Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet. Diskursanalysen är både en teori och metod och bör därmed förstås som flera tvärvetenskapliga.  Winther Jørgensen & Phillips (2000:9) redogör för tre olika angreppssätt inom fältet där forskaren själv har utrymme att ”skräddarsy” sitt diskursanalytiska perspektiv. I min studie valde jag att utgå från de politiska teoretikerna Ernesto Laclaus & Chantal Mouffes diskursteori när jag analyserade Skolverkets text. Studiens resultat visar att Skolverkets rapport – trots intentioner från regeringens sida att motverka könsuppdelningar – själv är med och upprätthåller könsuppdelningar genom sitt språk. Skolverket är en inflytelserik myndighet med makt i samhället, vilket gör att den också med sina skriftliga handlingar påverkar samhället och de människor som ingår i det. Min analys och kritiska granskning av Skolverkets rapport ger nya möjliga förståelser av innehållet i den, vilket vidgar de tankegångar som ingår i diskursen om män i förskolan. Bland annat visar mitt resultat på, att när tecknen (orden) män och förskola sätts i relation till varandra tenderar konsekvensen att bli att en pedofildebatt uppstår, vilket gör att intresset för män att vilja positionera sig som förskollärare minskar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiesyn Skolverket har hörsammat i 2019 års revidering av kursplanen i historia för årskurs sju till nio. Studien är intressant utifrån att Skolverkets revidering har varit en öppen process för externa parter att påverka genom att lämna in synpunkter i form av remissyttranden. Studien problematiserar även vilka det är som har fått genomslag för sina intressen i processen. Undersökningen genomfördes i två parallella analyser. Den första delen utgår från en jämförelseanalys av 2011 års kursplan i historia och 2019 års reviderade kursplan. Den analysmodell som användes utgick från tre tematiseringar som följer: - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en genetisk eller genealogisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en konstruktivistisk eller rekonstruktivistisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har hörsammat intressen om att historieundervisningen ska vara identitetsskapande eller fokuserad på att stimulera särskilda förmågor. Den andra delen av analysen använder samma tematiseringar för att analysera de remissyttranden som skickats till Skolverket under revideringsprocessen. Dessa remissyttranden delades in i tre kategorier: Allmänheten, akademin och skolväsendet. Analysen visade att 2019 års revidering lämnade företräde åt en genetisk och rekonstruktivistisk historiesyn samt hörsammades intressen om att historieundervisningen i högre grad ska stimulera särskilda förmågor. Den revideringen låg i linje med de intressen som representanter från skolväsendet, det vill säga lärarkåren och fackförbund, yttrat i sina remissvar. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>

Skolverket the managing authority of the Swedish schools published the 25 of September 2019 suggested syllabus changes from the 2011 syllabus. One of the changes concerning the subject of history was that the aim “ancient civilizations, from prehistoric times to about 1700”1 no longer remained in the syllabus for primary school. This started a brief and intense critic storm in the media. People from the history field, teachers, and the general public reacted mostly negatively towards the proposal. This essay aims to interpret and analyze the arguments for and against the proposal in the newspapers Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, and Läraren. The interpretation and analysis are done with an argumentation analysis method, with the three history didactics perspectives, history consciousness, use of history, and view of history. The different newspapers generally had a familiar picture concerning the proposal. Arguments followed the theoretical angles chosen for the essay and many argued that the time given the subject of history was not sufficient.

Titel: Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektivFörfattare: Minna Andersson och Johanna NäslundAndersson, M. och Näslund, J.(2006). Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv. (Parental involvement in a city center school - a teacher’s view) Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Utifrån ett lärarperspektiv vill vi beskriva hur föräldrasamverkan kan se ut på en innerstadsskola. Problemområdet har sin utgångspunkt i en inspektionsrapport som Skolverket har låtit sammanställa. Syftet med undersökningen är att ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns en möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna. Vår frågeställning följs av underfrågor. Vår huvudfråga handlar om på vilket sätt utifrån ett lärarperspektiv föräldrasamverkan fungerar på en av innerstadsskolorna som omnämns i inspektionsrapporten. Underfrågorna handlar om hur föräldrasamverkan ser ut idag, hur samarbetet skapas mellan lärare och föräldrar, vad som är ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar, vilka aspekter som är viktiga i samarbetet, vilka hinder där kan finnas för att samarbetet kan misslyckas samt hur kan samarbetet gynna eleverna och deras skolverksamhet. Vi valde undersökningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Undersökningsgrupperna bestod av lärare, skolledning, elevvård och fritidspedagoger. Resultat visar att skolans föräldrasamverkan består av föräldramöten, avdelningsråd, skolråd och föräldrautbildning. Skolans föräldrasamverkan handlar även om den vardagliga kontakten. Genom den här kontakten är det viktigt att bygga upp ett förtroende så att föräldrarna ses som en samtalspartner genom att ta deras tankar och frågor på allvar. Skolans ledning menar att det är viktigt att föräldrarna känner att de kan vända sig till skolan om de har frågor eller vill lägga fram sina synpunkter. Skolans elevvård uttrycker att det är viktigt att vara tydlig i samarbetet och att kontakten mellan både skola och hem är regelbundna.

This essay aims to map how the Swedish school prevents and counters the culture of honor and honor-related violence directed at young women. The culture of honor has intensified in Swedish schools and is a relatively new area for Swedish schools to deal with. By applying three different theoretical perspectives - cultural, feminist and intersectional, the purpose of the theoretical perspectives is to function as an instrument for mapping the tools that the Swedish National Agency for Education proposes to counteract honor oppression towards young women in Swedish schools. At the same time, it will be examined how these efforts are reflected in the curriculum, with particular regard to honor-related violence and oppression. The method for the analysis is a qualitative text analysis of the Swedish National Agency for Education's publications. By interpreting the National Education Agency's publications and the Swedish curriculum, the analysis aims to gain a deeper understanding of how Swedish schools work to prevent honor-related violence against young women. The conclusion shows that the Swedish school works preventively and counteractively through the Swedish National Agency for Education's support material aimed at school staff, but also through the curriculum, which is a guiding document. The Swedish school's tools against honor-related violence and oppression can be mapped from a cultural and feminist perspective, but not from an intersectional one. With the greatest focus from a cultural and feminist perspective when analyzing the school's measures based on the theories.

Friluftsliv blir ett allt större ämne i skolan i Sverige. Det är ett ämne som ska uppta en tredjedel av ämnet Idrott och Hälsa enligt läroplanen. I denna kvantitativa undersökning har det framkommit att de flesta idrottslärare anser att de har tillräckligt med materiella resurser för att undervisa i friluftsliv. Dock gäller inte detta när det kommer till elevernas material hemifrån. Lärarna känner att de har tillräckligt med kunskap för att undervisa i ämnet och de flesta anser att de inom närområdet till sin skola har möjlighet att undervisa i friluftsliv. När det kommer till hur skolan och kollegorna jobbar med eller emot lärarna så svarade en liten majoritet att de ansåg att skolorna jobbar för att de som idrottslärare ska lyckas med vad som står i läroplanen angående friluftsliv. När det kom till om kollegor var med vid planering och genomförandet utav idrottsaktiviteter anser de flesta respondenterna att de får hjälp av sina kollegor när det kommer till planering och genomförande av friluftsaktiviteter. / Outdoor education is becoming an increasingly larger subject in Swedish schools.  It makes up about a third of the curriculum in Physical education. In this quantitative study, the result shows that physical education teachers believe they have enough material resources to teach in outdoor education. However, this not applies to the students and the material they bring from home. The teachers feel that they have enough knowledge about outdoor education to teach in the subject and most considers that they have an area close to the school there they have opportunity to teach outdoor education. When it comes to how the school and colleagues are working with or against the physical education teachers, the teachers responded that a small majority of the schools work together with success regarding the curriculums in outdoor education. When it comes to how involved their colleagues are in planning and implementing outdoor activates the majority answered that they receive help from their colleagues.

<p>There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes.</p><p>The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990´s. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion.</p><p>This study is based on a qualitative text analysis. This means that text, in this case the publications from the Swedish board of education, is the object of the analysis. The result of this study is that the Swedish board of education in the middle of the 1990´s conveyed the message that there is no relationship between resources and results, or in any case that their and a large number of other research studies indicate this. This message has since changed. In their publications from the 21st century they distinctly express that such an relation does exist. This study consequently demonstrates that the Swedish board of education has <em>not</em> carried a consistent message in their publications.</p><p>In the paper two possible explanations for the divided message from the Swedish board of education are presented. The first is that the Swedish board of education has been a victim of the methodological difficulties within the field of research. The second explanation is that the inconsistent message is a result of economic thinking from the Swedish board of education. The paper also goes on to discuss the Swedish board of educations use of human capital theory and the view on knowledge and learning.</p>

There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes. The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990´s. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion. This study is based on a qualitative text analysis. This means that text, in this case the publications from the Swedish board of education, is the object of the analysis. The result of this study is that the Swedish board of education in the middle of the 1990´s conveyed the message that there is no relationship between resources and results, or in any case that their and a large number of other research studies indicate this. This message has since changed. In their publications from the 21st century they distinctly express that such an relation does exist. This study consequently demonstrates that the Swedish board of education has not carried a consistent message in their publications. In the paper two possible explanations for the divided message from the Swedish board of education are presented. The first is that the Swedish board of education has been a victim of the methodological difficulties within the field of research. The second explanation is that the inconsistent message is a result of economic thinking from the Swedish board of education. The paper also goes on to discuss the Swedish board of educations use of human capital theory and the view on knowledge and learning.

No description available.

This study is mainly centered around digitization and its effects on education. Through the use of qualitative discourse analysis based in social constructionism, texts from The European Union, The Swedish Government as well as The Swedish National Agency for Education are analyzed and compared in order to answer the questions regarding the way digitization is displayed in these different levels of society compared against one another in order to reveal differences and similarities. This study suggests that there are many similarities mainly between the texts from The Swedish Government and The European Union with the main focal point being the importance of democracy, digital competence and equivalence when it comes to digitization within education. Though there may be issues unique to digitization and technological tools, the three texts agree that it is necessary to properly educate the students and help them learn how to properly and safely use these tools.