Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Sexton elever intervjuades för att få svar på detta. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med de båda undervisningsformerna, men att den könsblandade undervisningen är mer populär än den könsuppdelade. En del elever menade att man gärna kan växla mellan de båda undervisningsformerna och andra var av den uppfattningen att undervisningsformen inte spelade någon roll. Elevernas uppfattningar har hänförts till kategorierna lektionsklimat, den sociala faktorn, läraren, pojkars och flickors olikheter, eleven själv samt aktiviteten.

Fram till Lgr 80 var idrottslektionerna fortfarande uppdelade mellan könen, men det har sedermera ändrats allt eftersom lagstiftningen förändrats och då med tanke på likvärdig utbildning är ett centralt begrepp inom skolan idag. Men i och med det numer är så att friskolor dyker upp så har denna förändring i vissa fall tagit ett steg tillbaka och det förekommer lektioner i ämnet idrott och hälsa där tjejer är för sig och killar för sig. Detta är något som jag kommer att försöka undersöka, vad ligger det för orsaker bakom detta. Hur ser det ut historiskt med orsaker till varför det tidigare varit könsuppdelat och varför finns det idag med tanke på de styrdokument och vad skollagen säger. / Until the Education Act Lgr 80, the lessons in physical education were still divided between the sexes, but it has changed since the legislation changed and pupils have the right to equal education, this is a central concept in the Swedish schools today. However as more indipendent schools emerge in some cases this change has taken a step back, and there are lessons in the subject of physical education where the girls are taught seperate from the boys. This is something I will try to investigate, what could be the reasons behind this. How does it look historically concerning the causes why it has been gender-divided and how it is today with regards to the Education Act and what does the school's say.

Det råder idag en könsuppdelad arbetsmarknad som styrs av könsmärkta föreställningar om egenskaper, kvalifikationer och yrken. På uppdrag från regeringen ska Arbetsförmedlingen genom Brytprojekt Kalle arbeta med genusanpassade vägledningsmetoder och praktik gentemot de arbetssökande och få in ett jämställdhetsperspektiv i arbetsgivarkontakterna med syftet att försöka motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att undersöka chefer och handläggares syn på jämställdhet utifrån Brytprojekt Kalle. Genom att försöka kartlägga värderingar och attityder och sedan koppla detta till organisation och lärande i ett individperspektiv vill vi se om Brytprojekt Kalle kan ha en framtid och hur det kan implementeras vidare i organisationen. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex chefer och sex handläggare från olika Arbetsförmedlingskontor i Skåne. Respondenterna anser att Arbetsförmedlingen är förändringsbenägen och att det är viktigt med jämställdhetsfrågor. Genom att få in jämställdhet i det dagliga arbetet så kan de försöka få till att rätt person hamnar på rätt plats oavsett kön. Det är svårt att ändra värderingar. Det är lättare att lära folk nya saker. Det är bra att försöka ändra synsätt eftersom man får ökade kunskaper om vad som kan krävas av en. På Arbetsförmedlingen jobbar det övervägande kvinnor men de försöker rekrytera in män och personer med utländsk bakgrund för att öka jämställdheten.

The main strategy of gender equality policies has since the 1990s been gender mainstreaming. Many government inquiries show how much the Swedish government, provincial governments and municipalities are working with gender mainstreaming. The purpose of this paper is to investigative how the municipalities within the county of Stockholm handle gender mainstreaming demands in relation to other demands that the municipalities face. This is in order to closer investigate the hidden factors that create barriers to gender mainstreaming efforts. Given the study's purpose and the formulation of research question, qualitative method is the most suitable method to fulfill the purpose. The theoretical starting points used in this study was organizational theories with discussion of concepts such as institutional isomorphism, rationalized myths, organizational hypocrisy, parallel processes, and especially the theory of loosely coupled systems. The conclusion of this study is that the municipalities within the county of Stockholm handle demands from the environment in different ways. Some municipalities loose couple their system as a temporary solution to deal with various demands placed on the municipality. The result is that there is a lack of coordination within municipalities and their various governments, which in turn results in many municipalities working with the gender issue in parallel processes, hence they lack an overview of the activities in the municipality. These factors are common barriers to gender mainstreaming efforts in the studied municipalities.

During recessions, the male unemployment rate tends to rise more than the female unemployment rate. Researchers agree that segregated labor markets account for most of the unemployment gap between genders. The Swedish labor market is largely divided into male- and female dominated sectors, and during the financial crisis in 2008, male workers had a higher inflow into unemployment than female ones. The male-dominated industries are often described as more reactive to cyclical fluctuations and economic growth. Differences in unemployment rates between high and low educated workers as well as natives and immigrants have also been an issue at stake, whereas low skilled and/or immigrant workers tend to have higher unemployment rates. In order to reveal which factors that drive male versus female unemployment, the regional unemployment rates of men and women are examined through a panel data analysis using the years 2005 to 2019. The findings of the study are the following: male unemployment seems to be more responsive to the industry composition and segregated labor markets, whereas female unemployment is more affected by the share of immigrants. Furthermore, when the share of college graduates is higher, the total unemployment rate is lower. Lastly, the growth in gross regional product has a positive effect on the regional unemployment rate amongst men. / Under lågkonjunkturer tenderar män att förlora arbetet i större utsträckning, vilket forskningen förklarar som en produkt av könssegregerade arbetsmarknader. Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könsuppdelad och under finanskrisen 2008 förlorade fler män än kvinnor sina arbeten. De mansdominerade yrkena beskrivs i många fall som känsliga för konjunkturförändringar och att arbetslösheten bland män svarar mer till förändringar i den ekonomiska tillväxten. Forskningen har också pekat på skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågutbildade såväl som för inrikes- och utrikes födda individer. För att utreda vad som påverkar män och kvinnors arbetslöshet studeras arbetslöshetsnivåerna uppdelat på kön i Sveriges samtliga 21 regioner under tidsspannet 2005 – 2019 i en paneldataanalys. Studien visar på skilda effekter för arbetslösheten bland män respektive kvinnor utifrån regioners branschstruktur och andel utrikes födda: arbetslösheten bland män svarar mer till branschstrukturen och den ojämna könsfördelningen än för kvinnor, medan arbetslösheten bland kvinnor tenderar att öka mer när andelen utrikes födda ökar. Andelen med högre utbildning har en minskande effekt på den totala arbetslösheten, men visar inte på några statistiskt säkerställda samband vad gäller män och kvinnors arbetslöshet separat. Bruttoregionalproduktens tillväxt ger ökande effekter på arbetslösheten bland män, men visar inte på något signifikant samband på arbetslösheten bland kvinnor.