No description available.

Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

The aim for this study is to examine the educational material ​Sex- och samlevnadsundervsining i särskola (2014), directed to teachers in schools for children with disabilities. The material is produced by Skolverket (the Swedish National Agency for Education) and aim to support teachers in their sexuality education classes. This study examines how the material manages discourses regarding sexuality, heteronormativity and gender for students with disabilities. The material is also being compared with another educational material by Skolverket aimed for teachers in primary school. It is a qualitative study that is conducted with the method of a critical discourse analysis, through the perspective of crip theory and queer temporality, both developed within queer theory. The result of the studies shows, among other things, that Skolverket applies a norm-critical perspective in the material through a normats point of view, and by that means maintains the dichotomy between normat and disabled. Skolverket is also contributing to discourses regarding social norms, such as what is “right” and “wrong”, which can limit the students from exploring their sexuality.

This study is a small investigation about how institutions who have impact on education and school evaluate knowledge and expectations on teachers.  We present the legal institution who runs universities in Sweden (Högskoleförordningen), what three different universities exam in chosen parts of the education for teachers. We also compare these with the expectations of teachers presented by the institution that directs the Swedish school (Skolverket). The study is an analysis of documents made with Bloom's taxonomy as an analysis tool. This study also includes a thematic analysis that has given us three themes “Encouraging lifelong learning” “Handling conflicts and discrimination” and “human rights, equal rights and values”. The results of the study shows that all institutions that are included in the analysis have expectations on teachers in all themes, but on different levels according to Bloom's taxonomy.  The result presents that all institutions have expectations that teachers should have knowledge in all three of our themes but the expectations look a bit different and are presented differently which makes them on different levels according to Bloom’s taxonomy.

In February 2021 the Swedish government announced the revision of curricula in every educational level, to correspond to the Sexuality, Consent and Relationships knowledge field. The purpose of this research is to explore the ways the Swedish high school curriculum, with the support of Skolverket’s webpage, has integrated notions of a) gender and sexuality, b) body in connection to sexuality and c) ethnicity, concerning students. This paper begins with the historical context of sex education in Sweden, reaching the current situation. Then, with a Critical Discourse Analysis (CDA) approach, it attempts to answer the research questions, based on theories from both pedagogical and gender studies to set the basis for the research analysis. The major finding of this research is that the curriculum addresses to large extent issues of inclusivity around gender and ethnicity, with a focus on gender-based violence and consent in relationships. On the other hand, the human body is not actively present in that process, while students’ sexuality is presented as more passive than active. Finally, the language of this new curriculum works in many cases in a cisnormative way while there are parts where language is more inclusive. Τhis research suggests that Swedish educational policies rethink issues of identity in relation to sex education and that they imagine a more active role for students in their own sex education.

The aim of this study was to examine if there were differences in experienced level of activity and meaningfulness when trying a minority-sport for students at an upper secondary school. The activities that the students performed were squash and badminton. The level of operating profit during the lesions were examined in order to see differences. The research questions were: - How do the students experience their level of activity and meaningfulness during a lecture in squash and badminton? - Is there a difference in operating profit and meaningfulness for the students when comparing squash and badminton? Method This study was performed in a semi qualitative manner, in the form of interviews, unstructured observations for 3 students and surveys where 15 students participated, where we used upper secondary school students. The students got to appreciate their differences in experienced level of activity, operating profit and meaningfulness. The main theoretical starting points of this study was phenomenology and physical literacy. Results All of the students reported increased physical activity and meaningfulness when playing squash compared to badminton. The participants also expressed that they would prefer to have a lesson series that consisted of squash rather than badminton. Conclusion The results presented in this study could be because that the students are trying out something that they have not tried before in terms of P.E and physical activity, hence connecting it to the theoretical theories of physical literacy and phenomenology where new challenges give the students a chance to show their problem solving abilities, focus and individual growth in the long term. / Syfte och frågeställning Studiens syfte var att undersöka om minoritets-bollidrott kan användas inom idrott och hälsa för att bidra till högre upplevd fysisk aktivitet och engagemang hos elever i åk 1 på gymnasiet. I studien gavs eleverna en chans att prova på squash och badminton, sedan undersöktes skillnader i deras upplevda aktivitetsnivå under utförandet av idrotterna. Frågeställningarna var: - Hur skiljer sig upplevelsen av deltagandet och aktivitetsnivån hos de som deltar isquash och badminton? - Skiljer sig upplevelsen av rörelseglädje samt meningsfullhet hos eleverna när de testarpå squash jämfört med badminton? Metod Semi kvalitativ studie i åk 1 på gymnasiet, med 15 elever som svarade på enkäter, intervjuer av 3 elever samt ostrukturerade observationer av dessa eleverna. Eleverna uppskattade sin upplevelse av aktivitetsnivå, rörelseglädje och meningsfullhet. De teoretiskau tgångspunkterna inom denna studie var fenomenologi samt physical literacy. Resultat De deltagande elever upplevde att de var mer fysiskt aktiva i squash, de tyckte också squash var roligare och upplevde att de ansträngde sig mer. Eleverna hade föredragit att ha squash under en lektionsserie istället för badminton. Diskussion Resultatet av studien kan bero på att det var en ny aktivitet som eleverna inte hade testat tidigare. Detta ligger i linje med begreppen physical literacy och fenomenologi där nyaförutsättningar ställer krav på att använda sig utav sina tidigare erfarenheter för att lösa problemet en ställs inför. En mindre känd idrott som till exempel squash skulle kunna bidra till att fokus under aktiviteten är mer på individuell utveckling där eleverna får verktyg att själva kunna utvecklas efter egen förmåga.

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) och chatbotars växande roll inom utbildningssektorn har lett till nya pedagogiska utmaningar och möjligheter. Kunskaper om tidigare innovationers inverkan på utbildningssystemet introducerar Skolverkets roll i att navigera dessa förändringar. Tidigare forskning om AI inom utbildning visar på positiva effekter, som förbättrad individualisering i lärandet och ökat engagemang. Den visar samtidigt på negativa aspekter, som risker för ytlig kunskap, fusk och ökade digitala klyftor. Denna bredd av perspektiv lägger grunden för studiens syfte att djupare utforska Skolverkets rekommendationer och riktlinjer för användningen av AI och chatbotar i svenskundervisningen. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning Skolverkets texter om AI inom utbildningssektorn ger stöd för, och riktlinjer om användningen av chatbotar i svenskämnet på gymnasienivå.Metod: Studien utgår från kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt granska, tematisera och kategorisera innehållet i Skolverkets texter. Metoden möjliggör en djupgående analys av hur AI och chatbotar presenteras och vilken påverkan framställningarna kan få för användningen av AI i svenskundervisningen på gymnasiet. Resultat: Resultatet visar att Skolverkets texter om AI och chatbotar i utbildning kännetecknas av en genomgående riskbedömningsdiskurs, samtidigt som de menar att teknologin har potential. Texterna är ibland vaga och ibland motsägelsefulla, vilket kan skapa osäkerhet kring hur AI- verktyg bör integreras i undervisningen. Generellt finns det en riskmedvetenhet i texterna som lyfter etiska överväganden, akademisk integritet, fusk, oreflekterad avlastning och behovet av att anpassa pedagogiska strategier. Skolverket betonar vikten av ansvarsfull användning av AI och en medveten och reflekterad implementering. Huvudmän och lärares roll i att integrera tekniken på ett pedagogiskt fördelaktigt sätt framhålls, samt behovet av att upprätthålla en kritisk dialog kring teknologins inverkan på lärandet. Bristen på tydliga riktlinjer från Skolverket kan leda till ojämn implementering och användning av teknologin bland lärare, vilket riskerar att skapa betydande skillnader i hur elever exponeras för och lär sig använda AI i svenskämnet.

Vivimos en un mundo cada vez más globalizado e interconectado, lo que exige nuevas y mejores destrezas en cuanto al comportamiento en contextos interculturales, es decir, contextos donde se encuentran dos o más culturas de manera igualitaria. Documentos rectores para la educación, tanto nacionales (suecos) como internacionales subrayan la importancia de éstas.        En presente estudio se ha basado en investigaciones internacionales anteriores, para indagar cómo el sistema educativo y especialmente la enseñanza de los idiomas modernos pueden ayudar a fomentar la competencia intercultural en los alumnos, en primer lugar, por medio de una revisión sobre cómo se define dicha competencia; en segundo lugar, investigar cómo se puede crear un clima intercultural en el aula y finalmente, comprobar qué métodos y herramientas didácticas se pueden usar para fomentar la competencia intercultural en los alumnos. El análisis de las investigaciones anteriores se ha llevado a cabo aplicando un enfoque cualitativo, usando el método de la hermenéutica, o más específicamente, la abducción.       El análisis del estudio muestra que, a pesar de varios intentos, todavía no existe una definición unánime de la competencia intercultural. Las definiciones presentadas, sin embargo, tienen varios rasgos en común, por ejemplo, que están compuestas de dimensiones cognitivas, afectivas y de comportamiento. Además, la competencia intercultural se define también como un proceso, usando el modelo de procesamiento de la competencia intercultural de Deardorff (2006). A continuación, el análisis muestra que el clima intercultural en el aula se crea por medio de trabajar interculturalmente, otra vez usando el modelo de Deardorff. Se presentan unos ejemplos concretos de cómo trabajar interculturalmente, entre otros, empleando la conversación coloquial. Finalmente, el análisis, de acuerdo con la crítica hacia el uso de la enseñanza intercultural como un elemento aislado de la enseñanza, propone una perspectiva holística, es decir, que la interculturalidad formara parte de todas las asignaturas de los programas de educación. / Vi lever i en alltmer globaliserad och sammankopplad värld. Detta ställer nya och högre krav på vår förmåga att föra oss och interagera i interkulturella sammanhang, det vill säga sammanhang där två eller flera kulturer möts på lika villkor, vilket understryks i såväl nationella (svenska) som internationella styrdokument för utbildning.      Studien nedan har utifrån tidigare internationell forskning undersökt hur utbildningssystemet och framförallt undervisningen i moderna språk kan verka för att förmedla kunskap om, och färdigheter i, interkulturell kompetens genom att först göra en översyn av hur sådan kompetens definieras och därefter undersöka hur klassrumsmiljön kan få en interkulturell prägel, samt vilka didaktiska metoder och verktyg som kan användas för att förmedla den interkulturella kompetensen till eleverna. Analysen av den tidigare forskningen är genomförd med en kvalitativ ansats och hermeneutisk metod, närmare bestämt abduktion.       Studiens analys visar att det, trots flera försök, ännu inte finns någon enhetlig definition av vad som är interkulturell kompetens. Det finns dock stora likheter i befintliga definitioners grundstruktur, exempelvis att de innefattar kognitiva, affektiva och beteendemässiga dimensioner. Interkulturell kompetens definieras också som en process, varvid Deardorffs (2006) processmodell särskilt lyfts fram. Analysen visar också på att ett interkulturellt klassrumsklimat uppstår då läraren väljer ett interkulturellt arbetssätt, även här visar sig Deardorffs processmodell användbar. I anslutning till detta ges ett antal konkreta exempel på hur ett interkulturellt arbetssätt kan se ut, bland annat undervisning utifrån det vardagliga samtalet. Avslutningsvis lyfter analysen, i samklang med kritik mot att interkulturell undervisning ofta behandlas som ett enskilt moment i undervisningen, fram ett så kallat holistiskt perspektiv, det vill säga att interkulturalitet ska vara en del av all undervisning. / The globalization and interconnectedness of the world is putting new and higher demands on our ability to function and interact within an intercultural context, that is, contexts where two or more cultures meet on equal terms. This is also highlighted in national (Swedish) as well as international documents governing education.       This study has used previous international research, to investigate how the educational system and especially the teaching of modern languages can be a part of student’s acquisition of intercultural competence, by first reviewing how this competence is defined and thereafter investigate how to create an intercultural class space, and also what didactic methods and tools might be used to convey the intercultural competence to the students. The analysis of the previous research has been done, applying a qualitative approach and a hermeneutic method, more specifically the abduction.      The analysis shows that, in spite of several tries, there is still no unanimous definition of intercultural competence. However, there are compelling similarities regarding the basic structure of the existing definitions, for example the existence of cognitive, affective and behavioral dimensions. Also, intercultural competence is defined as a process, highlighting the process model on intercultural competence by Deardorff (2006. Furthermore, the analysis shows that an intercultural class space occurs when the teacher applies an intercultural teaching method, another area where the process model by Deardorff is proven useful. In connection, some examples are given of how an intercultural teaching method might look, including the use of the colloquial conversation. Finally, the analysis, in accordance with the critique on intercultural education used as an isolated element in the education as a whole, proposes a holistic perspective, that interculturality be a part of all education that is.

Music production is constantly evolving and new "gadgets" and "apps" to help the creation of music are continuously being released. They enable the music production, so even the most unskilled music maker can produce one ́s own slideshow from the vacation for example, or a digital Christmas card to send to the loved ones. But if we are to have education for future music producers in high school, then what are we going to teach the students, so that they are able to advance from the "everyday" use to a more professional level of music production. Are the goals that have been set up for the course music by the Agency for education really relevant to what will be expected of a music producer now and in the future? The survey that has been made by data acquisition of young people shows a picture of the progress and a future vision of the music creation. Additionally, interviews with practicing teachers and music producers have been made, where each and one are giving their personal view of music production around us today. What has emerged from these studies is that in spite of the democracy and availability, which is characteristic of today ́s music production, the need of experts who perform this profession is indeed still great. The objectives and requirements for music production in high school set by the Agency for education, reflects the realities of music producers today relatively well, but that’s mainly because the objectives are hugely extensive and interpretable. If we want a more democratic music production, the availability needs to improve further. / Musikproduktion är ett ständigt utvecklande område och för varje dag som går introduceras nya ”gadgets” och ”appar”, som möjliggör för gemene man att kunna göra sin egen musik, t.ex. till ett nyskapande bildspel från semestern eller varför inte ett digitalt julkort för att skicka till sina nära och kära. Men om vi nu ska ha utbildningar för kommande musikproducenter på gymnasiet, vad är det då som ska undervisas för att vidareutveckla sig från det ”vardagliga” användandet som enkelt går att lära sig på egen hand, till ett mer professionellt musikproducerande. Är de mål som skolverket har implementerat för kursen musikproduktion verkligen relevanta med vad som kommer att förväntas av en musikproducent, i nutid och i framtiden? Undersökningen som har gjorts genom datainsamling via enkät från ungdomar, visar en bild av utvecklingen och framtidsvisionen av musikskapandet. Vidare har intervjuer genomförts med verksamma lärare och musikproducenter, som har bidragit med sin egen uppfattning av dagens musikproduktion som finns runt omkring oss. Det som har framkommit i dessa undersökningar är att även om musikproduktionen är tämligen demokratisk och tillgänglig så finns fortfarande ett stort behov av experter som utför detta yrke professionellt. Skolverkets mål och krav för gymnasiet speglar hur verkligheten ser ut för musikproducenter idag relativt bra, men det har mycket att göra med att målen är enormt omfattande och tolkningsbara. Om vi vill ha en mer demokratisk musikproduktion behöver tillgängligheten bli ännu bättre.

The purpose of the essay is to examine and discuss the attitudes presented from different players involved in the development of religious education (RE) for upper secondary school in Sweden, and see if and what solutions are presented for solving these problems. A qualitative content analysis was used in order to investigate the different players, the Swedish schools inspectorate and the different researchers involved in the development of RE,attitudes and criticism towards religious education in Sweden.This study has shown that there are many fundamental issues with religious education in Sweden in such areas as different attitudes from both teachers and students towards RE, teachers competence in RE and towards the goal and criteria in the curriculum “outlooks onlife” (Swedish: Livsåskådningar). However, this essay has also proven that there have been no clear solutions presented by any of the players as to solving the issues of RE in Sweden, leaving a gap between schools, teachers and the other players involved in the development of religious education in Sweden.