Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut. Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder. Enligt forskare finns det för- och nackdelar med båda varianterna. Om pedagogen jobbar enligt en metod kan det bli svårare att möta det enskilda barnets behov. Om pedagogen i stället blandar metoder ökar risken att någon eller några viktiga bitar i undervisningen missas och det kan resultera i läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av min studie är att det finns väldigt många olika sätt att arbeta på. Varje pedagog måste läsa mycket, både tidigare forskning och nya rön samt olika slags metoder och därefter pröva sig fram. En av mina informanter sa att innan hon kan kalla något för kunskap måste hon först ha provat på det. Och detta gäller nog för de allra flesta, både stora och små. Samarbetet på de tre enheter där mina informanter jobbar är bra. Redan när barnen börjar f-klass integreras de i skolverksamheten genom att de är kopplade till en mentorsgrupp och har möjlighet att delta i vissa aktiviteter i den gruppen.

I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. Från att skolan tidigare haft fokus på att lärandet styrts av läraren och läroboken har det lagts mer vikt på att eleverna ska vara med och påverka undervisningen och därmed bli kunskaps-producenter istället för kunskaps-konsumenter. En metod som förespråkar detta arbetssätt, som används mer och mer i skolor runt om i Sverige är Att skriva sig till läsning, ASL. I denna metod byts det traditionella arbetssättet med penna och papper ut i den tidiga läs- och skrivinlärningen och ersätts av datorn som skrivverktyg. Studien är en jämförande analys där syftet är att ta reda på hur lärare i årskurs F-3 beskriver metoden ASL jämfört med den traditionella läs-och skrivundervisningen samt vilken påverkan dessa metoder enligt lärarna har på elevernas lärande. Följande frågeställningar har undersökts och besvarats: Hur utformas ASL-metoden i undervisningen respektive den traditionella läs- och skrivundervisningen? Vad anser lärare om ASL-metoden jämfört med den traditionella läs- och skrivundervisningen?   Kvalitativa intervjuer har valts i studien och fyra verksamma lärare i årskurserna 1 och 3 har intervjuats. Resultatet visar att lärarna i studien upplever att arbetet med ASL bidrar till att eleverna får kombinationen bokstav - ljud till sig på ett bra sätt eftersom eleverna hör hur bokstaven på tangentbordet låter då de trycker ner knappen.  Lärarna i studien är också eniga om att de elever som har svårt och sitta still gynnas av denna metod då de blir fängslade framför skärmen, även elever med motoriska svårigheter gynnas av metoden då de upplever det lättare att skriva på datorn än för hand. Diskussionerna som skapas via elevernas texter på datorn upplevs även som givande och de texterna eleverna skriver på datorn blir längre än de texter de producerar för hand. Resultatet visar dock på att tre av de fyra lärarna i studien har valt att komplettera ASL-metoden med vanlig traditionell läs- och skrivundervisning i årskurs 1 med motiveringen att eleverna även bör träna finmotoriken då de har nytta av det hela livet.

No description available.

Utgångspunkten för detta arbete är problemet att många ungdomar lämnar gymnasiet med otillräckliga skrivkunskaper vilket får konsekvenser för deras möjligheter att arbeta, studera och på andra sätt delta aktivt i samhället. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på skrivande och lärande är syftet med den här studien därför att undersöka vilka skrivkompetenser forskningen anser att eleverna behöver förvärva genom svenskämnets skrivundervisning i gymnasiet för att kunna delta aktivt i samhället. Dessa skrivkompetenser presenteras dels som generella kompetenser, vilka anses behövas oavsett framtidsplaner, dels som specifika kompetenser, vilka anses behövas för vidare studier och arbetsliv. Studien syftar också till att reda ut hur skrivundervisningen med fördel kan utformas för att eleverna ska ges goda förutsättningar att utveckla viktiga skrivkompetenser och således stå väl rustade för att möta samhällets krav efter fullgången skola. Arbetet är en litteraturstudie och bygger på forskning som undersökt svenskämnets praktik i allmänhet och elevers skrivande i synnerhet. I studien ingår också forskning om skrivande i en akademisk diskursgemenskap samt om skrivande i arbetslivet. Resultatet visar bland annat att de skrivkompetenser som elever behöver främst finns att hämta i diskursiva skrivuppgifter där eleverna ägnar sig åt problemutredande och ställningstagande textaktiviteter. De kompetenser som eleverna främst behöver utveckla är av diskursiv och kritisk art inklusive metakunskaper om skrivande. Skrivundervisningen behöver enligt studiens resultat vara explicit och iscensättas i autentiskt kommunikativa skrivsituationer. Dessa aspekter diskuteras utifrån ett demokratiskt perspektiv och problematiseras utifrån teoretiska förhållningssätt inom svenskämnet.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för elevers engagemang i skrivande genom att undersöka högstadieelevers skrivglädje. Genom att ta del av ett skrivprojekt som genomfördes på en högstadieskola utfördes en elevnära undersökning. För oss som blivande svensklärare är det relevant att utveckla förståelse för olika komponenter av skrivande, där vi med denna studie vill undersöka den del som rör skrivglädje. Det deduktiva forskningsperspektivet användes vid studiens utformning där det teoretiska perspektivet utgjorde grund för en empirisk undersökning. Teorier har använts utifrån både ett socialt och ett individuellt perspektiv för en ökad förståelse kring skrivglädje. Den tidigare forskning som presenteras är både internationell och nationell och har kategoriserats utifrån studiernas resultat. Metoden som har använts i studien återfinns inom ramen för kvalitativ forskning, i form av en enkätundersökning samt fokusgruppintervjuer som var kopplade till det aktuella skrivprojektet. Genom analys av det insamlade materialet kunde resultat presenteras i form av en tematisering, där faktorerna rör tidsåtgången, sociala faktorer, ämnesval samt undervisningsformen. Resultatet visar att reportage var den texttyp som flest informanter kände mest glädje kring att skriva och att tidsåtgången till projektet hade betydelse för elevers upplevelse kring skrivglädje. Informanterna verkade uppskatta den sociala interaktionen med klasskamrater och hade en samsyn när det gäller att valet av ämne spelade stor roll för skrivglädjen. Det finns inte några entydiga svar på vilka faktorer som påverkar alla elevers skrivglädje. Vissa mönster kunde dock skönjas, bland annat tyder mycket på att det är när elever ställs inför en utmaning som känns överkomlig som de kan känna meningsfullhet över skrivande och att en viss kongruens mellan skrivglädje och prestation verkar kunna urskiljas.

I denna litteraturstudie belyser vi för lärare samt lärarstudenter hur forskare tolkar inkludering i undervisningen samt hur det kan uppnås med hjälp av digitala verktyg i skrivundervisningen. Litteraturstudiens syfte är att belysa hur tidigare forskning berör relationen mellan inkludering och användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i årskurserna F-3. Bristande forskning samt saknaden av en gemensam uppfattning av det valda området har bidragit till kartläggning av befintlig forskning, för att skapa förståelse för inkludering i undervisningen samt hur digitala verktyg i skrivundervisningen kan fungera inkluderande. I bakgrundsavsnittet presenteras de kunskaper samt begrepp som krävs för förståelse av litteraturstudiens resultat samt diskussion. Läsaren får i det avsnittet även ta del av vad styrdokumenten tar upp kring ämnet. Studien grundar sig på vetenskapliga publikationer funna via olika söktjänster och kedjesökningar. I metodavsnittet får läsaren ta del av de tillvägagångssätt som använts för att hitta relevanta publikationer, men även en granskning av de valda publikationerna. I resultatavsnittet redovisas den tidigare forskning som berör litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Läsaren får i resultatet ta del av flertalet olika definitioner av inkludering i undervisningen. Många definitioner har flera likheter men ingen definition är den andra helt lik. Studiens resultat visar även hur digitala verktyg i skrivundervisningen kan användas för att inkludera både elever med svårigheter, men också hur digitala verktyg kan användas för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta på sin nivå. I resultatet lyfts vikten av lärarens kompetens i användningen av digitala verktyg med fokus på en inkluderande undervisning. Litteraturstudien avslutas med ett diskussionsavsnitt där läsaren får ta del av en diskussion och reflektion av studiens metod samt resultat. Sist presenteras vidare forskning inom området

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare förstår och uppleverden digitaliserade skrivundervisningen i årskurs 4–6. Studien lutar sig mot det sociokulturella perspektivet som visar att användandet av medierande verktyg till-sammans med stöttning behövs för att förstå och tolka den värld vi lever i. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 4–6 samlat in empiri omhur lärare uppfattar den digitaliserade skrivundervisningen. Resultatet visar hurförutsättningarna för elevernas skrivande ändrades när den digitaliseradeskrivundervisningen gav lärarna goda möjligheter att möta elevernas lärande på nya sätt. Lärarna beskrev att de kunde ge effektivare stöttning till eleverna och individ-anpassa stöttningen till dem. Digitaliserad skrivundervisning gjorde det även möjligt för eleverna att få inflytande över undervisningen och öva för att klara de nationellaproven. Lärarna beskrev att den digitaliserade undervisningen med elevdatorer ocksåkunde leda till distraktioner.

Vårt syfte i studien är att undersöka vilka uppfattningar lärare har om digitala verktyg i läs- och skrivutvecklingen för elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Fem lärare i årskurs två och tre har intervjuats enskilt. Resultatet av studien visar att lärare har en generell uppfattning om att digitala verktyg är ett bra stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter. Lärarna anser även att digitala verktyg stärker elevernas motivation och självförtroende, samt gör det möjligt att individanpassa undervisningen. Det framkommer att det finns en stark efterfrågan om utbildning och kompetens för att kunna inkludera digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare anser även att det finns en svårighet att ha uppsikt över hur varje enskild elev använder sina digitala verktyg. Avslutningsvis diskuterar vi resultatet, samt ger förslag till vidare forskning.

Denna studies syfte är att uppmärksamma Literacy i förskolan och undersöka ett samband mellan tre aspekter av förskolan: förskollärarens förhållningssätt, undervisningens innehåll och barnsförutsättningar för lärande. Problematiken som ligger till grund för studien är den uppmärksammade Literacykrisen i Europa. På senare år har det indikerats att många barn inte når målen för den grundläggande läs- och skrivkunnigheten, vilken är en fundamentalt viktig förmåga i dagens samhälle. Studiens teori utgår från socialkonstruktivismen med ett sociokulturellt perspektiv på lärande som förespråkar att allting i livet är socialt och kulturellt konstruerat. Metoden bygger på en tematisk analysmetod där empirin samlats in via en skriftligt riktad intervju till målgruppen förskollärare. Resultatet har visat på att interaktionerna mellan förskollärarnas förhållningssätt, hur de utformar undervisningen samt genom det bemöter barns förutsättningar för lärande är viktiga beståndsdelar i att erövra allt lärande så som Literacy. För att kunna bli medborgare som kan fungera i samhället har det av förskollärarnas beskrivningaräven framgått att barn behöver finna lusten till att erövra läs- och skrivkunnighet och att barn med svårigheter får den stöttning de behöver. Förskollärarna var även eniga om att det är viktigt att introducera Literacy och utforma dess innehåll genom socialt betingade interaktioner mellan så väl barn-barn, barn-vuxna som miljön.

Today´s society demands that every individual is able to communicate in writing. It is the school's responsibility to provide the students with the conditions to succeed. Teachers and special needs teachers need to identify students in need of support as early as possible and provide them with the appropriate instruction to become proficient writers. The purpose of this study is to investigate several teachers' and special needs teachers' perceptions on teaching writing for younger pupils who are at risk of not attaining the goals of writing for grade 3. We interviewed 3 teachers and 3 special needs teachers about their writing knowledge, what instructional methods they use, what efforts are being made in regards to pupils with writing difficulties and what challenges and opportunities they see. The results show that teachers and special needs teachers can detect struggling students early, however, the origin of the difficulties and the right support are often difficult to determine. The support these students receive are mainly extra adaptations in the classroom. Both teachers and special needs teachers use many different working methods in their teaching for these students, but express that there is a lack of knowledge and research on writing and that time and group size are challenges in providing a good writing instruction.