Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar om skrivundervisningen och det gemensamma skrivandet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som analyserar och diskuterar tio lärares syn på sin skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr22 samt deras uppfattningar om införandet av det gemensamma skrivandet. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och uppsatsen vilar på den sociokulturella teorin där lärande sker i samspel med andra.I den nya kursplanen för svenskämnet i årskurs 7 - 9 finns numera det gemensamma skrivandet med i det centrala innehållet. Vilket är nytt för läroplanen men utifrån vårt resultat uppger lärarna att de har använt ett gemensamt skrivande redan innan den nya kursplanen implementerades. Resultatet visar att lärare har en liknande syn på hur ett gemensamt skrivande kan användas i skrivundervisningen då majoriteten lärare anser att det gemensamma skrivandet är ett didaktiskt verktyg som de använder i helklass för att inleda ett nytt arbetsområde men som sedan mynnar ut i ett enskilt skrivande och i en enskild bedömning. Vidare visar resultatet att merparten av lärarna inte har ändrat sina tidigare planeringar i samband med implementeringen av den nya kursplanen. I resultatet kan vi utläsa ett mönster av att lärarna ser användandet av texttyper som centralt för skrivundervisningen och utifrån att kriterierna kring texttyperna inte har ändrats i den nya kursplanen har lärarna valt att inte ändra sina tidigare planeringar.

Denna kunskapsöversikt handlar om främjande undervisning i tidig läs- och skrivutveckling. I det centrala uppdraget för svenskämnet anges möjligheter till utveckling inom det egna läs och skriftspråket hos elever. Målet med undervisningen är att skapa ett intresse och motivation hos elever för både läsning och skrivning. Vidare ska undervisningen förse elever med varierande verktyg med vilka elever ska ges förutsättningar att finna egna strategier för läsning och skrivning. I denna kunskapsöversikt har vi som avsikt att kartlägga och analysera forskning om undervisningsstrategier inom ramen för läs - och skrivutveckling i grundskolans årskurs 1-3 i ämnet svenska. Studiens syfte är tvådelat. Å ena sidan är syftet att beskriva och jämföra studiernas syften, urvalskriterier, teorier och metoder. Å andra sidan vill vi belysa de konkreta strategier som forskningens resultat indikerar vara främjande för elevers läs- och skrivutveckling. Inom ramen för den sistnämnda aspekten avser vi också att fördjupa oss i vilka kunskaper läraren behöver för att bedriva läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Vilka likheter och skillnader finns mellan centrala aspekter av forskningens syften, urvalskriterier, teorier och metoder? Vilka undervisningsstrategier lyfter forskningen fram som grundläggande för främjande av elevers läs - och skrivutveckling i ämnet svenska? Vad säger forskningen om vilka kunskaper läraren behöver för framgångsrik läs- och skrivundervisning i ämnet svenska? Genom en urvalsprocess baserad på Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) stegmodell har två avhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar kunnat urskiljas inom ämnet för läs- och skrivutveckling. Dessa har sedan har kartlagts och tematiseras utifrån vilka undervisningsstrategier som används vid läs- och skrivinlärning. Resultatet visar på att forskarna i stort sett är eniga om vilka läs- och skrivstrategier som främjar tidig läs- och skrivutveckling där elever uppnår en god läsförmåga och textförståelse. Forskarna visar på att organiserad undervisning med tydliga mål och motiverade elever är viktiga grundfaktorer. Högläsning, textsamtal, varierande texter samt olika skrivaktiviteter av olika slag bör ingå i den dagliga undervisningen. Genom att använda sig av läs- och skrivstrategier belyser forskare att lärare har lättare för att få med alla moment i undervisningen och individanpassa för elever som behöver det. Arbetsmetoder där läsning och skrivning samspelar bör vara en naturlig del i undervisningen. Däremot ger inte forskningen en lika klar bild av hur elever uppnår en motivation för skrivning samt en god skrivförmåga.

The aim of this study is to examine how beliefs about writing are expressed in Swedish teachers’ feedback on student writing. Drawing upon Roz Ivanič’s framework of discourses of writing and learning to write, this study highlights discourses of writing appearing in Swedish teachers’ written feedback on student texts in upper secondary school. Furthermore, the study aims to examine to what extent the different discourses appear. Written feedback provided by two Swedish teachers was analyzed and categorized using Ivanič’ framework. The results show that a skills- creativity- process- genre- and social practices discourse could all be identified in the feedback, with the skills- process- and genre discourse appearing most prominently. A discourse for thinking and learning as well as a socio-political discourse were both absent in the analyzed material. The conclusions drawn point to the importance of teachers’ awareness of how their practices can affect their ability to provide a comprehensive teaching of writing.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar läroplanen i svenska och dess förändring från 2011 till 2022, samt lärares syn på sin egen skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr11. Studien vilar på den sociokulturella teorin där man tror att allt lärande sker i samspel med andra. I den nya kursplanen för svenska har gemensamt skrivande lagts till vilket är den största förändringen. Detta är något nytt för läroplanen, men också intressant utifrån forskningsresultat som visar att gemensamt skrivande är viktigt för lärande. Resultaten visar även på att lärare har väldigt olika syn på att skrivundervisningen samt att det finns lärare som anser att skrivundervisning bör vara lägre prioriterat än läsundervisning. Vidare visar resultaten att flera lärare inte använder läroplanen som den ska användas enligt Skolverket.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i vad som är meningsfullt skrivande för elever i en årskurs 2 och om detta är synligt i skrivundervisningen. Genom bidraget vill vi kunna engagera och motivera våra framtida elever samt utforma skrivundervisningen efter vad eleverna anser är meningsfullt. Detta vill vi belysa genom att undersöka vad elever anser är meningsfullt skrivande. Tidigare forskning är både nationell och internationell samt innehåller en del komponenter som är samstämmiga med vårt resultat. Det teoretiska perspektivet studien utgår från har fokuserats på sociala aspekter av skrivandet. I vår fallstudie med kvalitativa metoder har elevintervjuer, observationer och fältanteckningar tillämpats. Studiens begränsningar omfattar urvalet till endast en klass, därför ska resultatet ses utifrån den kontexten. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att skrivundervisningen i skolan inte alltid är meningsfull för eleverna, beroende på skrivuppgifternas utformning. Däremot visar resultatet att skrivundervisningen är meningsfull när den har ett tydligt syfte som fyller en funktion i elevernas liv, att skrivandet sker utifrån egna intressen samt genom kommunikation där skrivandet har en mottagare.

Ett samhälle som blir allt mer digitalt har gjort att vi har fått helt andra möjligheter att kommunicera och ett nytt sätt för oss människor att skapa mening i tillvaron. Majoritetenav de texter som unga idag möter är digitala och de kommunicerar dagligen via digitala medier. Det är viktigt att skolan bemöter denna generations sätt att kommunicera. Syftet med kunskapsöversikten är att synliggöra hur forskning belyser digitala verktyg i skrivundervisningen. Syftet preciseras med hjälp av att lägga fokus på att analysera fördelar och nackdelar som kommer med användandet av digitala verktyg i skrivprocessen. Kunskapsöversikten är baserad på 10 vetenskapliga-nationella och internationella artiklar. Majoriteten av studierna är gjorda på elever i åk 4–6. Artiklarna bearbetades genom en tematisk analys som resulterade i 4 olika teman. Resultatet visar att det finns både fördelaroch nackdelar med användandet av digitala verktyg i skrivprocessen. Ett ökat socialt samspel med andra, ett smidigare sätt att redigera och bearbeta texter samt en ökad motivation att skapa texter är några exempel på fördelar som forskningen lyfter. De nackdelar som beskrivs handlar främst om hur finmotoriken påverkas av att inte skriva med penna men också om hur karaktären på den färdiga texten påverkas av den digitala skrivprocessen.

No description available.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande läsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda på detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar på specialförskolor och gjort en observation på en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssätt som används. Dessa har jag sorterat in under två kategorier: språkmiljö och föräldrakontakt. De sätt att arbeta med tidig läsning och skrivning som jag har fått ta del av i denna undersökning stämmer väl överens med såväl forskning som läroplanens mål för förskolan. Bland annat används kontaktböcker som länk mellan föräldrar och förskolan vilket ger barnen möjlighet att i ett funktionellt sammanhang träna sina språkliga färdigheter.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan använda sig av musik och rörelse i läs och skrivundervisningen. I förskolans värld är musik och rörelse vanligt förekommande i språkutvecklande syfte, men när barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det språkutvecklande arbetet går mycket ut på att lära sig läsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren träning i läsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som är en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade på en vanlig kommunal skola utan särskild pedagogisk profil. Pedagogerna jag har intervjuat motiverar musik och rörelse framförallt av den glädje som skapas i undervisningen. Andra faktorer som gör att musiken tar en självklar plats i pedagogernas undervisning är att musik och rörelse utvecklar talspråket. All övning i en kommunikativ förmåga utvecklar andra kommunikativa förmågor. Övning i musik och rörelse som kommunikation underlättar skrivandet som kommunikativ förmåga.

Syftet med den här litteraturstudien var att göra en systematisk studie över tidigare forskning om handskrift och dess betydelse för inlärning. Handskriften uppmärksammas allt mindre till förmån för digitalt skrivande och explicit träning i handskrift har fått stå tillbaka i takt med skolans digitalisering. Genom ett systematiskt och väl dokumenterat sökande fick vi 85 träffar på vetenskapliga artiklar som sedan avgränsades till 14 artiklar, vilka blev grunden i vår studie. Artiklarna organiserades i följande teman: skrivprocessen, exekutiva funktioner, motorik och undervisning. Dessa teman växte fram och kopplades ihop med de vetenskapliga teorierna som handlar om ”Skrivprocessen”, ”Den kognitiva belastningsteorin” och ”The Capacity Theory of Writing”. Resultatet av studien påvisade att explicit träning för automatisering av handskrift är att föredra. Den kinestetiska och visuella förstärkningen som explicit träning i handskrift medför gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. Automatiserad handskrift frigör kognitiva resurser så att mer kraft kan läggas på skrivprocessen, vilket ger högre kvalitativa texter. Den dragna slutsatsen blev att väl avsatt tid för explicit handskriftsträning är betydelsefull för att arbetsminne och långtidsminne ska kunna samverka för automatisering och för att stödja kunskapsinhämtning på en högre kognitiv nivå. Betydelsen av samspelet mellan motorik och hjärnan är viktig.