No description available.

The aim of this study was to examine if there is a difference in job satisfaction between men and women in a mixed-gender organization. This by comparing men’s and women's job satisfaction based on the work as whole, work tasks and division of labor. Previous research differs in this question, when there is not enough clear relationships that strengthen this and varying results have been demonstrated. Through a crosssectional design, based on a survey, employees in two identical supermarkets were included in the study. Three Mann-Whitney U-tests were then carried out to answer the study questions. The results indicate that there is no significant difference in job satisfaction between men and women. Likewise, there is also no marked differences between men and women in the examined variables, age, length of employment, work environment, motivation and work commitment, which is assumed to be a possible explanation to why gender differences in job satisfaction has not been found. As a result of the low sample in the study the results and conclusions that are presented are not reliable. This study can therefore be seen as a preliminary study for future research that intends to examine gender differences in job satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation. Detta genom att jämföra män och kvinnors arbetstillfredsställelse vad gäller arbetet som helhet, arbetsuppgifter och fördelning av arbetsuppgifter. Tidigare forskning är inte entydiga i denna fråga, då det inte finns tillräckligt klara samband som stärker detta och då varierande resultat har påvisats. Genom en tvärsnittsdesign, baserad på en enkätundersökning, har anställda inom två identiska stormarknader inkluderats i studien. För att besvara studiens frågeställningar har tre Mann-Whitney U-tester utförts. Resultatet från genomförd studie indikerar att det inte föreligger någon signifikant skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor. Likaså föreligger det inga markanta skillnader mellan män och kvinnor i de studerande variablerna, ålder, anställningslängd, arbetsmiljö, motivation och engagemang, vilket kan antas vara en rimlig förklaring till varför könsskillnader i arbetstillfredsställelse inte har påträffats. Som en följd av det låga deltagandet i studien är dock inte de resultat och slutsatser som presenteras tillförlitliga. Denna studie kan således ses som en förstudie för framtida forskning som ämnar undersöka könsskillnader i arbetstillfredsställelse.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Sexton elever intervjuades för att få svar på detta. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med de båda undervisningsformerna, men att den könsblandade undervisningen är mer populär än den könsuppdelade. En del elever menade att man gärna kan växla mellan de båda undervisningsformerna och andra var av den uppfattningen att undervisningsformen inte spelade någon roll. Elevernas uppfattningar har hänförts till kategorierna lektionsklimat, den sociala faktorn, läraren, pojkars och flickors olikheter, eleven själv samt aktiviteten.

Fram till Lgr 80 var idrottslektionerna fortfarande uppdelade mellan könen, men det har sedermera ändrats allt eftersom lagstiftningen förändrats och då med tanke på likvärdig utbildning är ett centralt begrepp inom skolan idag. Men i och med det numer är så att friskolor dyker upp så har denna förändring i vissa fall tagit ett steg tillbaka och det förekommer lektioner i ämnet idrott och hälsa där tjejer är för sig och killar för sig. Detta är något som jag kommer att försöka undersöka, vad ligger det för orsaker bakom detta. Hur ser det ut historiskt med orsaker till varför det tidigare varit könsuppdelat och varför finns det idag med tanke på de styrdokument och vad skollagen säger. / Until the Education Act Lgr 80, the lessons in physical education were still divided between the sexes, but it has changed since the legislation changed and pupils have the right to equal education, this is a central concept in the Swedish schools today. However as more indipendent schools emerge in some cases this change has taken a step back, and there are lessons in the subject of physical education where the girls are taught seperate from the boys. This is something I will try to investigate, what could be the reasons behind this. How does it look historically concerning the causes why it has been gender-divided and how it is today with regards to the Education Act and what does the school's say.

Syftet med studien är att belysa professionella inom missbruksvården och deras uppfattning om kvinnor i könsblandad behandling avseende könskodade förväntningar, stigmatisering och kvinnligt föräldraskap. Närmare hur professionella resonerar kring könskodade förväntningar på kvinnor i könsblandad missbruksbehandling, hur professionella uppfattar stigmatisering av kvinnor i missbruk och hur professionella uppfattar kvinnligt föräldraskap i missbruk, ger kunskap om kvinnor i könsblandad behandling. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk med en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom missbruksvården. Studiens resultat har visat att det ställs andra förväntningar på kvinnor än män i missbruk och att kvinnor i missbruk utstår stigmatisering i högre utsträckning än män vilket även visar sig i en könsblandad behandling. Resultatet har även visat att kvinnor med missbruk stigmatiseras i hög grad i sin roll som förälder. Hirdmans genussystem och Goffmans stigmateori har använts för att analysera studiens empiriska data.