I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel. Lärarna säger att det har uppstått komplikationer i deras arbete med elever som bär slöja men de har då kunnat anpassa lektionerna eller de specifika situationerna så att eleverna kan delta på samma villkor och få likadana förutsättningar att nå betygen som elever som inte bär slöja. Eleverna säger även de att de har stött på komplikationer på grund av bärandet av slöjan. Vi upplever även att eleverna med slöja känner sig utanför och inte vill delta i vissa situationer som elever utan slöja har lättare för men de två eleverna som tagit av sig slöjan visar också att det finns en annan sida av myntet. De kände sig utanför bland andra grupper som såg slöjan som en normalitet. Med normalitet menar vi att slöjan är allt vanligare bland vissa grupper.

Studien har genomförts för att undersöka hur gymnasieskolor med praktiska yrkesförberedande program arbetar med tillbudsrapportering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom intervjuer med skolledare och en inspektör från Arbetsmiljöverket har vi fått fram resultat om hur arbetet är tänkt att fungera på skolorna enligt lagar och planer. Vi har sedan genomfört en enkät med 30 lärare på de undersökta skolorna för att få en bild av hur mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet som är förankrat hos den underställda personalen.

<p>Studien har genomförts för att undersöka hur gymnasieskolor med praktiska yrkesförberedande program arbetar med tillbudsrapportering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom intervjuer med skolledare och en inspektör från Arbetsmiljöverket har vi fått fram resultat om hur arbetet är tänkt att fungera på skolorna enligt lagar och planer. Vi har sedan genomfört en enkät med 30 lärare på de undersökta skolorna för att få en bild av hur mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet som är förankrat hos den underställda personalen.</p>

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan.

No description available.

I denna uppsats undersöks hur begreppet texttyp tolkas av verksamma lärare i svenska pågymnasiet samt vilka olika texttyper som implementeras i deras undervisning. I undersökningensvarar elva lärare på enkätfrågor som rör deras egen undervisning i val av olika texttyper samthur de tolkar två formuleringar i kunskapskraven för Svenska 1 och 3 som också rörde olikaval av texttyper. Deras svar delades sedan in i två genreteorier; Nyretoriken och Sydneyskolanför att kunna analysera lärarnas tolkningar. Syftet är att se på vilka sätt det går att tolkabegreppet texttyp och vad som troligen är lärarnas största anledningar deras tolkningar samt valav texttyper i sin undervisning.Resultatet visar att formuleringarna i styrdokumenten tolkas på olika sätt av lärarna och att bådeNyretoriken och Sydneyskolans genreteorier gick att utläsa av lärarnas tolkningar samt val avtexttyper vid skrivuppgifter.Slutsatsen är att det ryms olika sätt att tolka begreppet texttyp i genom många olika val avtexttyper i skrivundervisningen, trots att de flesta av lärarna har styrdokumenten somhuvudsaklig anledning. Styrdokumentens formuleringar öppnar också upp för storatolkningsmöjligheter och därav är det en trolig anledning till lärarnas skiftade svar.

No description available.

Internationella studier påvisar sjunkande studieresultat för grundskoleelever vilket har medfört nationella satsningar på kompetensutveckling, framförallt Skolverkets satsning på kollegialt lärande. För att ta reda på om deltagande i dessa satsningar påverkar hur grundskollärares arbetar med kollegialt lärande skickades en webenkät ut till drygt 1300 kommunalt anställda F-9 lärare. Analysen av underlaget genomfördes med hjälp av SPSS samt utifrån Timperleys processmodell respektive integreringsnivåer. Flertalet av de 106 respondenterna arbetade med kollegialt lärande och arbetet uppnådde en hög integreringsnivå samtidigt som resultaten visade på svaga korrelationer mellan eventuellt deltagande i Skolverkets kurser/program och hur grundskollärarna arbetade i vardagen. Studien visade dock även på att viktiga delmoment i Timperleys processmodell saknades i lärarnas yrkespraktik vilket i sin tur kan försämra effekten av insatserna samt påverkar eleverna negativt trots att det är elevernas behov och lärande som borde vara i fokus för satsningarna. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

No description available.

Forskning visar att rektorer inte tar sitt ansvar att organisera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolan ansvar. Utifrån detta syfte har följande frågeställning formulerats: Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning? För att besvara studiens frågeställning har kvalitativ metod använts genom intervjuer med sex grundskolerektorer i tre kommuner i nordvästra Skåne. Som teoretisk utgångspunkt har implementeringsteori använts för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att då informanterna implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, sker detta oftast på olika sätt. Resultatet visar även att vissa informanter inte implementerar de allmänna råden.