roll i att upptäcka och stödja elever var avgörande. Samarbetet med föräldrar och andra skolprofessioner var en viktig del i skolsköterskornas hälsofrämjande arbete. För att effektivt kunna hantera psykisk ohälsa hos elever krävs fördelaktigaorganisatoriska förutsättningar. / Background: Mental health is important to cope with life's challenges. Mental illness in children is increasing nationally and globally. An early detection is crucial to prevent serious forms of mental illness and to give children better conditions for the future. Aim: The aim of this study was to describe the school nurses’ experiences working withmental health promotion in primary schools. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Participants were selected through purposive sample. Nine school nurses participated in the study. Semi-structured questions were used in the interviews. The material from the interviewswas analyzed using qualitative content analysis. Main results: The school nurses described a decrease in student's mental health. They reflected on factors that affected the student's well-being. The school nurses' prerequisitesfor health-promoting work with the students in focus varied. Mainchallenges were lack of time and availability, but that their work with students with a lower state of mental health was rewarding and positive. Temporary solutions that did not favor the promotion of the student's mental health was described, they experienced difficulties in finding time for continuous work with the children and being present. Conclusion: The study showed that the school nurses had a significant role inidentifying and in creating safe relationships with student's who suffer from mental health problems. Their central role in detecting and supporting students was crucial, and collaboration with parents and other school professionals was an important part of the school nurses' work with psychological health. To effectively manage mental illness in student's, favorable organizational conditions are required.

Bakgrund: Hälsa för barn är enligt WHO en grundläggande rättighet och relateras till både yttre och inre förutsättningar och förhållningssätt.Övervikt och obesitas bland barn är utbrett och kan leda till hälsoproblem. Skolsköterskor har en unik roll att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn i skolan men stöter på utmaningar i att möta behoven hos barn med övervikt och obesitas. Barns rättigheter, enligt barnkonventionen och Agenda 2030, är centrala för skolsköterskans profession och vägleder deras arbetet inom elevhälsan. Attityder är avgörande i skolsköterskans interaktion med barnen och deras hälsoutveckling.    Syfte: Syftet var att utforska skolsköterskors attityder och erfarenheter i arbetet med barn och övervikt.     Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes via videosamtal med skolsköterskor från södra Sverige. Det manifesta innehållet analyserades sedan.  Resultat:  Analysen mynnade ut i tre huvudsakliga kategorier; Skolsköterskans syn på övervikt, som beskriver vikten av föräldrarnas ansvar och hur övervikt kan ses som symtom för något annat. Att navigera ett minerat område, belyser skolsköterskornas uppfattning om vikt som något komplicerat och känsligt att samtala om samt betydelsen av att ge eleven och vårdnadshavarna adekvat bemötande och råd. Att se barnet, som beskriver hur betydelsefull omgivningen är för barn med övervikt och hur skolsköterskor ämnar bygga goda relationer.  Slutsats: Viljan att värna om barnets välbefinnande överskuggar negativa attityder.  Skolsköterskorna vinnlägger sig om att bemöta barnen med öppenhet och respekt. / Background: According to the WHO, children's health is a fundamental right and is related to both external and internal conditions and attitudes. Overweight and obesity among children is widespread and can lead to health problems. School nurses have a unique role in promoting health and preventing poor health among children in schools but encounter challenges in meeting the needs of children with overweight and obesity. Children's rights, according to UN:s Convention on the Rights of the Child and Sustainable Development Goals, are central to the school nurse's profession and guide their work in student health. Attitudes are crucial in the school nurse's interaction with the children and their health development.    Aim: The aim was to explore school nurses' attitudes and experiences in working with children and obesity.     Method: 12 semi-structured interviews were conducted via video calls with school nurses from southern Sweden. The manifest content was then analysed.    Results: The analysis resulted in three main categories; The school nurse’s view of obesity, which describes the importance of parents’ responsibility and how overweight can be interpreted as symptoms of something else. To navigate a mined area, the school nurses’ perception of weight as something complicated and sensitive to talk about is highlighted as well as the importance of giving the pupil and guardian adequate support and advice.  To see the child, describes the importance of the environment for the children with overweight and how school nurses intend to build good relationships.   Conclusion: The desire to take care of the child's well-being overshadows the school nurses’ negative attitudes. The school nurses strive to treat the children with openness and respect.