The purpose of this study is to illustrate and examine how The National Agency for Education (Skolverket) and its control documents, more specifically the curriculum for lower secondary school (Lgr11), curriculum for upper secondary school (Gy11) and syllabus for civics, answer to the medialization in society in terms of source criticism and source-critical approach. Furthermore, continued research is exploring in what critical ways mediation and medialization of politics can affect young people’s political participation. While political medialization and media consumption are increasing among young people, media selectivity enhance and the number of adolescents that are avoiding news, despite the increasing media consumption, are increasing.   The research show that both curriculums and syllabus for civics stresses source-critical approach and political participation, in relation to the mediation and medialization of society. The curriculum for lower secondary school does not mention source criticism as a term but emphasizes in other ways the importance of a source-critical approach to, for example, digital technology and tools. The importance of a common frame of reference for political participation is highlighted as central to the political participation and is identified as threatened by the selectivity of the media together with the mediation and medialization of politics.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskapen om hurelever tolkar, och är medmedvetna om, skolans demokratiska ambitioner.Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är pragmatismen medutgångspunkt i John Deweys företrädande för pragmatismens funktion.Resultaten identifierar olika faktorer som påverkar hur skolansdemokratiuppdrag tolkas av F-3-elever och även hur väl medvetna de är omskolans demokratiska undervisning. Studiens slutsats är att F-3-elever saknaren fullt utvecklad medvetenhet om begreppet demokrati och behöver därförkontinuerligt fostras in i processen för att bli goda demokratiska medborgare.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.

April 2006 inträdes Barn – och elevskyddslagen med utgångpunkt att främja barns och elevers välbefinnande, där varje skola gör sig skyldig till att genomföra en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska innehålla skolans handling och arbetsplan mot mobbning och annat kränkande beteende. Det finns en bred forskning kring mobbning både som fenomen och kring arbetsmetoder för att minska och behandla mobbning. Därför ska varje skola forma ett eget arbetssätt som utgår mer eller mindre från de olika befintliga arbetsmetoderna. Syftet med studien är att undersöka samt se vilka metoder eller arbetssätt som används av skolan som ett förebyggande och åtgärdsprogram.  Studiens syfte är att få kunskap kring skolans arbetsrätt mot mobbning, samt att skolans arbetssätt presenteras i förhållande till de krav och skyldigheter som skolan har, gentemot elevhälsan och elevens välmående inom skolan. För att uppnå en djup förståelse av skolans arbetsmetoder kring mobbning, valde jag att utföra kvalitativa intervjuer med skolledningen, skolpersonal inom elevhälsoteamet och pedagogerna på skolan. För att kunna avgränsa studien utgår undersökningen endast utifrån en skola.  Resultatet visar att skolan har en välformad plan kring elevens mående i allmänhet, som beskrivs i skolans likabehandlingsplan. Skolan har inget specifikt program eller tema kring mobbning, utan det går under skolans dagliga arbete för trygghet och trivsel. Resultatet visar även att det förekommer andra faktorer som gör att skolans välplanerade arbetssätt hindras i praktiken. Dessa faktorer är tid, ekonomi och stressrelaterade. Exempelvis att förebyggande arbete hindras eller får mindre uppmärksamhet av skolpersonalen. Däremot har skolan ett starkt åtgärderarbete där alla deltagarna är överens om, samt välmedvetna om vilka åtgärder som gäller vid en mobbning eller kränkande situation.

The purpose of this study is to investigate and analyze what content the National Agency for Education focuses on, so that students in the teaching will gain knowledge about human rights and democracy and the methods that the National Agency for Education performs in relation to the school's democratic education mission. The survey also aims to examine how the levels of requirements regarding human rights differ between compulsory school and upper secondary school. A discourse analysis is used as a theory and methodological starting point. Furthermore, curriculum theory and a didactic theory are also used. The sourcematerial consists of the National Agency for Education's governing documents and has been analyzed on the basis of the didactic questions of what and how. The results of the analysis show that the National Agency for Education mainly focuses on human rights based on the UN definition and that teaching should be conducted in democratic working methods, such as discussions with others.

This study aims to examine perceptions of the pending subject grade reform amongst upper secondary school students. Due to the criticised course-based system of today, a new reform was proposed. The reform will be implemented in the end of 2024 and applied in the autumn semester of 2025.  In the present study, the course-based system and the subject grade system will be reviewed and analysed. The analysis will focus on following variables; motivation, learning, grades and stress. Initially, surveys were conducted with 69 first grade students and 66 third grade students. The survey measured student’s feelings and thoughts about the above-mentioned variables. In addition, interviews were made as a complement to the survey in order to make the study valid and reliable. The results indicate that first grade students are in general more in favour of the upcoming subject grade system than third grade students. Third grade students are more indecisive in terms of which grade system they would prefer.  Whereas this study measures perceptions in a small selection, it indicates that most students think that subject grades are a welcomed change in Swedish school forms.  As the present system is accused for not being adequate to either student nor teachers, it would be interesting to investigate teachers’ perceptions of the subject grade reform for further research.

Denna undersökning har utgått från gymnasieelevers sjunkande läsintresse samt skönlitteraturens alltmer ifrågasatta roll inom skolverksamheten. Den påverkan som ämneslärarutbildningen har på gymnasieskolans skönlitterära urval utgör en central del av undersökningens utgångspunkt. För att kunna diskutera problematiken behövde vissa aspekter av litteraturläsning och litteraturundervisning således granskas. Undersökningen hade även som syfte att studera hur det skönlitterära urvalet i ämneslärarutbildningen med inriktning svenska kan förstås i relation till elevers sjunkande läsintresse samt huruvida det existerar en inofficiell kanon i ämneslärarutbildningens skönlitterära urval. Studien har även berört hur värdet av litteratur diskuteras av forskare och auktoriteter. Undersökningen nyttjade en multimetodologisk forskningsansats, som innehöll både en icke-experimentell kvantitativ metod samt en fenomenologisk kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar insamling av skönlitteraturlistor från sex lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning i ämnet svenska. Därefter kategoriserades de skönlitterära verken enligt årtal och titel, samt författarnas namn, kön och ursprung. Den kvalitativa metoden innebar en enkätstudie som riktades till verksamma svensklärare i gymnasiet. Enkäten efterfrågade respondenternas upplevelser och åsikter kring olika aspekter av skönlitteratur inom både ämneslärarutbildningen och gymnasieskolan. Insamlad data analyserades och presenterades utifrån multimetodologiska principer och diskuterades i relation till tidigare forskning, receptionsteori samt genusteori. Analysen av litteraturlistorna indikerade att en inofficiell kanon existerar inom ämneslärarutbildningarna. En majoritet av det skönlitterära urvalet bestod av verk som författats av äldre, västerländska, manliga författare. Resultaten från enkätstudien visade att en majoritet av de verksamma lärarna reproducerar material de kommit i kontakt med inom sin utbildning. Många av de tillfrågade lärarna påpekade också att det material som reproduceras ofta är klassiker, och att detta urval generellt betraktas som positivt. Resultaten diskuterades i relation till den forskning som berör litteraturens värde, Skolverkets styrdokument samt elevers attityder gentemot litteraturläsning. Sammantaget visade undersökningen att klassiker i litteraturundervisningen ofta inte realiserar det värde som den är tänkt att förmedla. Mycket talar för att det skönlitterära urvalet på ämneslärarutbildningarna behöver uppdateras med en mer verksamhetsförankrad litteraturlista som i högre grad relaterar till elevernas repertoarer.

Fram till Lgr 80 var idrottslektionerna fortfarande uppdelade mellan könen, men det har sedermera ändrats allt eftersom lagstiftningen förändrats och då med tanke på likvärdig utbildning är ett centralt begrepp inom skolan idag. Men i och med det numer är så att friskolor dyker upp så har denna förändring i vissa fall tagit ett steg tillbaka och det förekommer lektioner i ämnet idrott och hälsa där tjejer är för sig och killar för sig. Detta är något som jag kommer att försöka undersöka, vad ligger det för orsaker bakom detta. Hur ser det ut historiskt med orsaker till varför det tidigare varit könsuppdelat och varför finns det idag med tanke på de styrdokument och vad skollagen säger. / Until the Education Act Lgr 80, the lessons in physical education were still divided between the sexes, but it has changed since the legislation changed and pupils have the right to equal education, this is a central concept in the Swedish schools today. However as more indipendent schools emerge in some cases this change has taken a step back, and there are lessons in the subject of physical education where the girls are taught seperate from the boys. This is something I will try to investigate, what could be the reasons behind this. How does it look historically concerning the causes why it has been gender-divided and how it is today with regards to the Education Act and what does the school's say.

Diskussionen kring implementeringen av digitala verktyg i förskolan har blivit mer aktivsedan läroplanen reviderades 2018, då blev det ett krav att digitala verktyg skall vara en del avundervisningen i förskolan. Denna studie handlar om att analysera vad Skolverket har skrivitom hur undervisningen ska gå till i relation till digitala verktyg i förskolan. Analysen utgårfrån Lpfö18 och andra relevanta skrifter av Skolverket. Studiens resultat påvisar att det går atttolka att Skolverket menar på att det digitalas implementering i skolväsendet är en självklarhetmen att det är osäkert hur exakt undervisningen ska gå till. Det digitala ska finnas både sominnehåll samt som metod, vilket leder till att pedagogerna på förskolan behöver inneha en visskompetens för att kunna använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt och planerat sätt för attuppnå den goda kvalitén som förskoleverksamheten ska inneha.

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare. Detta för att fysiken i ämnesplan 2011 är ett ämne för alla samhällsmedborgare och inte bara för de som skall studera vidare. / In our essay we have taken a closer look at the syllabus for the physics subject in the Swedish high school. We have compared the content and the formulation between the 2011 syllabus and the 2000 syllabus to be able to locate and analyze similarities and differences between them. Close readings of both the syllabuses and didactic- and pedagogic research have made this comparison and analyzes possible. Our purpose, as future pedagogues, with this essay is to contribute with our view of the syllabuses for the Swedish high school. Our work has shown that Nature of Science and Socio-Scientific Issues has gotten a more significant role than before. That is because physics in the 2011 syllabus is a subject for every member of the society and not just for those who shall continue study at the university.