Uppsatsen ”Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!” utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen. I uppsatsen har jag kommit fram till att det inte förekommer någon information om de undersökta nationella minoriteternas religioner, då med inriktning på minoritetsreligioner. Det är viktigt att belysa att det finns mycket information om judendomen, men informationen är inte kopplad till judendomen som religion till ett minoritetsfolk i Sverige.

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län? Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället. Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området.

No description available.

År 2017 har Skolverket tagit ett ytterligare steg för att utveckla elevernas digitala kompetenser. Enligt Skolverket sker utbildningen av eleverna genom lärandet av användningen av digitala verktyg. För att underlätta lärandet betonar Skolverket behovet av att arbeta formativt och att det formativa arbetet bör underlätta elevens utveckling. Den här studien visar vilka steg som kan ingå för att uppnå Skolverkets krav inom digitala kompetenser, baserat på forskningsarbetet från en amerikansk författare, Dylan Wiliam. Den här författaren omsätter i praktiken det formativa arbetet med hjälp av fem strategier. För att förstå hur dessa strategier används genom digitala verktyg framgår det i den här studien några utvalda datorprogram och webbplatser av en svensk lärare och författare, Patricia Díaz, som är relaterade till de nämnda strategierna. Studien baseras även på två enkätundersökningar, en riktad till lärare och en till elever, där information har samlats in om hur bland annat formativt arbete i ämnet spanska kan omsättas i praktiken genom olika digitala verktyg. Studien visar även på om det formativa arbetet i ämnet spanska uppfyller Skolverkets nya digitala kompetenskrav samt om det är tydligt för lärare och elever att det digitala arbetet i ämnet spanska är formativt. / By 2017, the Swedish Agency for Education has taken a further step towards developing students' digital skills. According to the Swedish Agency for Education, the education of the students is done through the learning of the use of digital tools. In order to facilitate learning, the Swedish Agency for Education emphasizes the need to work formatively and that the formative work should facilitate the student's development. This study shows the steps that can be taken to achieve the demands of the National Agency on Digital Competencies, based on research conducted by American writer Dylan Wiliam. This author, in practice, translates the formative work with five strategies. In order to understand how these strategies are used by digital tools, this study shows some selected computer programs and websites by a Swedish teacher and author, Patricia Díaz, related to the mentioned strategies. The study is also based on two questionnaires, one aimed at teachers and one for students, where information has been gathered on how, among other things, formal work in the subject of Spanish can be translated into practice through various digital tools. The study also shows whether the formative work in the subject of Spanish meets the new Swedish Agency for Education digital competence requirements and if it is clear for teachers and students that the digital work in Spanish is formative.

Den här studien handlar om hur lärare hanterar det dagliga arbetet med målrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen. Syftet med studien är att undersöka vilka mål lärarna utgår ifrån i arbetet med sina elever samt hur de arbetar med bedömning och dokumentation av elevernas språkutveckling. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklass på tre olika grundskolor. Enligt resultatet arbetar lärarna i enlighet med andraspråksforskningen samtidigt som deras arbete på flera punkter krockar med Skolverkets förordningar. Studien visar även att Skolverkets förordningar i ett fall motsäger varandra samt att lärarna arbetar enligt 4 § i Skollagen då de anpassar utbildningen efter varje elevs behov.

Research has shown that poetry is a good tool to talk about and teach values. Skolverket has during the past 20 years stressed the importance of fundamental values through their documents and guidelines. In the Lgy 11 curriculum for English for Swedish upper secondary school, poetry is for the first time listed as a core content. Therefore this essay asks the critical question: Does teaching of poetry in English 6 textbooks live up to the fundamental values specified by Skolverket? In this essay two textbooks in English 6 have been studied along with literature on the topic. The essay uses a modified model presented by Gunnel Colnerud that differentiates the term fundamental values to be able answer the research question. The result shows that the two textbooks include poetry that talks about the fundamental values according to all the categories suggested in the model. The most frequent value in this study concerns students’ own opinions and their existential and religious questions.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Många barn i Sverige lever med en förälder i missbruk vilket medför mycket ansvar, stress och oro. Barn i missbrukarhem har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skolpersonal är de som träffar dessa barn i deras vardag och har stor möjlighet att upptäcka deras familjesituation. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur skolan bör arbeta för att uppmärksamma dessa barn, samt att se hur dessa barn presenteras utifrån material från Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Metod: Tematisk textanalys är metoden som valts. Dokument från Skolverkets, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer och policys analyserades för att besvara syftet. Resultat: Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterar barnen som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. Barnen får utstå mycket stress och oro och har mycket ansvar på sig. Skolpersonal behöver verktyg och stöd för att uppmärksamma dessa barn. Myndigheterna tar upp olika riktlinjer för hur skolan bör arbeta hälsofrämjande och de betonar att skolpersonal bör ofta fråga elever om deras familjesituation för att kunna uppmärksamma barn som lever i en dysfunktionell familj.Konklusion: Barnen som växer upp i en dysfunktionell familj utvecklar ofta självstigma. Denna stigma grundar sig i rädslan i att misslyckas och bli skuldbelagda för att de inte lyckades ta hand om sina föräldrar. På grund av denna rädslan så kommer inte barnet att berätta om sin familjesituation om skolpersonal frågar utan det behövs byggas upp en tillit i och med att dessa barnen inte känner någon stark tillit till vuxna. / AbstractContext: In Sweden there is a lot of children living with parents in addiction which means these children are exposed to lots of responsibilities, stress and anxiety. Children of addicts are more likely to develop mental illnesses by age. School staff are the ones seeing these children on a regular basis part from home and therefore has a higher chance detecting their family situation. Aims: The purpose of this essay was to find out how schools should work to acknowledge these children and see how they are presented according to data from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden. Method: The chosen method for this essay was a thematic text analysis. Policy documents from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden were analyzed to answer the purpose. Results: The swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden present these children as unmotivated, indifferent and acting out to their surroundings. They have a lot of responsibilities, suffer a lot of stress and anxiety. The school staff needs the tools and support to acknowledge these children. The authorities has guidelines on how schools should work health promoting and emphasize that school staff should ask students often about their family situation to be able to acknowledge children of dysfunctional families. Conclusion: Children that are raised in dysfunctional families often develop self-stigma. The stigma grounds itself in the fear of failure and getting blamed for not being capable of taking care of their parents. Because of this fear the child will not likely talk about their family situation to school staff. A trust has to be built to enable school staff being trusted due to the children's lack of trust in adults.

Denna studie har som syfte att undersöka och belysa gymnasieelevers uppfattning kring sin digitala kompetens. Vidare jämförs elevers digitala kompetens med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens och eventuella skillnader och likheter mellan flickor och pojkar. Regeringen förtydligade digital kompetens i styrdokumenten 2017, med fyra aspekter, i syfte att utveckla en adekvat digital kompetens hos elever. Dessa handlar om att använda, förstå, lösa problem och omsätta idéer med digital teknik, förstå digitaliseringens påverkan på samhället samt att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt (Skolverket, 2017). Utifrån Skolverkets fyra aspekter utformades en internetbaserad enkät, som skapades i Google Formulär, och som skickades ut till 142 gymnasieelever runt om i Sverige. Studien visar att elever generellt värderar sin digitala kompetens som god. Studien visar också att i vissa aspekter skiljer sig resultatet mellan flickor och pojkar åt, t.ex. vid intresse och hur man värderar sin förmåga. Pojkar värderar sin digitala kompetens något högre än flickor. Flickor är mer källkritiska än pojkar. Likheter mellan pojkar och flickor är att de vill lära sig mer om bildhantering och att de båda grupperna tycker att skolan utvecklar deras digitala kompetens. Studien visar också att elevers digitala kompetens är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens. Trots viss begränsning i studien visar resultatet att de delar som tillfrågats i studien är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter. Denna studie uppmärksammar också att fler studier kring elevers digitala kompetens, utifrån Skolverkets fyra aspekter, behöver genomföras för att få en bättre förståelse kring elevers faktiska digitala kompetens och hur den eventuellt varierar mellan pojkar och flickor.