I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssätt vid läs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid läs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgår från sex pedagogers resonemang om sin läs- och skrivundervisning. Pedagoger som någon gång har varit verksamma i en årskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av i denna uppsats är det sociokulturella perspektivet. Inom detta perspektiv är samspel centralt i undervisningen. Barn lär i olika sammanhang tillsammans med andra barn och vuxna.   Pedagogerna i vår undersökning valde arbetssätt utifrån tre avgörande faktorer, skolan, egna erfarenheter och barnen. Endast en pedagog i vår undersökning valde arbetssätt utifrån barnens erfarenheter. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv bör man som pedagog ställa sig frågan hur i min läs- och skrivundervisning kan jag bygga vidare på barns erfarenheter. Pedagogerna i vår undersökning hade en ambition av att anpassa undervisningen efter varje barn. Alla ansåg dock att det var svårt att anpassa undervisningen efter barns enskilda behov.

No description available.

No description available.

No description available.

This study aims to investigate some teachers’ views of the use of IT in the teaching of writing in grades 1–3, and the possibilities and limitations inherent in its use. Four interviews were conducted with teachers at two different schools. One school had good access to IT tools while the other had little access. The result shows that the teacher’s view is affected most by their own interest in IT and not by the availability of IT in the school. All the teachers were favourable to the use of IT in teaching and saw great potential in it. On the other hand, there were limitations which teachers must be aware of and take into consideration if IT is to benefit the pupil’s progress in writing. Since all pupils learn in different ways, it is important to achieve multimodal learning. By using IT in teaching, the pupils use several different senses. IT should therefore be a part of multimodal learning, but it also needs to be supplemented with other tools, such as paper, pen and other concrete material.

BAKGRUND: Studien går igenom olika metoder som kan användas vid läs– och skrivundervisning, kartläggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhåller att när lärarna låter läs- och skrivundervisning utgår från elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att belysa hur ett antal lärare i förskoleklass till skolår tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras läs- och skrivundervisning. METOD: Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie som bygger på nio intervjuer. Respondenterna är lärare som möter läs- och skrivinlärning i sitt dagliga arbete. Intervjuerna utfördes i två skilda skolor med olika geografiska och kulturella lägen.RESULTAT: I undersökningen framkom att lärarna arbetar individanpassat i sin läs- och skrivundervisning. Samtliga lärare använder sig av olika metoder i undervisningen, något som forskningen visar är viktigt för att individanpassa undervisningen men också att elevernas förkunskaper och intresse ligger tillgrund för hur verksamheten utformas. De centrala delarna i vårt resultat har vi tematiserat och utgått ifrån. Undervisning, individanpassning, elevgruppen, tid och resurser togs upp av läraren och framträder tydligare än andra delar som påverkar hur de arbetar. / Uppsatsnivå: C

När elever börjar årskurs sju har de skiftande erfarenheter av skrivande och de har nått olika långt i sin skrivutveckling. Det ingår i skolans uppdrag att utifrån demokratiska värden utbilda och stärka eleverna i olika sätt att uttrycka sig, för framtida deltagande i samhället. Det finns få studier som täcker in både skrivande/skrivundervisning och elevperspektivet. Därför ville vi i denna studie ta reda på hur elever beskriver det egna skrivandet och den skrivundervisning som de har erfarit. Den studie som vi genomfört kan inte generera någon teori eftersom den inte innefattar någon större population, utan endast några elever, däremot kan studien väcka tankar kring elevers beskrivningar samt vad vi vuxna i skolan behöver tänka på för att stärka och stötta elever i deras utveckling. Syftet med vårt arbete var att beskriva några elevers perspektiv på skrivande och skrivundervisning. Vi använde oss av kvalitativ forskningsansats och fokusgruppsintervjuer för att undersöka våra frågeställningar. Vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 20 elever från två grundskolor i två olika kommuner. För att stärka studien tog vi i bakgrunden upp teorier kring skriv- och läsutveckling, skrivundervisning samt belyst betydelsen av uppgifters strukturer, samtal kring uppgifterna, repetition av dem och feedback på elevernas texter. I resultatet av studien kunde vi i elevintervjuerna hitta utsagor om det egna skrivandet, skrivutveckling och skrivundervisning. Dessutom fann vi att eleverna beskrev en del skillnader mellan årskurs sex och årskurs sju. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv såg vi i studien hur viktigt det är för eleverna att de känner sig sedda och lyssnade på, men också att det eleverna gör, är det som förväntas av dem utifrån de kunskaper och de förmågor som de har. Vi ville i vårt arbete betona det organisatoriska perspektivet och därigenom se till att ge eleverna förutsättningar för att lyckas nå så långt som möjligt i sin skrivutveckling.

<p>SAMMANFATTNING/ABSTRACT</p><p>I dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många.</p><p>Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor:</p><p>· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva?</p><p>· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?</p><p>· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning?</p><p>· Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande?</p><p>· Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor. Utifrån det barnen berättat för oss har vi sedan analyserat det i förhållande till tidigare forskning.</p><p>Undersökningen visar att eleverna trivs i skolan och motiveras av samhällets förväntningar på att de ska lära sig läsa och skriva. Det visar sig att för vissa elever leder färdighetsträningen till att skrivande blir tråkigt medan det för andra är ett stöd i det fria skrivandet, vilket av alla upplevs som lustfyllt. De elever som har lätt för att läsa och skriva har lättare att motivera varför de ska kunna klara av olika saker än de som har det svårare. De sistnämnda anser att de måste öva och öva för att bli bättre. Eleverna anser även att de motiveras av att få arbeta med lite svårare uppgifter.</p>

<p>Sammanfattning/Abstract</p><p>Ett viktigt uppdrag som skolan har är att lära barn att läsa och skriva och på olika sätt hantera språket i vårt skriftspråkliga samhälle. Ett annat viktigt uppdrag som lärare har är att utgå från elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.</p><p>Vårt syfte har därför varit att belysa lärares förhållningssätt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Tar lärarna tillvara på dessa och i så fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lärarna har på läs- och skrivlärande; går det att knyta till någon av två traditioner inom detta område, Phonics eller Whole Language?</p><p>För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie, där vi intervjuat fyra lärare. Med hjälp av vårt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.</p><p>Vi kan se att lärarna i vår studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Till viss del kan vi koppla detta till de två traditionerna Phonics och Whole Language. De lärare vars undervisning främst baseras på Whole Language tar i större utsträckning tillvara på elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter, än lärare vars undervisning främst baseras på Phonics.</p><p>Vi kan också se nyanser i lärarnas syn på elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Även om förkunskaperna och de tidigare erfarenheterna ses som viktiga, så har begreppen olika innebörd; de kan användas som illustration eller som utgångspunkt. I vår studie ser vi att detta varierar för lärarna vid olika moment i läs- och skrivlärandet. Vi ser också att två av lärarna i större utsträckning använder elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter som utgångspunkt, medan de två andra i högre grad använder dessa som illustration.</p>

Sammanfattning/Abstract Ett viktigt uppdrag som skolan har är att lära barn att läsa och skriva och på olika sätt hantera språket i vårt skriftspråkliga samhälle. Ett annat viktigt uppdrag som lärare har är att utgå från elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Vårt syfte har därför varit att belysa lärares förhållningssätt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Tar lärarna tillvara på dessa och i så fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lärarna har på läs- och skrivlärande; går det att knyta till någon av två traditioner inom detta område, Phonics eller Whole Language? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie, där vi intervjuat fyra lärare. Med hjälp av vårt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats. Vi kan se att lärarna i vår studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Till viss del kan vi koppla detta till de två traditionerna Phonics och Whole Language. De lärare vars undervisning främst baseras på Whole Language tar i större utsträckning tillvara på elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter, än lärare vars undervisning främst baseras på Phonics. Vi kan också se nyanser i lärarnas syn på elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Även om förkunskaperna och de tidigare erfarenheterna ses som viktiga, så har begreppen olika innebörd; de kan användas som illustration eller som utgångspunkt. I vår studie ser vi att detta varierar för lärarna vid olika moment i läs- och skrivlärandet. Vi ser också att två av lärarna i större utsträckning använder elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter som utgångspunkt, medan de två andra i högre grad använder dessa som illustration.