Studien syftar till att undersöka lärares attityder och föreställningar till leken som metod i läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 samt huruvida lärare använder sig av leken i läs- och skrivundervisningen. Läroplanen (Lgr11) menar att undervisningen ska stimulera till aktivt lärande genom lek. Leken skapar lustfylld och meningsfull undervisning då den ingår i elevernas erfarenhetsvärld och är elevernas inneboende sätt att bearbeta sin omvärld. Samtidigt som leken ges mycket utrymme i förskoleklass associeras skolan med mindre lek och mer arbete. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och dess begrepp; stöttning, proximala utvecklingszonen och mediering. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ ansats genom användning av enkät och intervjuer. Insamlad data genomgick statistisk och kvalitativ analys. Resultatet innefattar diagram och presenteras på ett tematiskt sätt. Resultatet visar att lärarna i studien har positiva attityder till leken som undervisningsmetod. Samtidigt så påverkas undervisningen av faktorer som bland annat gruppstorlek, upprätthållande av struktur och studiero samt krav på bedömning vilket gör att leken är svår att använda i praktiken. Konsekvenserna blir att leken bortprioriteras och därmed uppstår diskontinuitet mellan olika skolformer, något som även uppmärksammas i tidigare forskning.

Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap kring lärares upplevelser av att använda kooperativt lärande i den tidiga läs- och skrivutvecklingen, samt att få ta del av deras upplevelser av fördelar och nackdelar med att undervisa på detta sätt. Frågeställningar  Hur utformar lärarna den tidiga läs- och skrivundervisningen? Hur använder lärarna kooperativt lärande i läs- och skrivundervisningen? Vilka effekter ser lärarna av att använda kooperativt lärande i läs- och skrivundervisningen? Hur upplever lärarna att arbetssättet passar elevers olika förutsättningar? Teorier Den teoretiska grunden i studien vilar framför allt på några delar inom det sociokulturella perspektiv, KASAM och inkludering. Det kommer att tas upp generella tankar inom det sociokulturella perspektivet och sedan titta lite närmare på den proximala utvecklingszonen och scaffolding.  Metod Studien är inspirerad av en fenomenologisk metodansats där det empiriska materialet består av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dokumentationen består av videoupptagningar som sedan har transkriberats i sin helhet. Resultat Lärarna som ingick i studien hade en enig upplevelse av att kooperativt lärande var ett gynsamt förhållningssätt till undervisning. De ansåg att koopertivt lärande var bra på många olika plan. Dels för att eleverna skulle ha möjlighet att utveckla sina kunskaper och sina sociala förmågor på bästa sätt. Lärarnma var eniga om att det var ett arbetssätt och förhållningsätt till lärande som var gynnsamt för de flesta eleverna. Genom att arbeta på detta sätt var det lätt att göra anpassningar och eleverna stöttade varandra, vilket fördjupade deras kunskaper, menade lärarna. Respondenterna ansåg att arbetssättet ledde till stora vinster i den sociala utvecklingen hos elever vilket i sin tur även bidrog till ett gott klassrumsklimat. Dock såg några av dem svårigheteri de grupper där det fanns många elever med svårigheter att samarbeta. De kunde även se att det ibland blev rörigt och högljutt vilket var svårt att hantera för vissa elever. Några av lärarna menade även att planeringen av undervisningen blev tyngre eftersom det blev fler moment som skulle förberedas.

The art and rules of traditional writing created by earlier generations is not always easy for the youth of today to understand and see the meaning of. Writing a Twitterpost or sending an SMS message seems to be the most common writing skills needed outside of the school buildings. The questions that this study seeks to answer is what kind of problems are connected to improving the students writing skills on the Swedish high school levels and how these problems can be solved? The focus of modern day Swedish language teaching has been removed from grammar and spelling to instead be focused on the content of the text. Writing an interesting story is more important than using the right grammar or spelling it correctly. The result shows that one of the main reasons for the writing deterioration is the lack of writing and grammar teaching. Many students have problems because of this when entering the university level where it´s taken for granted that the student knows the basic rules of writing and spelling. Some authors referred to in this study simply suggest that we go back to a writing correctly focused teaching again, but that is not the only thing suggested. The problem simply does not have just one solution but a diversity of different methods needs to work together to come up with the wished for result of a successful reading and writing education in the school of today.

Respons är en del i formativ bedömning och syftar till att ge information om hur bra en text är. Genom respons kan elever utveckla sitt skrivande och komma närmare det ut-satta målet (Sadler 1989, s. 120–121). Syftet med denna studie var att utifrån vissa frå-geställningar ta reda på och belysa elevers och lärares tankar om vilka svårigheter och möjligheter det finns med att arbeta med kamratrespons i ämnet svenska med fokus på skrivande. Kamratrespons är när eleverna ger varandra respons på deras uppgifter (Wiliam & Leahy 2015, s. 182). För att besvara frågeställningarna i denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av elevenkäter, klassrumsobservationer samt inter-vjuer med både elever och lärare. Resultatet i undersökningen visade på att både lärare och elever är mer positivt än nega-tivt inställda till arbetet med kamratrespons. De kunde hitta vissa svårigheter såsom huruvida responsen var givande för elevernas skrivutveckling eller inte samt elevernas rädsla för att såra någon med den kritik de gav. Det var även tydligt i resultatet att lärares inställning kan vara en bidragande faktor till huruvida eleverna tycker om att arbeta med och ser syftet med kamratrespons eller inte. Om läraren själv tycker att det är ett bra arbetssätt, förstår syftet samt kan förmedla detta till eleverna blir eleverna mer posi-tiva, engagerade och motiverade.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan. Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ”Att skriva sig till läsning” har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen. Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan. Datorn behövs, eftersom den kommer att bli en självklar del av elevernas senare vardag. Pennan behövs, eftersom datorerna fortfarande inte är så pass utvecklade att man kan lita på dem fullt ut. Det har även framkommit att lärarna uppfattar att den bristande tillgången av datorer gör att den inte används så frekvent som lärarna skulle vilja. Tidsbristen och otillräcklig kunskap är andra faktorer som gör att lärarna har svårt att integrera datorn i undervisningen.

Den samtida debatten om att unga skriver sämre än förr har fokuserat det samhälle- liga behovet av en befolkning med god skrivförmåga. Att samhället har behov av skrift och skrivande är bara ett av många syften med att skriva. Debattens snäva syn på skrivande har föranlett denna studie som undersöker vilka syften med skrivande som framkommer i tre läromedel för gymnasiekursen Svenska 1. Med kritisk dis- kursanalys som metod syftar studien till att beskriva och öka förståelsen för den bild av skrivandets syften som elever möter i de tre undersökta läromedlen samt diskutera bilden i relation till sentida samhällsutveckling den heterogena gruppen elever sett till bakgrund och förmåga. Med stöd i Peter Hannons teori inom New Literacy Studies undersöks läromedlen i förhållande till dels en autonom syn på li-teracy som en enhetlig och mätbar förmåga och dels en ideologisk syn på literacy som föränderlig och kontextberoende. Resultaten visar att de tre läromedlen inne-håller olika bilder av vad skrivande syftar till som i olika grad kan förstås som att de återspeglar sentida samhällsutveckling. Den huvudsakliga slutsatsen för studien är att det spelar roll vilket läromedel man använder i klassrummet om man med skrivundervisningen vill möjliggöra att alla elever kan äga sitt skrivande och identifiera sig som skrivande människor.

Att kunna skriva för hand sammankopplas tätt med lärande men eftersom samhället och skolan kommit att digitaliseras är det inte ovanligt att pennan som lärandemedel får stå i skymundan i klassrummet. Tidigare forskning har belyst att pennan helt riskerar att helt ersättas med digitala redskap som surfplattor. Arbetet syftar därmed analysera hur lärare i årskurs 4-6 uppfattar att skrivinlärningen ser ut beroende på om elever skriver för hand eller på surfplatta. Arbetet utgår från sociokulturellt lärande som teoretiskt perspektiv. För att uppfylla studiens syfte används kvalitativa metoder med tonvikt på semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för insamling av data. Resultatet visar att det råder en delad mening bland lärare som varit verksamma sedan 1990-talet kontra lärare som varit verksamma sedan sent 2000-tal kringvilken typ av skrivinlärning som fungerar bäst. Lärare som varit verksamma sedan 2000-talet förordar läsplattan som verktyg och ser inga direkta fördelar med analoga skrivsätt. De andra lärarna förespråkar en slags blandning av digitala och analoga skrivsätt där de menar att det analoga sättet skall användas som en slags bas innan digitala redskap används. Avslutningsvis råder viss oenighet mellan de olika lärarna gällande de två undervisningssätten där eleven skall stå i fokus. / <p>Inriktning svenska</p>

Denna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa och undersöka studier med fokus på teknikens betydelse för läs- och skrivundervisning i de lägre åldrarna och hur digitala verktyg kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att kunna besvara denna frågeställning har en systematisk litteratursökning gjorts via databaserna ERIC och SwePub. Utifrån dessa databaser har nio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. I majoriteten av dessa studier framkom det att digitala verktyg kan vara en framgångsfaktor i elevers läs- och skrivundervisning, men några visar en tveksamhet om digitala verktyg kan kompensera för en traditionell läs- och skrivundervisning där penna och papper används. Resultatet visar att digitala verktyg kan skapa nya möjligheter till lärande och öka motivation i skolarbetet samtidigt som tekniken kan medföra problem som sämre resultat i läs- och skrivförmågan. Det är inte det digitala verktyget i sig som är avgörande för lärande, det är snarare de specifika metoderna för hur verktyget används och lärarens kompetens som skapar förutsättningar för elevers lärande och utveckling.

Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att utifrån forskning sammanställa faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att nå detta syfte utgår översikten från frågeställningen: vilka fram-gångsfaktorer möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3? En systematisk sökprocess för att hitta adekvata artiklar till valt ämnesom-råde påbörjades. Artiklarna som valdes ut granskades utifrån den formulerade frågeställ-ningen. Från forskningsresultaten framställdes framgångsfaktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Materi-alets resultat visar att klassrumsklimat, lärarens kompetens och undervisningens struktur är olika komponenter som påverkar en likvärdig undervisning för elever med svårigheter inom läsning och skrivning. Därefter diskuteras tematiseringarna kopplat till vår framtida profession. Kunskapsöversikten avslutas med förslag om vidare forskning.

Abstract Bengtsson Sjöström, Anneli & Björkholtz, Kristina, (2018). En fallstudie av läs- och skrivarbetet i grundsärskolan. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institution för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas ge oss större kunskap kring läs- och skrivundervisning i grundsärskolan och hur vi vidare kan använda oss av denna kunskap i grundskolan. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur läs- och skrivundervisning ser ut i grundsärskolan, vilka metoder som används och hur man arbetar praktiskt med läs- och skrivinlärning. Frågeställningarna som belyses är: •Vilka arbetssätt och metoder i läs- och skrivundervisning används i den utvalda grundsärskolan? •Vilka är framgångsfaktorerna, enligt specialpedagogerna i den utvalda grundsärskolans läs- och skrivundervisning? •Vilka arbetssätt och metoder kan vara relevanta även för grundskolans läs-och skrivundervisning? Teori Forskning kring lärandet tar ofta sin utgångspunkt i sociokulturell teori. Därför har vi valt att utgå från denna eftersom vår studie handlar om vilka arbetssätt och metoder som används i läs- och skrivundervisningen i en utvald grundsärskola. Metod Som metod har vi valt att använda oss av en fallstudie. Intervjuer, observationer och läromedelsgenomgång har använts för att belysa och få kunskap om arbetet kring läs- och skrivundervisningen. Eftersom studien inte är så omfattande har vi valt att utgå från metodtriangulering. Detta ger ett mer kompletterande underlag till studien, belyser problemet från olika infallsvinklar och ger en vidare bild. Resultat Det går inte att dra några generella slutsatser då underlaget och studien är liten. Resultatet pekar dock på att lärarnas kompetens, förhållningssätt och bemötandet är mycket betydelsefullt och är i fokus när det gäller elevernas läs-och skrivundervisning. Vidare visar resultatet att artefakter är av stor betydelse i undervisningen. Specialpedagogiska implikationer Elever i behov av stöd är beroende av en omgivning i skolan som bland annat är tydlig, flexibel och lugn. Elevens svårigheter är allas angelägenhet i skolan, där arbetslag och speciallärare har ett särskilt ansvar. Elevens svårigheter uppstår i relationen mellan eleven och omgivningens krav och förväntningar. För specialläraren blir det en viktig uppgift att finna pedagogiska lärsituationer och aktiviteter som gynnar eleven. Nyckelord Framgångsfaktorer, grundsärskola, individualisering, lärares förhållningssätt, läs- och skrivundervisning, sociokulturell teori