No description available.

Syftet med denna studie var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 undervisade efter traditionella läs- och skrivinlärningsmetoder, med elever undervisade i enlighet med metoden ASL. Eleverna producerade två texter vardera, en med datorn och en med pennan som skrivverktyg. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förbestämda parametrar: antal ord, antal adjektiv samt i vilken utsträckning texterna följer en narrativ dramaturgisk struktur. Analysen hade även utgångspunkt i sociokulturell teoribildning samt läroplansteori. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan klasserna samt mellan de två skrivverktygen. Av studien framkom att ASL-klassen producerade texter vilka i genomsnitt innehöll fler antal ord, fler adjektiv samt till större grad följde en narrativ dramaturgisk struktur. Jämförelsen mellan skrivverktygen indikerar att det verktyg eleverna till övervägande del använt i undervisningen även är det som gynnar deras textproduktion till större delen, med ett undantag, där fler elever i ASL-klassen gynnades av pennan som skrivverktyg när det kom till att följa en narrativ dramaturgisk struktur. Huruvida studiens resultat bidrar med mer än en indikation på hur en skillnad mellan elevers textproduktion kan se ut mellan klasser undervisade efter skilda metoder går att diskutera. Studiens resultat bidrar dock med kunskap vilken kan användas för vidare forskning inom området.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.   Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.

I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte. Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat. Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.

Den här kvalitativa empiriska studien syftar till att få kunskap om vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans på dator, då detta kan vara svårt att upptäcka i klassrumssituationen. Ett sociokulturellt perspektiv antogs och syftet preciserades i frågeställningen: På vilket sätt interagerar elever när de tillsammans och i samband med ASL-arbetet skriver en text på datorn? Tre skrivarpar deltog i studien, som genomfördes vid två tillfällen. Metoden som användes var videofilmning av elevers samtal vid skrivande samt tematisk analys av insamlat material, inspirerad av Braun &amp; Clark (2006).  Resultatet visar att interaktionen mellan eleverna var omfattande och avgörande för skrivresultatet. Det framträdde tre kategorier: samspel, innehåll och stavning. Eleverna visar att de finner det lustfyllt att skriva tillsammans och det gick också att se hur de tillsammans förbättrade sina texter på olika vis och hur datorn påverkade deras arbete. Slutsatsen är att pararbete i skrivning på datorn har positiv effekt på elevers skrivutveckling och genom att se vad de samverkar kring kan man som pedagog få inblick i hur man kan arbeta vidare pedagogiskt kring skrivande. / This qualitative empirical study aims at gaining knowledge of what happens in the conversation between students when writing together on a computer, as this can be difficult to detect in classroom situations. A socio-cultural perspective was adopted and the purpose was clarified in the question: In what way do students interact when they together and in connection with the ASL work write a text on the computer? Three students participated in the study, which was conducted on two occasions. The method used was video capture of students' conversations in writing as well as thematic analysis of collected material, inspired by Braun &amp; Clark (2006). The results show that the interaction between the students was comprehensive and crucial to the writing result. There were three categories: interaction, content and spelling. The students show that they find it fun to write together and it was also possible to see how they together improved their texts in different ways and how the computer affected their work. The conclusion is that pairing in writing on the computer has a positive effect on the students' writing development and by seeing what they interact, one can as an educator gain insight into how to further work pedagogically around writing.

I denna studie söker vi svar på frågorna om formandet av bokstäver samt förmågan att använda gemener, versaler och punkt skiljer sig mellan elever som arbetat med skrivinlärning genom ett traditionellt arbetssätt jämfört med dem som arbetat med ASL som arbetssätt. För att få svar på dessa frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod där vi undersökte insamlade elevtexter från två kommuner med olika arbetssätt. Elevernas formande av bokstäver samt förmåga att använda gemener, versaler och punkt undersöktes, dokumenterades och till sist jämfördes. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL gynnar elevers skrivinlärning och att elever lär sig att forma bokstäverna genom att se dem på dataskärmen. Resultatet av denna studie visar att formandet av bokstäver är bättre bland eleverna som arbetat med traditionell bokstavsinlärning, medan förmågan att använda gemener, versaler och punkt är relativt lika mellan handskrivningsklass och ASL-klass. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att det fortfarande är viktigt att skriva med penna. I dagens digitaliserade värld kan det dock vara lämpligt att använda sig av både dator och att skriva för hand i skrivinlärningen.

Detta examensarbete behandlar läs- och skrivmetoden ASL (Att Skriva sig till Läsning). Syftet med studien är att undersöka hur ASL kan tillämpas i årskurs ett och två. Detta syfte besvaras genom forskningsfrågorna: På vilka sätt arbetar lärare och elever med läs- och skrivmetoden ASL? Hur anser lärarna att elevernas lärande påverkas av dessa arbetssätt? Examensarbetet har utförts med ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund. Metoden var av kvalitativ karaktär och utfördes med en induktiv ansats genom intervjuer av lärare och observationer av elever. Resultatet visade att lärarna hade olika arbetssätt och olika hjälpmedel. Några använde sig av surfplattor och andra av bärbara datorer. Både enskilt arbete och pararbete förekom. Elevernas klassrum skiljde sig gällande möblering, tillgängliga verktyg och även lärarnas syn på hur deras arbetssätt påverkade deras elever varierade. / This thesis discusses the reading and writing method WTR (Writing Through Reading). The aim of the study is to research how WTR can be utilized in first and second grade. This aim is answered by the research questions: In what way are the teachers and pupils practicing the reading and writing method WTR? In what way do the teachers believe the learning of the pupils is affected by these methods? The thesis has been conducted with a sociocultural perspective as a theoretical foundation. The method was a quality research executed with an inductive approach. This was accomplished through interviews with teachers and observations of pupils. The result of the thesis showed that the teachers practiced WTR differently and used varied devices. Some used tablets and others used laptops. The pupils practiced both individual work and in pairs. In addition, the results show variation in the classroom context and in the teachers’ attitude to how their teaching affected their pupils.

Att skriva sig till läsning (ASL) innebär att man vänder på läs- och skrivutvecklingen och istället ägnar sig åt skriv- och läsutveckling med hjälp av datorer. Syftet med den här intervjustudien har varit att titta på hur lärare arbetar med ASL med elever som har svenska som andraspråk samt vilka fördelar och nackdelar de ser med arbetssättet för elever som har svenska som andraspråk. Fyra lärare har intervjuats för att hitta svar på dessa frågor. Dessa intervjuer har jämförts med den knapphändiga forskningen som finns om ASL. Resultatet av studien visar att alla fyra lärare arbetar på olika sätt men ändå kallar sitt arbetssätt för ASL och att tre av dem kombinerar metoden med andra metoder vid skriv- och läsundervisning. Tre av fyra intervjuade lärare anser att metoden ASL hjälper deras elever med svenska som andraspråk med bland annat uttal, stavning och att sammankoppla bokstävers utseende med dess ljud medan den fjärde inte vill påstå att hennes elevers positiva läs- och skrivutveckling beror endast på ASL. En av lärarna ser inga nackdelar med ASL för elever med svenska som andraspråk medan de tre andra menar att det är svårt när tekniken inte är på deras sida. En av fyra lärare menar också att hon inte skulle kunna använda metoden med elever som inte kan någon svenska alls. ASL verkar vara en metod som fungerar för många elever med svenska som andraspråk, men eftersom alla elever är individer bör lärare vara öppna för att kombinera olika metoder för att nå så många elever som möjligt.

No description available.