No description available.

Studien utgår från tidigare forskning om att ett socialt lärande gynnar elevers läs- och skrivinlärning och att en digitaliserad läs- och skrivundervisning kan gynna ett socialt lärande. Samtidigt kan de digitala verktygen ta fokus från elevers lärande. Dessutom kan arbete i olika gruppkonstellationer leda till att inte alla elever gynnas. Syftet med föreliggande studie är att studera det sociala samspel som uppstår i en digitaliserad läs- och skrivundervisning genom att undersöka den kommunikation som uppstår när elever använder digitala verktyg. Eleverna har i denna studie använt sig av en iPad, i par. Studien har inspirerats av etnografin och har genom videoobservationer dokumenterat tio par, från klass ett och två, under två veckor. Resultatet visar att eleverna kommunicerar både verbalt och icke- verbalt. Gemensamt för både den verbala och icke-verbala kommunikationen är att eleverna till största del interagerar med varandra och iPaden samt att kommunikationen innefattar olika former av samlärande. iPaden utgör en gemensam plattform som tillåter båda eleverna att interagera med varandra och texten samtidigt. Dock visar det sig även att en stor del av kommunikationen handlar om teknikens funktion och andra företeelser som gör att uppgiften i sig blir lidande. Dessutom framkommer det att den icke-verbala kommunikationen kan påverka samspelet mellan eleverna negativt, vilket leder till att en av eleverna hamnar utanför lärsituationen. Konklusionen är att lärsituationen, där eleverna arbetar i par med ett digitalt verktyg, inte alltid gynnar alla elever. Med detta i åtanke är det av stor vikt att verksamma lärare ser till att alla elever är delaktiga i pararbetet och drar nytta av arbetssättet. Vidare forskning kan undersöka vilka roller elever tar i en digitaliserad undervisning och hur dessa roller påverkar deras inlärning.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2016a) ska utbildningen utgå ifrån elevers erfarenheter, förutsättningar och behov i syfte att främja alla elevers lärande och kunskapsutveckling. För att skapa ett meningsfullt lärande betonar flera forskare vikten av att läraren har förmågan att skapa en undervisning som tar sin utgångspunkt i elevers tidigare erfarenheter.  Föreliggande studie baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidigare år, 1-3. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i årskurs 1-3 tillvaratar elevers tidigare erfarenheter i skrivundervisningen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftar till att skapa en djupare förståelse och kunskap för grundskollärarnas tankar, uppfattningar och åsikter om forskningsfrågan. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av begrepp från läroplansteorin. Resultatet visar att flera grundskollärare snarare bygger sin skrivundervisning på den aktuella elevgruppens gemensamma erfarenheter än på den enskilda elevens tidigare erfarenheter. Förklaringen tycks grunda sig i de svårigheter grundskollärarna upplever med att tillvarata de skiftande erfarenheter av skriftspråket som elever kommer med till skolan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte finns någon samstämmig begreppsdefinition av begreppet erfarenheter. Grundskollärarnas definitioner skiljer sig åt i olika kontexter och sammanhang, vilket kan skapa en problematik när läroplanens begrepp och skrivningar ska tolkas av den enskilda läraren.

In this study, the aim is to find out how teachers and students perceive the computer as a writing tool in the teachingof the Swedish language. The research questions of the survey, seeksto find answers to what teachers look for opportunities and obstacles with the computer as a writing tool, and for what purpose they use the computer. I also want to find outstudentsthoughtsabout the computer as awriting tool and how they believethe computer can help them in their writing. The study is based on a qualitative approach with qualitative semi-structured interviews. Inthe student interviews, I have used 11 pupils from Year 1-5. In the interviews, I have used the same interview guide in order to produce comparable data. In the teacher interviews, I have used the idea map as interview method. My selection of teachers resulted in three active, workingteachers from primary school to secondary school.Broadly, the inquiry resulted in that the computer is very important for the students' text development as it is believed to increase the motivation of students. According to the result that there are obstacles such as digital literacy, lack of technology and resources that can cause problems. The informants were also disagreed on what age that the computer should be introduced as a writing tool in school, but they all agree that it is a beneficial tool in writing instruction as long as the purposewell thought out.

Kamratrespons där eleverna fungerar som resurser för varandra är en central del av den formativa bedömningen. Beroende på klassrumsmiljön är en konstruktiv kamratrespons dock mer eller mindre lätt att få till stånd. Detta utvecklingsarbete skedde i en klass som går andra året på ett gymnasialt ekonomiprogram. Syftet var att pröva om anonymiserad kamratrespons av engelskspråkiga skrivuppgifter kunde fungera där ”vanlig” kamratrespons inte gett önskat resultat, samt vilka andra eventuella fördelar eller nackdelar anonymiserad kamratrespons kan ha.Studien bygger på tidigare forskning kring anonymiserad kamratrespons samt forskning och teori kring formativ bedömning, motivation och stress och det offentliga rummet, liksom på gällande styrdokument. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och intervjuer där samtliga frågeställningar rörde elevers upplevelser av och attityder till kamratrespons med kända deltagare och anonymiserad kamratrespons. Svaren sammanställdes och jämfördes med tidigare forskning.Resultaten visar att eleverna upplevde ökad motivering i samband med den anonymiserade kamratresponsen. Likaså hade anonym kamratrespons en positiv effekt på elevernas upplevda förmåga att värdera kvaliteten av andras texter. Det framstod inte som att eleverna var redo att genast övergå till kamratrespons med kända deltagare. Däremot visade sig anonymiserad kamratrespons vara ett snabbt sätt att få i gång ett fungerande arbete med kamratrespons.

Denna kvalitativa studie bygger på empiri från 12 intervjuer fördelade på lika många förskollärare i förskoleklass, lärare i åk1 och speciallärare med yrkeserfarenhet inom läs- och skrivundervisning. Vår avsikt var att ta reda på informanternas uppfattningar om skriftspråksundervisningens innehåll och specialpedagogiskt stöd samt om genomförda och kommande reformer i förskoleklass. Vad gäller skriftspråksundervisningens innehåll i förskoleklass fann vi en enighet hos informanterna om vikten av att öva fonem-grafem kopplingar, bygga ordförråd och att stimulera elevernas muntliga förmåga. Däremot fann vi en oenighet i informanternas uppfattningar om själva skrivundervisningen. Åsikterna gick isär när det gällde huruvida eleverna ska tränas i att forma bokstäver rätt och använda sig av rätt pennfattning eller om sådana aktiviteter hämmar glädjen hos eleverna. Vår frågeställning om stöd till elever i förskoleklass synliggjorde att specialpedagogiskt stöd förekom i mycket begränsad utsträckning och mest i form av handledning eller utredning av elevers behov. Uteblivet stöd berodde inte på att pedagogerna inte upptäckte elever i behov av stöd utan att förskollärarnas anmälan ofta möttes av ”vänta och se”. Vår frågeställning om informanternas förväntningar på reformernas betydelse gav oss insikten att behovet av samverkan mellan förskoleklassens och skolans pedagoger är stort. En samverkan som är särskilt viktig nu när syftet med förskoleklassen förändrats från att ha varit en social bro mellan förskola och skola till att bli mer av en del av skolans kunskapstrappa.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka lärares syn på digitala verktygs betydelse för elevers läs- och skrivundervisning i åk 1. Som metod användes kvalitativ samtalsintervju. Fyra lärare intervjuades som alla använde sig av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Resultatet visade att lärarna uttryckte flera positiva aspekter med att använda digitala verktyg, både när det gäller läsutveckling och skrivutveckling. Lärarna uttryckte även att digitala verktyg var till stöd för elever, inte minst för de elever som tyckte det var jobbigt att skriva med penna. Vidare uttryckte lärarna att de digitala verktygen ledde till att motivationen och självförtroendet ökade. Lärarna lyfte även fram att samspelet mellan lärare och elev och mellan eleverna utvecklades positivt och att de såg att det blev lättare för elever att samarbeta när de använde sig av digitala verktyg. Ytterligare en aspekt som lärarna lyfte fram är att de digitala verktygen underlättar att individualisera för eleverna men också att det finns en risk med att det blir för mycket individuellt arbete.  Av de 4 lärarna som är intervjuade är det 3 utav dem som har flera års erfarenhet av läraryrket och även gått igenom processen att jobba med digitala verktyg i liten eller ingen utsträckning till att jobba i stor utsträckning med digitala verktyg. Dessa tre lärare har hög medvetenhet om sina val och det framkommer att de anpassar och förändrar för att använda de digitala verktygen på allra bästa sätt för elevernas bästa. Den fjärde läraren var nyutexaminerad och tog över ett arbetssätt som hade digitala verktyg som ett givet inslag.   Nyckelord: lärplatta, läsinlärning, skrivinlärning, Att skriva sig till läsning (ASL).

Med hjälp av en fenomenografisk metodansats undersöker den här studien svensklärares arbete med feedback på elevers skriftliga uppgifter inom ämnet svenska på gymnasiet. Motivet till studien kommer från läroplanens fordran om att elever kontinuerligt ska informeras om hur de ligger till i studierna, genom både framgångar och utvecklingsområden. Hur det här arbetet ska operationaliseras i praktiken framgår inte av styrdokumenten och min egen erfarenhet från VFU visar att lärares arbete med feedback varierar. Därför syftar den här studien till att lyfta fram de didaktiska tankar som ligger bakom den variationen och som kan förklara och motivera de olika varieteterna.  Datainsamlingen gjordes via intervjuer med fem svensklärare om vilket syfte deras feedback har, hur den gestaltar sig och vad den innehåller när det handlar om elevers skrivundervisning. Resultatet visar att syftet är att feedbacken ska utgöra ett verktyg för att utveckla elevernas skriftliga förmågor utifrån olika aspekter. Svensklärarnas mål med skrivundervisningen speglas i den feedback som eleverna möter; feedbacken är i hög grad koncentrerad till den specifika uppgiften och därmed relevant för målet att utveckla eleverna till goda skribenter och kommunikatörer. De olika förklaringar svensklärarna motiverar sitt arbete med feedback utifrån gör att samtliga av dem kan kategoriseras som medskapare eller kommunicerande responsgivare, eftersom de alla strävar efter att arbeta formativt utifrån de förutsättningar som de upplever att de har. Det formativa arbetet ter sig dock olika, vilket kongruerar med annan forskning om feedback i skrivundervisning. De svårigheter som framkommer att svensklärarna upplever i arbetet med feedback återfinns även det i annan forskning. De handlar om att tiden inte alltid räcker till, att eleverna inte alltid tar åt sig feedbacken som önskat, och att det ibland är svårt att formulera den skriftliga feedbacken på ett sätt som gör att eleverna förstår den. En orsak till den här problematiken skulle kunna vara att eleverna inte är helt införstådda med, eller delar svensklärarnas uppfattning om syftet med skrivundervisningen och därför inte heller ställer upp de arbetsformer som syftet kräver.

This qualitative study sheds light on how six teachers in lower primary school use digital resources during writing instructions with students with linguistic vulnerability. The questions in the study concern methods and opportunities and difficulties that teachers experience with the use of the digital resources in writing instruction with students in linguistic vulnerability. The method for obtaining the results has been interviews. The results show that all teachers are positive about the use of digital resources in writing lessons with students with linguistic vulnerability, however, they use digital resources to varying degrees. The interviewees see that students with linguistic vulnerability are helped by writing with the help of digital resources and they believe that students should have access to one computer per student. They also believe that student texts would be longer with digital resources. It emerges that a certain technological nuisance occurs and that the practicalities of its use make it difficult for teachers. A conclusion of this study is that teachers consider it important to alternate writing with paper and pen and digital resources because the computer can stop working, paper and pen are more accessible than computer and that it is good to practice fine motor skills and to create a personal handwriting.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur elever i årskurs 5 uppfattar att skrivande på lärplatta påverkar deras skrivprocess, jämfört med skrivande för hand. Frågeställningar som har besvarats är: Vilka för- och nackdelar ser eleverna med att skriva på lärplatta? Hur uppfattar eleverna att skrivande på lärplatta skiljer sig från skrivande med papper och penna? För att besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med nio elever i årskurs fem. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv med synen på lärplattan som ett medierande verktyg visar resultatet att elever uppfattar lärplattan som ett snabbare och lättare skrivverktyg än papper och penna. Resultatet visar också att elevernas skrivprocess påverkas beroende av om de skriver för hand eller om de skriver på lärplatta. Detta eftersom lärplattans olika funktioner möjliggör en mer flytande skrivprocess där eleverna rör sig mellan skrivprocessens olika faser.