Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter. I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på. Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital. Det är också dessa teorier som Carina Fast, Ann Haas Dyson och Elisabeth Hesslefors Arktoft har som grund i sina avhandlingar, vilka denna studie relaterar till som aktuell forskning i ämnet.

Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering. Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen. De uttrycker att de försöker anpassa undervisningen efter elevernas olika utvecklingsnivåer och planerar undervisningen utifrån att elever lär på olika sätt. Metoderna som lärarna redogör för att de använder är varierade, men genomgående är att alla lärare i denna studie står med ett ben i den funktionella undervisningen och ett ben i den formella undervisningen, dock väger de olika tungt. Det sociokulturella perspektivet kombineras med ett konstruktivistiskt synsätt. Ett tydligt resultat i studien är att ingen lärare enbart har den ena synsättet. Enligt tidigare forskning är metoden sekundär för en lyckad läs- och skrivundervisning. Det är läraren som är den enskilt viktigaste faktorn. Tidigare forskning visar även att för att kunna bedriva en skicklig läs- och skrivundervisning behövs kunskap om barns språkliga utveckling, kunskaper om läs- och skrivprocessen samt ett systematiskt och strukturerat arbetssätt. Lärarna i denna studie har svårt att förmedla vad de anser är viktiga kunskaper för att lyckas med läs- och skrivundervisningen, och detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visar att lärare saknar ett yrkesspråk.

Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är: -         Hur undervisas elever i läsning -         Hur undervisas elever i skrivning -         Vilka läromedel används i svenska Studien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland. Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.  Eleverna ges dock inte tillfälle att samtala och utveckla sin läs- och skrivförmåga tillsammans i meningsfulla sammanhang. I resultatet kan man också se att datorn inte har haft den genomslagskraft i undervisningen som den haft i övriga samhället.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2007.

SAMMANFATTNING/ABSTRACT I dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många. Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor: · Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva? · Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan? · Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning? · Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande? · Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan? Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor. Utifrån det barnen berättat för oss har vi sedan analyserat det i förhållande till tidigare forskning. Undersökningen visar att eleverna trivs i skolan och motiveras av samhällets förväntningar på att de ska lära sig läsa och skriva. Det visar sig att för vissa elever leder färdighetsträningen till att skrivande blir tråkigt medan det för andra är ett stöd i det fria skrivandet, vilket av alla upplevs som lustfyllt. De elever som har lätt för att läsa och skriva har lättare att motivera varför de ska kunna klara av olika saker än de som har det svårare. De sistnämnda anser att de måste öva och öva för att bli bättre. Eleverna anser även att de motiveras av att få arbeta med lite svårare uppgifter.

Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut. Vi har haft läroplanens kunskapsmål som utgångspunkt. Olika kategorier av lärare, klasslärare och ämneslärare samt speciallärare och specialpedagoger, har fått värdera och beskriva hur undervisningen läggs upp utifrån detta. Vårt resultat visade att den generella undervisningen och specialundervisningen i skrivande både har likheter och skillnader. Båda undervisningsformerna innehåller undervisning i att skapa och bearbeta olika texttyper vilket även läroplanen fokuserar på. Lärarna i den generella undervisningen anser att stavning är ett viktigt moment. I motsats till speciallärare som menar att stavning bör ha en mindre framskjuten roll i undervisningen. Specialundervisningen visade sig innehålla fler och mer varierade arbetssätt och åtgärder än den generella undervisningen.

Abstract The aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher’s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher’s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible. Another finding is that all the teacher’s manuals emphasize dialogue and interaction. As regards texts and exercises, it is only to a certain extent that the pupils encounter any variation in these. It can be observed that the teacher’s ability to handle dialogue in preparation for both reading and writing, and the importance of reflecting on and handling texts and exercises, are crucial factors for the quality of the content which is conveyed in all the teacher’s manuals, and which has to be handled in the teaching.

Skrivundervisningen i svenskämnet har under de senaste 20 åren förändrats i takt med att digitala verktyg implementerats i skolans arbete. Skrivande, som traditionellt skett med hjälp av papper och penna, sker nu i större grad med hjälp av lärplattor och datorer. Hur påverkas skrivprocessen av detta förändrade sätt att skriva? I vår litteraturstudie tar vi del av forskning som jämför den traditionella handskrivningen med det digitala skrivandet för att ta reda på hur skrivandet påverkas beroende på skrivsättet. Resultatet visar att digitala verktyg har bidragit till att de olika faserna av skrivprocessen numera vävs samman till en mer flytande skrivprocess. De digitala verktygen möjliggör att elever mer flytande kan bearbeta och planera sina texter. Samtidigt som forskning pekar på positiva effekter av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen, så medföljer även vissa utmaningar med detta skrivsätt. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av både nationell och internationell forskning.

No description available.

I skolan ska alla elever inhämta och utveckla kunskaper och få det stöd de behöver för att utvecklas mot kunskapsmålen så långt det är möjligt. Att ge elever möjlighet att utveckla den kommunikativa förmågan genom att samtala, läsa och skriva gör att eleven får tilltro till sin språkliga förmåga vilket är viktigt både för lärande, språk och identitetsutveckling. Att elever är inkluderade och delaktiga i läs- och skrivundervisningen både socialt, fysiskt och pedagogiskt är viktigt oavsett var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vad lärare i årskurs 2-3 beskriver att de gör för att öka inkludering och delaktighet, socialt, fysiskt och pedagogiskt, i sin undervisning för elever med och utan läs- och skrivsvårigheter.  Syftet var även att ta del av elevers upplevelser om hur de görs socialt, fysiskt och pedagogiskt delaktiga i läs- och skrivundervisningen. I denna kvalitativa forskningsstudie har totalt två fokusgruppsintervjuer med sju lärare, samt elevintervjuer med 28 elever på två olika skolor i Mellansverige i årskurs 2-3 genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkter var ett specialpedagogiskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, skoldidaktisk teori samt att studien utgick ifrån det salutogena förhållningssättet KASAM. I studien förstås läsinlärningens komplexitet utifrån “The Simple View of Reading” där språkförståelse och avkodning är centrala komponenter.  Genom transkribering har lärares och elevers beskrivningar synliggjorts genom kategorisering utifrån tre övergripande kategorier; social, fysisk och pedagogisk delaktighet. Resultatet har strukturerats och kategoriserats utifrån lärares beskrivningar av vad de gör för att öka inkludering och delaktighet socialt, fysiskt och pedagogiskt samt hur elever med och utan läs- och skrivsvårigheter upplever inkludering och delaktighet. I resultatredovisningen citerades lärarna och eleverna för att på så sätt få fram deras unika röster. Studiens slutsatser visade att det fanns en samstämmighet hos lärarna av vikten för elever att vara en del i den sociala gemenskapen och att de upplevde en känsla av sammanhang oavsett hur långt de hade kommit i sin läs- och skrivinlärning. Studien visade även att elever med läs- och skrivsvårigheter i högre grad än elever utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra samma sak som sina klasskamrater. Lärarna eftersträvade att ge elever förutsättningar att delta i olika aktiviteter, vilket elever både med och utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra. Lärarna hade olika syn på fysisk inkludering och hur detta påverkade läs- och skrivinlärningen men även elevernas upplevelser av den fysiska inkluderingen skiljde sig från lärarnas beskrivningar. Studien visade vad lärarna beskrev att de gjorde för att öka den pedagogiska inkluderingen, men det var inte alltid eleverna upplevde detta.