Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar och de med diabetes mellitus typ 1 har en ökad risk att drabbas av ätstörningar. Skolsköterskan träffar dessa ungdomar inom skolan och deras uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt ge stöd till eleven i det dagliga livet. Syfte: Var att belysa ätstörningar hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Baserades på 20 vetenskapliga kvantitativa artiklar. Fem kategorier framkom; Risk- och skyddsfaktorer som påverkar ätstörningar, Levnadsvanors samband med ätstörningar, Skillnader och likheter mellan könen, Insulinmanipulation och Konsekvenser av ätstörningar. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att det fanns många faktorer som hade samband med ätstörningar hos ungdomar med diabetes typ 1. Koppling till skolsköterskans hälsofrämjande roll i diskussionen ger förslag på hur skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande gentemot ungdomar med diabetes typ 1 och ätstörningar. Det saknas kvalitativ forskning kring skolsköterskans hälsofrämjande arbete med ungdomar med diabetes typ 1 och ätstörning. Det vore därför intressant med forskning som visade på vilket stöd dessa ungdomar själv anser att de behöver för att hantera sin diabetes och ätstörning. / Background: Diabetes mellitus type 1 is one of the most common chronic diseases among children and adolescents, and those with diabetes mellitus type 1 have an increased risk of eating disorders. The school nurse meets these adolescents within the school and their purpose is to work with health promotion and prevention and to provide support to the student in daily life. Aim: To illustrate eating disorders in adolescents with diabetes mellitus type 1. Method: A literature review with an inductive approach. Findings: Based on 20 scientific quantitative articles. Five categories emerged; Risk and protective factors affecting eating disorders, Living habits associated with eating disorders, Gender differences and similarities, Insulin manipulation and Consequences of eating disorders. Conclusion: This literature review shows that there are many factors related to eating disorders in adolescents with type 1 diabetes. Link to the school nurse's health promotion role in the discussion provides suggestions on how the school nurse could work health promotion towards adolescents with diabetes type 1 and eating disorders. It would therefore be interesting with research that showed what support these young people themselves think they need to manage their diabetes and eating disorders. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Andelen elever med problematisk skolfrånvaro ökar, och i takt med det ökar efterfrågan kring ökad kompetens hur skolan kan arbeta tillbaka dessa elever. I detta arbete är elevhälsans professioner och däribland skolsköterskans roll en viktig del. Skolsköterskan har genom sin yrkesroll kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt fysisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syfte är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med elever som har problematisk skolfrånvaro. Metod: Datamaterialet insamlades genom enkät och sammanlagt 19 skolsköterskor besvarade frågeformuläret. En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framträdde temat säkra en ömsesidig tillit, tre kategorier; anlitas som specialistkompetent, lättillgänglig och insatt i situationen, samordnande länk samt sex underkategorier. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de sällan är delaktiga, varken i det förebyggande eller i det direkta arbetet, med elever som har en problematisk skolfrånvaro utöver att de informeras via elevhälsoteamet. Skolsköterskor är delaktiga i arbetet om det föreligger fysisk eller psykisk orsak till frånvaron. / Background: The proportion of students with problematic school absenteeism is increasing, and in step with this, the demand for increased competence is increasing as to how the school can work back these students. In this work, the student health professions, including the role of the school nurse, are an important part. Aim: Aim is to describe school nurses´ experiences of working with students who have problematic school absence. Method: The data material was collected through a survey and 19 school nurses answered the questionnaire. An inductive approach was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the data material, the theme of securing mutual trust emerged, three categories; hired as a specialist competence, easily accessible and familiar with the situation, coordinating link and six subcategories. Conclusion: The school nurses experience that they are rarely involved, neither in the prevention nor in the direct work, with students who have a problematic school absence in addition to being informed via the student health team. School nurses are involved in the work if there is a physical or mental reason for the absence.

Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter är reglerade enligt lagar och författningar. Tillsammans med elevhälsoteam, rektor och lärare ska skolsköterskan arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, med elevernas bästa i åtanke. År 2020 etablerades Covid-19-pandemin i Sverige. Inom skolan infördes distansundervisning i olika grader. Samhället förändrades till följd av viruset, vilket påverkade skolsköterskornas arbetssituation i olika utsträckning. Att uppleva en känsla av sammanhang i sitt dagliga arbete är nödvändigt för att skolsköterskans arbetssituation ska kunna vara tillfredsställande.  Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19-pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Skolsköterskor som arbetat i grundskola under Covid-19-pandemin intervjuades med semi-strukturerad intervjuteknik. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Insamlat datamaterial utmynnade i två huvudkategorier: Utmaningar och möjligheter i skolsköterskans arbetssätt samt Teamarbetets betydelse. Skolsköterskorna beskrev digitaliseringens betydelse för arbetsmiljön, att en omprioritering av dagligt arbete gjordes till följd av smittförebyggande arbete, samt belyste vikten av det kollegiala stödet och en välfungerande arbetsplats.  Slutsats: Skolsköterskans upplevelse av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i det dagliga arbetet påverkades till följd av Covid-19-pandemin. Tillkomna arbetsuppgifter relaterade till Covid-19 samt förändrade möjligheter att genomföra ordinarie arbetsuppgifter, medförde att skolsköterskors dagliga arbete påverkades både i positiv och negativ bemärkelse. / Background: School nurses’ duties are regulated by Swedish law. The school nurses work alongside with student health team, principal and teachers to promote health and prevent disease among students. In 2020, the Covid-19 pandemic was established in Sweden. Schools introduced distance education to varying degrees, and society had to adapt. For the school nurses’ occupational health to be satisfactory, it is essential to experience a sense of coherence in the daily work.  Aim: The aim was to describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in elementary school.  Method: Qualitative method with inductive approach. School nurses who worked in elementary schools during the Covid-19 pandemic were interviewed using semi-structured interview technique. The content was analysed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: Collected data material resulted in two main categories: Challenges and opportunities in the school nurse´s working methods and The importance of teamwork.   Conclusion: The Covid-19-pandemic affected school nurses’ experiences of manageability, comprehensibility and meaningfulness in their daily work. Additional tasks related to Covid-19, and changed opportunities to carry out regular tasks, meant that school nurses' daily work was affected in both a positive and negative sense.

Övervikt bland barn ökar stadigt världen över vilket ger både kort – och långsiktiga konsekvenser för de som drabbas. Skolsköterskan inom elevhälsan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet att upptäcka en övervikt men också vara ett stöd för barnet och dess familj. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med övervikt hos barn i grundskolan inom elevhälsan. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades. Innehållet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket gav två kategorier med fem subkategorier. I resultatet framkom det att stötta barn med övervikt är en viktig arbetsuppgift för skolsköterskor inom elevhälsan, det tar mycket tid och kräver stort engagemang. Skolsköterskor inom elevhälsan använder sig av sin medicinska och sociala kompetens för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot övervikt hos barn. Erfarenhet av att arbeta med ämnet upplevdes vara en fördel, och det mest framgångsrika arbetssättet var att få till ett gott samarbete mellan olika vårdinstanser, vårdnadshavare och barn. Grunden för att uppnå det byggdes genom att skapa goda relationer både till barn och vårdnadshavare genom att vara lyhörd och använda sig av motiverande och lärande samtal. Distriktssköterskan inom elevhälsan behöver arbeta preventivt med övervikt hos barn, ha ett neutralt förhållningssätt till barn och vårdnadshavare och fokusera på tidig upptäckt och tidig intervention. / Overweight amongst children is steadily increasing worldwide, which generates both short-term and long-term consequences for these children and their families. The school nurse plays an important part in working with health promotion and identifying overweight, as well as acting as part of a support system for children and their families. The purpose of the study was to enlighten the school nurses’ experiences in working with overweight amongst children in elementary school. A qualitative interview study was the method used with an inductive approach where nine specialist trained nurses were interviewed. The data was analyzed using qualitative content analysis that produced two categories and five subcategories. The results show that being a support for children with overweight is an important task for school nurses working with student health, and it requires both time and commitment. School nurses in student health used their medical competence and social skills to work preventative and health promotive against overweight amongst children. Experience in this field was believed to be an advantage and the most successful approach was to work cooperatively with other health instances, parents and children. The foundation to reach there was built by creating positive relationships with both children and their parents by being responsive and working with caring conversations. The district nurse within student health needs to work preventatively with overweight amongst children, remain neutral towards children and their parents and focus on early identification and early intervention.

Fler och fler elever har svårt med att gå i skolan. Problematisk skolfrånvaro påverkar eleven, familjen, skolan och till sist samhället. Skolsköterskans profession utgör en essentiell del för att bemöta och stödja elever genom att uppmärksamma riskfaktorer för ökad frånvaro i skolan och med detta främja elevers hälsa. Syftet med studien är att belysa riskfaktorer kopplat till problematisk skolfrånvaro hos elever i åldrarna 13-18 år. För att få en översikt av forskningsläget genomfördes en systematisk integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet blev 15 artiklar som beskriver olika riskfaktorer som presenteras i tre kategorier och nio subkategorier. De tre kategorierna blev ”Skolvärldens relationer”, ”Hemmet som plats för trygghet eller utsatthet” och ”Balansera hälsa och ohälsa”. Orsakerna till problematisk skolfrånvaro är komplexa med flertal variationer av riskfaktorer. Som skolsköterska är det en nödvändighet att förstå riskfaktorer som är kopplade till elevens problematiska skolfrånvaro för att arbeta hälsofrämjande. Vid mötet med eleven behöver skolsköterskan förstå elevens livsrytm för att främja hälsa och välbefinnande i en vårdande relation. / More and more pupils are finding it difficult to go to school. Problematic school absence affects the student, the family, the school and ultimately society. The profession of school nurse is an essential part of responding to and supporting pupils by identifying risk factors for increased school absenteeism and thereby promoting pupils' health. The aim of this study is to highlight on risk factors for increased school absence in students aged 13-18 years. A systematic integrative literature review was conducted to provide an overview of the state of research. The literature search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. The result was 15 articles describing different risk factors presented in three categories and nine subcategories. The three categories were "School world relations", "The home as a place of safety or vulnerability" and "Balancing health and ill health". As a school nurse, understanding the risk factors associated with a student's problematic school absence is a necessity to work in a health-promoting way. When meeting with the student, the school nurse needs to understand the student's rhythm of life to promote health and well-being in a caring relationship.

Bakgrund: Psykiska ohälsa hos barn och ungdomar är ett växande dilemma i samhället. Genom hälsofrämjande insatser i tidig ålder hos barn kan psykisk ohälsa förebyggas. Skolsköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet i samverkan med elevhälsans övriga professioner. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av arbetet inom skolhälsovård med barns psykiska ohälsa i grundskolan. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i studien. Åtta sjuksköterskor som arbetar inom skolhälsovården i Västra Götalandsregionen intervjuades med semistrukturerade frågor. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Tillgänglighet, Hälsofrämjande arbete och Samverkan som är viktiga delar i det främjande arbetet med eleverna. Det finns önskemål om att utveckla screeningsverktyg för att identifiera psykisk ohälsa tidigt. Diskussion: Skolsköterskans tillgänglighet, hälsofrämjande arbete och samverkan med andra aktörer på skolan har en betydande roll och genom ett tvärprofessionellt samarbete kan hållbar elevhälsa uppnås. Studiens resultat kan bidra till framtida forskning för att förbättra skolhälsovården i grundskolan. / Background: Mental illness in children and young people is a growing dilemma in the society. Through health-promoting efforts at an early age in children, mental illness can be prevented. School nurses have an important role in the health promotion work in collaboration with the other professions of student health. Purpose: Elucidate school nurses' experiences of working in school health care with children´s mental illness in elementary school. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used in the study. Eight nurses who work in school health care in the Västra Götaland region were interviewed with semi-structured questions. Results: In the result, three categories emerged: Accessibility, Health promotion work and Collaboration which are important parts of the promotion work with the students. There are requests to develop screening tools to identify mental illness early. Discussion: The school nurse's accessibility, health promotion work and collaboration with other actors at the school have a significant role and through interprofessional collaboration, sustainable student health can be achieved. The study´s results can contribute to future research to improve school health care in primary school.

Varför är det så svårt att samverka när det egentligen är ganska lätt? Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring samverkan i relation till förväntan på skolsköterskan i kommunal verksamhet. Granskning av samverkansdokument på nationell-, kommunal samt yrkespecifiknivå analyserades. I Sverige har samverkan inom elevhälsans medicinska insats lyfts fram som en viktig faktor för att stärka elevhälsan och förbättra elevernas förutsättningar att nå sin fulla potential. Därför är det viktigt att förbättra samverkan mellan olika yrkesgrupper och samverkansparter. En av de främsta fördelarna med samverkan är att den kan leda till en helhetsbild av elevens hälsa och välbefinnande. Samverkan kan också leda till att eleverna får rätt stöd och insatser i rätt tid, vilket kan vara avgörande för att främja deras hälsa, välbefinnande och skolresultat. Studiens resultat visar enhetligt på flera framgångsfaktorer för en god och effektiv samverkan. / Why is it so difficult to collaborate when it is actually seen as quite easy?   The objective of this study is to contribute knowledge about collaboration in relation to the expectations placed on the school nurse in municipal operations. Examination of collaboration documents at the national, municipal, and professional levels was analysed.   In Sweden, collaboration within the medical intervention of student health has been emphasised as an important factor in strengthening student health and improving students' ability to reach their full potential. Therefore, it is important to improve collaboration among different professional groups and collaboration partners. One of the main advantages of collaboration is that it can provide a comprehensive understanding of students' health and well-being. Collaboration can also ensure that students receive the right support and interventions at the right time, which can be crucial in promoting their health, well-being, and academic performance.   The results of the study consistently demonstrate several success factors for effective collaboration.

Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem där barn orsakas kroppskada, lidande, vanmakt eller sjukdom vilket ger konsekvenser för barnet både kortsiktigt och långsiktigt. Att växa upp i trygghet är en rättighet för alla barn. Skolsköterskan träffar barn regelbundet och har en unik position att identifiera barn som riskerar att fara illa eller far illa. Syftet med magisteruppsatsen var att skapa en övergripande sammanställning om skolsköterskors upplevelser av att möta barn där farhågor finns att barnet far illa. Metoden som användes var en systematisk och integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och genererade i totalt 363 träffar. Efter kvalitetsgranskning och en systematisk urvalsprocess inkluderades tio artiklar, två med kvantitativ ansats, två med mixad metod och sex med kvalitativ ansats. Tematisk analys användes till dataanalysen. Under analysen växte två huvudteman och fem underteman fram. Det första huvudtemat var Ett möte som innefattar ett ansvar att se och handla – Att ha erfarenhet att och våga fråga, Att samverkamed andra och Att uppleva behov av kunskap och handledning. Det andra huvudtemat var Ett möte som väcker starka känslor – Att balansera mellan känslor och Att skapa relationer och tillit. Som en del av hållbar utveckling kan skolsköterskans kunskap och erfarenhet bidra till en tidig identifiering av barn som far illa, vilket kan skydda barn från onödigt lidande. / Child abuse is a global public health problem where children are caused bodily harm, suffering, powerlessness or illness, which has consequences for the child both in the short term and in the long term. Growing up in safety is a right for all children. The school nurse sees children regularly and is in a unique position to identify children who are at risk of harm or harm. The purpose of the master's thesis was to create an overall compilation of school nurses' experiences of meeting children where there are fears that the child will be harmed. The method used was a systematic and integrative literature review. The literature searches were carried out in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and generated a total of 363 hits. After quality review and a systematic selection process, 10 articles with a quantitative approach, 2 with a mixed method and 6 with a qualitative approach were included. Thematic analysis was used for the data analysis. During the analysis, two main themes and five sub-themes emerged. The first main theme was A meeting that includes a responsibility to see and act - To have experience and dare to ask, To collaborate with others and To experience the need for knowledge and guidance. The second main theme was A meeting that evokes strong emotions - Balancing emotions and Creating relationships and trust. As part of sustainable development, the school nurse's knowledge and experience can contribute to the early identification of children who are in harm's way, which can protect children from unnecessary suffering.

Barn som far illa i hemmet kan innebära både fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och omsorgssvikt vilket kan leda till att barnets utveckling tar skada, både psykiskt och fysiskt. Skolsköterskan har här en viktig roll genom att identifiera och se till att barnen och eleverna får stöd och hjälp. 1 av 10 barn i Sverige utsätts regelbundet för fysiskt och/eller psykiskt våld från föräldrar eller annan vårdnadshavare i åldern 0–18 år. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans upplevelse av att möta barn, 6–18 år som far illa i hemmet. En litteraturöversikt med en deskriptiv design gjordes. Metod utefter Bettany-Saltikov har använts för dataanalys. Dataanalysen har utförts i nio steg. Resultatet visade att skolsköterskorna hamnade ibland i svåra situationer som kunde beröra dem. De kände ofta en frustration över ensamarbete vilket kunde bidra till sårbarhet. Dåligt samvete tyngde ofta skolsköterskorna vid misstanke om att ett barn for illa. De visste att enligt lag skulle en anmälan göras, men då det var brister i samarbetet till socialtjänsten gjordes inte alltid anmälningarna. För att kunna hjälpa barnen på bästa sätt krävdes att samarbetet mellan de olika professionerna inom skola och socialtjänst fungerade Skolsköterskan upplevde att yrkeserfarenhet var en tillgång för att uppmärksamma de barn som på något sätt for illa i hemmet. Hälsosamtalen var en viktig del i när skolsköterskan identifierade ett barn som for illa. Det framkom att skolsköterskan arbetade hälsofrämjande och förebyggande vilket bidrog till att hållbar utveckling främjades och att elevernas trygghet och säkerhet tillgodosågs. / Children who get hurt at home can involve both physical and psychological violence, sexual abuse and neglect, which can lead to damage to the child's development, both psychologically and physically. The school nurse has an important role here by identifying and ensuring that the children and students receive support and help. 1 in 10 children in Sweden are regularly exposed to physical and/or psychological violence from parents or other guardians aged 0–18. The purpose of the study is to describe the school nurse's experience of meeting children, aged 6–18, who are having trouble at home. A literature review with a descriptive design was done. The Bettany-Saltikov method has been used for data analysis. The data analysis has been carried out in nine steps. The results showed that the school nurses sometimes ended up in difficult situations that could affect them. They often felt a frustration with working alone, which could contribute to vulnerability. A bad conscience often weighed on the school nurses when they suspected that a child was ill. They knew that according to law a report had to be made, but when there were shortcomings in the cooperation with the social service, the reports were not always made. To be able to help the children in the best way, it was required that the cooperation between the various professions within school and social services worked. The school nurse felt that professional experience was an asset to pay attention to the children who were in some way bad at home. The health talks were an important part of when the school nurse identified a child who was unwell. It emerged that the school nurse worked in health promotion and prevention, which contributed to sustainable development being promoted and the pupils' safety and security being catered for.

Upplevelsen av mötet med skolsköterskan – Hbtq-ungdomars erfarenheter och förväntningar Syfte: Att beskriva HBTQ-ungdomars erfarenheter av och förväntningar på skolsköterskans stöd i relation till deras sexualitet. Bakgrund: Forskning visar att skolsköterskan kan ha bristande kunskap samt negativa attityder gentemot sexuella minoriteter. Studier visar även att elever inte ansåg det säkert att prata med skolsköterskan om sexualitet. Metod: Ostrukturerade, berättande forskningsintervjuer genomfördes med 10 ungdomar som identifierade sig som HBTQ. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visar att ungdomar som identifierar sig som HBTQ hade upplevt både positiva och negativa erfarenheter i mötet med sin skolsköterska. De ungdomar som haft positiva erfarenheter av sin skolsköterska upplevde att hen lyssnade med respekt och förmedlade trygghet. De negativa erfarenheterna grundades på att skolsköterskan haft bristande kunskap om HBTQ samt upplevts heteronormativ. Ungdomarna förväntade sig att bli lika behandlade, få möjlighet till aktivt samtalsstöd, en tillitsfull relation och ett kompetent bemötande från skolsköterskan. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha kompetens och kunskap om HBTQ för att hen ska kunna möta ungdomar som identifierar sig som HBTQ på ett adekvat sätt. / The feeling of the meeting with the school nurse – LGBTQ-youths experiences and expectations Aim: To describe experiences of and expectations on support from school nurses by young LGBTQ people. Background: Research shows that school nurses may lack knowledge and have negative attitudes towards sexual minorities. Studies also show that students did not feel safe talking to the school nurse about sexuality. Method: Unstructured narrative interviews were conducted with 10 youths who identified themselves as LGBTQ. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The study shows that youths who identify themselves as LGBTQ have had both positive and negative experiences in interactions with their school nurse. Youths who have had positive experiences with their school nurse felt that the nurse listened with respect and mediated safety. The negative experiences are due to the school nurse not being well versed in the subject of LGBTQ as well as seeming heteronormative. The expectations of the youths were to be treated equally, given the opportunity for active call support, a trustworthy relationship and a competent response from school nurses. Conclusion: A school nurse needs to be compentent and possess knowledge in LGBTQ to properly interact with LGBTQ-youths.