När elever lämnar grundskolan ska de ha utvecklat en adekvat skriftlig förmåga för vidare studier och arbetsliv. Många elever har skrivsvårigheter och behöver mer stöttning under lärandeprocessen, vilket kan vara en utmaning för lärarna. Syftet med studien var att utöka kunskaper om hur svensklärare i årskurs 7–9 arbetar med skrivundervisningen samt hur de samverkar med speciallärare för att utveckla skrivandet hos elever i skrivsvårigheter. Genom att använda en kombinationsmetod bestående av en kvantitativ webbenkät och kvalitativa semistrukturerade intervjuer sökte studien svar på hur lärarna tar hänsyn till elever i skrivsvårigheter när de planerar och genomför sin skrivundervisning, vilka extra anpassningar lärarna gör i skrivundervisningen samt hur de samverkar med specialläraren för att utveckla skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter. Det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna Not-So-Simple View of Writing samt de kategoriska och relationella specialpedagogiska perspektiven. Studien visade att det lärarna upplever orsakar skrivsvårigheter kan kopplas till nedsatt exekutiv förmåga och arbetsminne och att det kräver mycket av lärarna för att stötta eleverna i de processerna. Ett annat viktigt resultat är att extra anpassningar inte är så vanligt förekommande i skrivundervisningen, utan att svensklärarna istället utformar undervisningen för att bemöta elevernas svårigheter och göra anpassningarna tillgängliga för alla. Specialläraren med sin kompetens om språk-, läs- och skrivutveckling anses både kunna ge mer rådgivande stöd och vara med och stötta i klassrummet. Det är därför av stor vikt att denna profession finns på alla skolor och i alla stadier.

Sammanfattning Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur några speciallärare tänker kring stödinsatser och främjande av skrivutveckling hos mellanstadieelever i skrivsvårigheter. Studiens frågeställningar är hur resonerar speciallärare kring skrivsvårigheter och dess yttringar, hur beskriver speciallärare att de arbetar med extra anpassningar för att främja god skrivundervisning och hur utformar speciallärare det särskilda stödet till elever i skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på tolv semistrukturerade intervjuer med verksamma speciallärare. Empirin har analyserats medutgångspunkt i tre teoretiska ramverk; den kognitiva skrivmodellen The Not so Simple View of Writing, det sociokulturella perspektivet på lärande samt det relationella perspektivet på specialpedagogik och därefter kategoriserats i sju centrala teman; språkförståelse, text- och stödstrukturer, inre processer, gemensamt skrivande, motorik,digitala verktyg och kollegial samverkan. Resultatet ger en samstämmig bild av att skrivande är en komplex process där skrivsvårigheter yttrar sig på många sätt och att mer kunskap behövs kring hur olika kognitiva förmågor samverkar vid skapandet av text. De relationella och sociokulturella perspektiven framträder när informanter beskriver främjande och stödjande insatser som till exempel cirkelmodellen och scaffolding.

Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Syftet med studien är att granska hur undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3 behandlas i forskning. Studien avser besvara vad forskning visar om undervisning gällande skrivutveckling för flerspråkiga elever. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar som förekommer vid skrivundervisningen men också vilka möjligheter och utmaningar flerspråkiga elever möter i sin skrivutveckling enligt forskning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är sociokulturell och dialogistisk teoribildning. Teorierna fokuserar på hur lärande är beroende av sociala kontexter såsom samspel och interaktion. Studien fokuserar även på den skriftliga aspekten av litteracitet som också belyser vikten av sociala samspel vid skriftspråksutveckling. Inledningsvis genomfördes en informationssökning som resulterade i att vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar insamlades för att utgöra studiens forskningsmaterial. Materialet består av både nationell och internationell forskning för att ge en bred överblick av forskningsämnet. Resultatet följer teman som framkom genom en grundlig materialanalys. De teman som beskriver resultatet är olika metoder i undervisning för flerspråkiga elevers skrivutveckling, bilitteracitet i undervisningen, kopplingar mellan hem och skola, samarbete mellan pedagoger och lärare samt flerspråkiga elevers texter. Resultatet inkluderar även lärares perspektiv på skrivundervisning med flerspråkiga elever. Resultatet visar att genrepedagogik och skrivande utifrån gemensamma erfarenheter är av vikt för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Interaktioner mellan klasslärare, modersmålslärare, specialpedagoger och klasskamrater betonas i resultatet att ha en viktig del i flerspråkiga elevers skrivutveckling.  När flerspråkiga elever får möjlighet att använda både modersmålet och andraspråket vid skrivande kan bilitteracitet utvecklas. De utmaningar som verksamma lärare uttrycker i forskning handlar om bristande kompetens, brist på didaktiska verktyg och kunskap om undervisningsmetoder. Undervisning som främjar kopplingen mellan hem och skola ger en möjlighet att engagera flerspråkiga elevers intresse för skriftspråk och att integrera elevers alla språk i undervisningen.

No description available.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder och föreställningar till leken som metod i läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 samt huruvida lärare använder sig av leken i läs- och skrivundervisningen. Läroplanen (Lgr11) menar att undervisningen ska stimulera till aktivt lärande genom lek. Leken skapar lustfylld och meningsfull undervisning då den ingår i elevernas erfarenhetsvärld och är elevernas inneboende sätt att bearbeta sin omvärld. Samtidigt som leken ges mycket utrymme i förskoleklass associeras skolan med mindre lek och mer arbete. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och dess begrepp; stöttning, proximala utvecklingszonen och mediering. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ ansats genom användning av enkät och intervjuer. Insamlad data genomgick statistisk och kvalitativ analys. Resultatet innefattar diagram och presenteras på ett tematiskt sätt. Resultatet visar att lärarna i studien har positiva attityder till leken som undervisningsmetod. Samtidigt så påverkas undervisningen av faktorer som bland annat gruppstorlek, upprätthållande av struktur och studiero samt krav på bedömning vilket gör att leken är svår att använda i praktiken. Konsekvenserna blir att leken bortprioriteras och därmed uppstår diskontinuitet mellan olika skolformer, något som även uppmärksammas i tidigare forskning.

Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap kring lärares upplevelser av att använda kooperativt lärande i den tidiga läs- och skrivutvecklingen, samt att få ta del av deras upplevelser av fördelar och nackdelar med att undervisa på detta sätt. Frågeställningar  Hur utformar lärarna den tidiga läs- och skrivundervisningen? Hur använder lärarna kooperativt lärande i läs- och skrivundervisningen? Vilka effekter ser lärarna av att använda kooperativt lärande i läs- och skrivundervisningen? Hur upplever lärarna att arbetssättet passar elevers olika förutsättningar? Teorier Den teoretiska grunden i studien vilar framför allt på några delar inom det sociokulturella perspektiv, KASAM och inkludering. Det kommer att tas upp generella tankar inom det sociokulturella perspektivet och sedan titta lite närmare på den proximala utvecklingszonen och scaffolding.  Metod Studien är inspirerad av en fenomenologisk metodansats där det empiriska materialet består av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dokumentationen består av videoupptagningar som sedan har transkriberats i sin helhet. Resultat Lärarna som ingick i studien hade en enig upplevelse av att kooperativt lärande var ett gynsamt förhållningssätt till undervisning. De ansåg att koopertivt lärande var bra på många olika plan. Dels för att eleverna skulle ha möjlighet att utveckla sina kunskaper och sina sociala förmågor på bästa sätt. Lärarnma var eniga om att det var ett arbetssätt och förhållningsätt till lärande som var gynnsamt för de flesta eleverna. Genom att arbeta på detta sätt var det lätt att göra anpassningar och eleverna stöttade varandra, vilket fördjupade deras kunskaper, menade lärarna. Respondenterna ansåg att arbetssättet ledde till stora vinster i den sociala utvecklingen hos elever vilket i sin tur även bidrog till ett gott klassrumsklimat. Dock såg några av dem svårigheteri de grupper där det fanns många elever med svårigheter att samarbeta. De kunde även se att det ibland blev rörigt och högljutt vilket var svårt att hantera för vissa elever. Några av lärarna menade även att planeringen av undervisningen blev tyngre eftersom det blev fler moment som skulle förberedas.

The art and rules of traditional writing created by earlier generations is not always easy for the youth of today to understand and see the meaning of. Writing a Twitterpost or sending an SMS message seems to be the most common writing skills needed outside of the school buildings. The questions that this study seeks to answer is what kind of problems are connected to improving the students writing skills on the Swedish high school levels and how these problems can be solved? The focus of modern day Swedish language teaching has been removed from grammar and spelling to instead be focused on the content of the text. Writing an interesting story is more important than using the right grammar or spelling it correctly. The result shows that one of the main reasons for the writing deterioration is the lack of writing and grammar teaching. Many students have problems because of this when entering the university level where it´s taken for granted that the student knows the basic rules of writing and spelling. Some authors referred to in this study simply suggest that we go back to a writing correctly focused teaching again, but that is not the only thing suggested. The problem simply does not have just one solution but a diversity of different methods needs to work together to come up with the wished for result of a successful reading and writing education in the school of today.

Respons är en del i formativ bedömning och syftar till att ge information om hur bra en text är. Genom respons kan elever utveckla sitt skrivande och komma närmare det ut-satta målet (Sadler 1989, s. 120–121). Syftet med denna studie var att utifrån vissa frå-geställningar ta reda på och belysa elevers och lärares tankar om vilka svårigheter och möjligheter det finns med att arbeta med kamratrespons i ämnet svenska med fokus på skrivande. Kamratrespons är när eleverna ger varandra respons på deras uppgifter (Wiliam & Leahy 2015, s. 182). För att besvara frågeställningarna i denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av elevenkäter, klassrumsobservationer samt inter-vjuer med både elever och lärare. Resultatet i undersökningen visade på att både lärare och elever är mer positivt än nega-tivt inställda till arbetet med kamratrespons. De kunde hitta vissa svårigheter såsom huruvida responsen var givande för elevernas skrivutveckling eller inte samt elevernas rädsla för att såra någon med den kritik de gav. Det var även tydligt i resultatet att lärares inställning kan vara en bidragande faktor till huruvida eleverna tycker om att arbeta med och ser syftet med kamratrespons eller inte. Om läraren själv tycker att det är ett bra arbetssätt, förstår syftet samt kan förmedla detta till eleverna blir eleverna mer posi-tiva, engagerade och motiverade.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan. Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ”Att skriva sig till läsning” har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen. Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan. Datorn behövs, eftersom den kommer att bli en självklar del av elevernas senare vardag. Pennan behövs, eftersom datorerna fortfarande inte är så pass utvecklade att man kan lita på dem fullt ut. Det har även framkommit att lärarna uppfattar att den bristande tillgången av datorer gör att den inte används så frekvent som lärarna skulle vilja. Tidsbristen och otillräcklig kunskap är andra faktorer som gör att lärarna har svårt att integrera datorn i undervisningen.

Den samtida debatten om att unga skriver sämre än förr har fokuserat det samhälle- liga behovet av en befolkning med god skrivförmåga. Att samhället har behov av skrift och skrivande är bara ett av många syften med att skriva. Debattens snäva syn på skrivande har föranlett denna studie som undersöker vilka syften med skrivande som framkommer i tre läromedel för gymnasiekursen Svenska 1. Med kritisk dis- kursanalys som metod syftar studien till att beskriva och öka förståelsen för den bild av skrivandets syften som elever möter i de tre undersökta läromedlen samt diskutera bilden i relation till sentida samhällsutveckling den heterogena gruppen elever sett till bakgrund och förmåga. Med stöd i Peter Hannons teori inom New Literacy Studies undersöks läromedlen i förhållande till dels en autonom syn på li-teracy som en enhetlig och mätbar förmåga och dels en ideologisk syn på literacy som föränderlig och kontextberoende. Resultaten visar att de tre läromedlen inne-håller olika bilder av vad skrivande syftar till som i olika grad kan förstås som att de återspeglar sentida samhällsutveckling. Den huvudsakliga slutsatsen för studien är att det spelar roll vilket läromedel man använder i klassrummet om man med skrivundervisningen vill möjliggöra att alla elever kan äga sitt skrivande och identifiera sig som skrivande människor.