Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel. I metoddelen presentas den kvalitativa metoden, som använts för att i intervjuerna ta reda på pedagogers åsikter och erfarenheter inom ämnet. Huvudresultatet visar att motivationen har en stor betydelse för elevers läs- och skrivutveckling. Betydelsefulla faktorer i skapandet av motivation är intresse, anpassa efter individen, bemötande, samspel, samtal, arbetssätt, variation, behov, inre och yttre motivationsfaktorers påverkan och förebyggande motivationsfaktorer.

The aim of this study is to investigate a number of class teachers' thoughts on the use of information and communications technology (ICT) in early literacy learning. The study has been conducted as a qualitative study, interviewing five teachers with the help of an interview guide. Three central questions were posed. What perception do the teachers have about the use of ICT in their tuition? What perception do the teachers have about the pupils' literacy learning in teaching with ICT tools? What perception do the teachets have about teaching and learning by means of ICT when it comes to pupils with reading and writing difficulties/dyslexia? The overall theoretical basis of the study is Vygotskij's sociocultural theory. In conclusion, the result of the study is as follows.Most class teachers feel that the training they have undergone in ICT education was adequate, but they also call for skill development.Most teachers believe that the use of ICT tools provide opportunities to adapt their teaching to pupils' knowledge level. The teachers' opinion is that ICT in teaching is useful for pupils' progress in early literacy learning.Most teachers also believe that ICT tools in teaching can be of some help for pupils with reading and writing difficulties/dyslexia.One obstacle in helping these pupils is lack of time.Therefore, the majority of the teachers hand these pupils over to special education outside the classroom.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning. Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del. Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen. De slutsatser som lyfts fram i diskussionen är betydelsen av att kombinera olika undervisningsmodeller för att tillgodose elevers individuella behov och förutsättningar. Det visar sig även i arbetets undersökning att lärares yrkeserfarenhet är en faktor till hur lärarna väljer att utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen.

<p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka de vanligaste språkfelen, på ord- och meningsnivå, i gymnasieelevers uppsatser samt att belysa några svensklärares tankar kring skrivundervisning.</p><p>Skrivundervisningen i skolan har gått från att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning är enligt många forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem på kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvändandets inverkan på ungdomars skriftspråk.</p><p>Som underlag till undersökningen ligger 23 uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rättats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande språkliga felen. Utöver detta har tre svensklärare intervjuats gällande deras åsikter kring, och sätt att arbeta med, skrivundervisning.</p><p>Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas uppsatser är satsradningar, ofullständiga satser samt särskrivning av ord.</p><p>Lärarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper. De anser att eleverna ofta särskriver och gör satsradningar men det största problemet anser de vara bristen på motivation och arbetslust hos eleverna.</p></p>

The aim of this study is to investigate, from a didactic perspective, how teachers pursue their writing instruction. A certain focus is directed towards discursive writing and the way the teachers support second language learners. The purpose is to compare the teachers’ writing instruction regarding the aspects above. The lack of research when it comes to the practice of discursive writing and writing instruction, in Swedish primary schools, in general form the basis of this study. The following questions provide the framework of this study:What are the teachers’ perspectives and reflections on discursive writing and writing instruction in general? In what ways is the teaching in writing designed and how does the teachers’ reflect on their teaching? Is there a difference between how the teachers conduct their writing instruction, with regard to a second language perspective, and how does the teachers reflect upon that? The study is based on observations and interviews with two teachers regarding these matters. The theoretical approaches of this study are Ivanic’s (2004) discourses of Writing and Learning to write and the theoretical concept scaffolding (Wood, Bruner, Ross 1976, s. 89-90, 97-99). The results show, in conclusion, that the teachers’ writing instruction includes the majority part of Ivanic’s discourses but these are variously practiced. The major part of the teaching was, in both teachers’ classrooms, performed in accordance with the narrative genre but discursive writing was also practiced. The teachers showed an awareness of the importance of supporting second language students, but a difference in the way they conducted their writing lessons from this aspect was evident.

The purpose of this study is to examine how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3 in three different classes and how the students in these classes are being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language. I have, based on the purpose, issued three question that form the basis of this study. They are: What tasks does the students in these classes implement in Swedish lessons dealing with non-fiction? What models are used in Swedish teaching in these three classes dealing with non-fiction? How are the students being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language? The methods used to carry out this study are observation and interview. The purpose of using these methods are to gain knowledge and to be able to explain a social phenomenon, in this case how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3. The theoretical concepts that are relevant for the implementation of this study are the writing discourses of Genre and Process. The result is that all of the teachers that featured in this study prepared their student for the national test in Swedish by implementing similar tasks in their teaching, which the students face in the national test. The students read non-fiction texts, selected relevant words from the texts and wrote their own non-fiction text during the lessons I observed. I detected two separate models used in the teaching, which are Genre pedagogy and Process writing. None of the teachers in this study used the models fully, but used some parts of them in their teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två högstadielärare resonerar kring och arbetar med digitala verktyg utifrån de nya styrdokumenten. Enligt de nya riktlinjerna ifrån Skolverket ska skolan utveckla elevers digitala kompetens och inom ämnet svenska ska de arbeta både med och utan digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. För att besvara syftet brukades metodtriangulering med semistrukturerade intervjuer samt deltagande observation. Trianguleringen ämnar att ge en varierad bild av lärarna och möjlighet att sätta deras undervisning (observation) och tankar samt motiveringar (intervju) i relation till varandra. Ett teoretiskt avstamp tas i den sociokulturella teorin då det är arbetet med kulturella artefakter som står i centrum och centrala begrepp så som proximal utvecklingszon och mediering tas upp i analysen. Resultatet visar att de båda lärarna är vana vid att arbeta med digitala verktyg och har integrerat det i sina klassrum och i sin undervisning. De ser båda positivt på den tekniska utvecklingen och arbetar regelbundet med digitala verktyg främst för att det underlättar det organisatoriska arbetet så som att hålla reda på papper och uppgifter men också för att det gör det lättare för eleverna att redigera i sina texter och söka information på nätet. Kortare texter läses ofta på nätet medan längre skönlitterära texter läses i fysiska upplagor.

Syftet med studien är att ta reda på lärarens perspektiv på digitalisering och hur viktigt de anser att det är att eleverna kan skriva för hand. Genom sju intervjuer har svar från lärare i årskurserna F-6 samlats in och sammanställts. Studien behandlar vad lärare anser om digitaliseringen samt hur viktigt det är för elever att kunna skriva för hand. Studien visar att lärare på skolan anser att skrivning för hand är viktigt men åsikterna skiljer sig åt angående hur ofta och hur mycket de anser att eleverna behöver fortsätta skriva. Enligt informanterna är digitaliseringen viktig med tanke på hur samhället ser ut idag och hur det kommer att se ut i framtiden.

Syftet med den här studien är att ge en nulägesbeskrivning och öka förståelsen för undervisningen i förskoleklass vad gäller innehållet i undervisningen som syftar till att utveckla elevers språkliga medvetenhet och skriftspråksförberedande förmågor. Det är av särskilt intresse i en tid när förskoleklassen är föremål för ökad politisk styrning. Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet med teoretiska begrepp såsom språklig medvetenhet, skriftspråksutveckling, undervisning och didaktisk teori. Materialet består framför allt av intervjuer med lärare och observationer av undervisningen och har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Kartläggningsmaterialet i språklig medvetenhet Hitta språket har också lagts som ett raster vid analysen. Av resultatet framgår att undervisningen utgår från läroplanen, och att läromedel, särskilt Bornholmsmodellen utgör dominerade inslag i undervisningen. Studiens bidrag förutom ovanstående är att bidra till den ackumulerade forskningen vad gäller undervisningen i allmänhet och i synnerhet hur undervisningen kan beskrivas i slutet av förskoleklassåret.

No description available.