Studiens syfte var att undersöka vilka upplevelser grundskollärare i årskurs två och tre har kring användningen av iPads eller Chromebooks i skrivundervisningen för de yngre åldrarna. Studiens teoretiska perspektiv bygger på New Literacies och Multiliteracies. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där vi genomförde intervjuer med sex verksamma lärare i F-3. Resultatet visar att lärarna har olika upplevelser kring användningen av iPads eller Chromebooks i skrivundervisningen. Majoriteten av lärarna ansåg att iPads/Chromebooks var ett hjälpmedel men valde ändå att fokusera på det traditionella tillvägagångssättet, skriva med papper och penna. Dessutom har lärarna varit tydliga med att när man ska använda sig av ett digitalt verktyg, i deras fall iPads eller Chromebooks, är det väsentligt att veta vilket syfte det digitala verktyget ska ha för att kunna använda dess fulla potential. Studien avslutas med ett förslag på framtida forskning.

Alla barn och elever i den svenska grundskolan har rätt till en inkluderande utbildning och på så vis att få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Skolväsendet i Sverige vilar på en demokratisk grund där lärarna förväntas planera en inkluderande undervisning, överallt och i alla sammanhang, för att möta elevvariationen med elevers skiftande förutsättningar och behov. Trots att skolväsendet vilar på denna demokratiska grund och att det förväntas av lärare att bedriva en inkluderande undervisning, finns det lärare som upplever hinder och dilemman i utförandet av en sådan inkluderande undervisning.  Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lågstadielärare, utan formella beslut, anpassar sin skrivundervisning till sin elevgrupp i svenskämnet för att främja inkludering, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever för att bedriva en sådan anpassad skrivundervisning. Studien är kvalitativ, och den datainsamlingsmetod som har använts är intervju i form av en fokusgruppsintervju där tre verksamma lågstadielärare medverkar.   Resultatet visar att det sker ett pedagogiskt arbete med en medvetenhet om en inkluderande skrivundervisning i form av olika undervisningsstrategier och extra anpassningar. Samtliga deltagande lärare delar med sig av konkreta exempel på hur de bedriver och anpassar sin skrivundervisning i svenskämnet för att främja inkludering, men även vilka möjligheter samt utmaningar en sådan undervisning kan möta.

Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.

Inledning Den här studien syftar till att undersöka övergångspraktiken från förskoleklass till årskurs 1 med fokus på läsning och skrivning. För att ta reda på vad som sker i övergången har vi med utgångspunkt i teorin om praktikarkitektur utformat fyra frågeställningar att besvara. Frågeställningarna berör säganden, göranden och relateranden, samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i praktiken. Metod För datainsamlingen valdes kvalitativ metod där öppna och ostrukturerade intervjuer i fokusgrupp användes som verktyg. Urvalet representeras av sju lärare som är verksamma i förskoleklass eller årskurs 1-3 från två olika verksamheter, samt en rektor. Intervjun präglades av utvalda teman och några få frågeställningar. I analysprocessen har vi använt oss av en analysmall som utformats utifrån olika texter inom praktikteorier. Analysmallen har fungerat som ett verktyg för att identifiera deltagarnas säganden, göranden och relateranden kopplat till överångspraktiken samt för att synliggöra mönster i deltagarnas utsagor utifrån olika aspekter. Resultat Resultaten i studien har visat vad det talas om, vad som sker och vad som relateras till samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i övergångspraktiken i två olika verksamheter. Resultatet visar att det finns en del återkommande aktiviteter så som överlämningssamtal. Det framkommer även att deltagarna är medvetna och engagerade i övergångspraktiken och att övergången ska bli så lyckad som möjligt för alla inblandade. I samtalen diskuteras även att lärare styr mycket på egen hand i övergångarna och att det egna intresset och engagemanget hos lärarna spelar stor roll för överlämningens utfall. Ytterligare något som framkommer i samtalen är att det sker en del upprepning i undervisningen kring läsning och skrivning vilket kan påverka elevernas utveckling. Båda verksamheterna använder Bornholmsmodellen i förskoleklass. Bornholmsmodellen syftar till att göra eleverna läsberedda. Sammanfattningsvis visar resultatet hur övergångspraktiken kan se ut.

Denna intervjustudie sammanställer hur sex erfarna lärare arbetar med digitala skrivverktyg och att skriva för hand. Under litteraturstudien vi skrev år 2023 framkom det i resultatet att en kombinerad skrivundervisning med digitala skrivverktyg och att skriva för hand är att föredra framför att bara göra det ena eller det andra. Intervjustudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet och språket. Intervjustudien är kvalitativ och innehåller semistrukturerade intervjuer där sex lärare intervjuas. Det är två lärare i årskurs 1–3 och fyra lärare i förskoleklass. I resultatet framställs likheter och skillnader mellan hur lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning. Det framkom att lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning på olika sätt. Två av lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning redan i förskoleklass medan två av lärarna arbetar mer med att skriva för hand i förskoleklass. Alla lärarna i årskurserna 1–3 arbetar med en kombinerad skrivundervisning men de gör det på olika sätt. / This interview study complies how six experienced teachers work with digital writing tools and write by hand. During the literature study we wrote in 2023, it emerged in the results that a combined literacy teaching with digital writing tools and writing by hand I preferable. The interview study is based on a sociocultural perspective as the emphasis is on learning and language. The interview study is a qualitative and contains semi-structured interviews where six teachers are interviewed. There are two teachers in grades 1–3 and four teachers in preschool. The results show similarities and differences between how teachers work with a combined literacy teaching. It emerged that the teachers work with a combined literacy teaching in different ways. Two of the teachers work with a combined literacy teaching in preschool, while two of the teachers work more with handwriting in preschool. All teachers in grades 1–3 work with a combined literacy teaching but they do it in different ways.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarna och eleverna upplever användningen avinternet i skrivundervisningen. Genom intervjuer med lärare undersöks hur lärareuppfattar att eleverna använder internet när de skriver texter och genom enkäter undersökselevernas inställning till lärprocessen vid skrivundervisning.Studiens teori grundas på ett sociokulturellt perspektiv. Studien är en kvalitativundersökning i två delar. I första delen redovisas intervjuer med sex behöriga ochverksamma lärare. I studiens andra del redovisas enkäter med hundra elever i årskurs nio.Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys med fokus på tre framträdandeteman; begriplighet, bedömning och tidsbrist. Studiens resultat visar att flertalet lärareplanerar sin undervisning så att eleverna får skriva texter utan att använda internet,antingen i skrivbok eller i ett låst program, så att eleverna inte kan komma åt internet dåmånga elever i stor utsträckning lånar texter på internet. I studien framkommer också attlärarna ansåg att det är viktigt att eleverna skriver på lektionstid och att lärarna kan varamed dem i deras skrivande och leda dem på rätt väg då eleverna inte reflekterar över vadde har lärt sig av sitt skrivande. De är mer fokuserade på att få arbetet klart och få brabetyg och ofta lånar de texter från internet för att de känner tidsbrist.Slutsatsen av studien är att elever behöver lära sig förstå skrivprocessen. Detta leder till attlärarna måste följa eleverna i varje steg i deras skrivande för att vägleda dem. När elevernaförstår uppgiften och hur de ska göra känner de inte att de behöver låna text från internet.

Det primära syftet med denna studie var att undersöka hur aktiva lärare tillämpar och uppfattar sitt ledarskap samt hur det kan bidra till hur undervisningen kan utforma en god läs- och skrivundervisning. Frågeställningarna “Hur synliggörs lärarens ledarstil i klassrummet och på vilket sätt utövar de sina ledaruppgifter i relation till läs- och skrivundervisning?” och “Vilka uppfattningar har lärare kring sitt ledarskap och ledarstil i klassrummet samt de ledaruppgifter som används i läs- och skrivundervisning?” besvarades genom observationer av sju svensklektioner och genom intervjuer med sex lärare på olika skolor i Stockholms län. Därefter analyserades resultatet med hjälp av tematisk analys. För att öka förståelsen för ledarskapets dynamik inom dessa undervisningspraktiker, användes ledarskapsteori och sociokulturell teori som ramverk.  Analysen uppmärksammade tre distinkta teman; Tydlighet i handling och ord, Variation av struktur och rutiner, samt Anpassningsbart ledarskap. Studien visade att lärares ledarskap i läs- och skrivundervisning präglas av tydlighet genom muntliga och skriftliga instruktioner, varierad struktur och rutiner samt anpassningsbarhet hos lärare för att möta elevers skiftande behov. Lärarnas uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde delvis med vad som observerades i klassrummet.  Slutsatserna underströk den viktiga roll som ett situationsanpassat ledarskap spelar för att utforma en god läs- och skrivundervisning, och framhävde självinsikt och medvetenhet som viktiga aspekter. Dessa insikter bekräftade inte bara befintliga teorier om vikten av ett flexibelt och anpassningsbart ledarskap inom utbildningsvetenskap, utan belyste också behovet av kontinuerlig utveckling av ledarskapsförmågor bland lärare. Implikationerna från denna studie antydde på att ytterligare forskning behövs för att fördjupa sig i dessa komplexa frågor och för att utforska potentiella ledarskapsstrategier som kan underlätta pedagogiskt arbete och anpassning av lärares ledarskap. / The primary purpose of this study was to investigate how active teachers apply and perceive their leadership and how it can contribute to shaping good reading and writing instruction. The research questions “How is the teachers’ leadership style manifested in the classroom, and in what ways do they perform their leadership tasks in relation to reading and writing instructions?” and “What are teachers’ perceptions of their leadership and leadership style in the classroom, and the leadership tasks used in reading and writing instructions?” were addressed through observations of seven Swedish lessons and interviews with six teachers at various schools in Stockholm County. The results were then analyzed using thematic analysis. To increase understanding of the dynamics of leadership within these teaching practices, leadership theory and sociocultural theory were used as frameworks.  The analysis highlighted three distinct themes: Clarity in action and words, Variation of structure and routines, and Adaptable leadership. The study found that teachers’ leadership in reading and writing instruction is characterized by clarity through oral and written instructions, varied structure and routines, and the adaptability of the teacher to meet the changing needs of pupils. The teachers’ perceptions of their leadership partially aligned with what was observed in the classroom.  The conclusions emphasized that situational leadership plays an important role in shaping good reading and writing instruction and highlighted self-awareness and consciousness as key aspects. These insights not only confirmed existing theories on the importance of flexible and adaptable leadership in educational science but also underscored the need for continuous development of leadership skills among teachers. The implications of this study implied that further research is needed to delve into these complex issues and explore potential leadership strategies that can facilitate pedagogical work and the adaptation of teacher leadership.

Denna studie jämför ett forminriktat och ett funktionellt perspektiv på läs- och skrivundervisning under de första skolåren. Befintlig forskning tenderar att fokusera på äldre elever, vilket skapar ett forskningsglapp för undervisningen av yngre elever. Studien diskuterar olika diskurser om läs- och skrivundervisning från 1970-talet och framåt, och kopplar dessa till dagens syn på svenskans läs- och skrivundervisning. Studien tar även upp historiska fokuspunkter och reaktioner på vad som ansetts viktigt inom detta område. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare ser på, och arbetar med läs- och skrivundervisning i årskurs ett utifrån utvalda delar av Wittingmetoden. Studien undersöker också hur lärarna arbetar med kompletterande undervisning till dessa delar av Wittingmetoden. Mina frågeställningar berör hur arbetet med läs- och skrivundervisning i klassrummet, tillsammans med lärares samtal, kan kopplas samman med literacydiskurser. Detta visar i sin tur på formativa eller funktionella undervisningsstrategier. Literacydiskurserna är en under denna studie kompletterad och bearbetad modell av de skrivdiskurser som Ivaniĉ (2004) observerat, samt det ramverk hon utarbetat. En bearbetad modell av Sturks (2023) observationsschema ingår även i denna studie. Resultatet visar att många olika literacydiskurser är synliga under läs- och skrivundervisningen både under observationer och intervjuer. Wittingmetodens strukturerade arbetssätt lägger stort fokus på en färdighetsdiskurs, men även en processdiskurs var lika framträdande. Lärarnas sätt att arbeta med Wittingmetoden visar därav att många diskurser samverkar simultant inom undervisningen. Detta innebär att lärarna ej enbart arbetade forminriktat trots att de utgick från Wittingmetoden. Det fanns istället flera inslag som visade på ett färdighetsinriktat perspektiv på läs- och skrivinlärning.

Digitala verktyg är en stor del av undervisningen i dagens skola. Lärare förväntas bedriva undervisning med digitala verktyg som gynnar elevernas inlärning och samtidigt tillgodose eleverna med en digital kompetens. För att lärarna ska lyckas med det behöver de själva vara pedagogiskt digitalt kompetenta.  Syftet med den här studien är att undersöka hur rektorer arbetar för att utveckla den pedagogiska digitala kompetensen hos lärarna. Studien syftar även till att synliggöra hur lärares pedagogiska digitala kompetens används för att främja elevers läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för mellanstadiet. Frågeställningarna som studien utgår från är:“Vilka möjligheter och hinder finns det för rektorer att tillgodose lärare med pedagogisk digital kompetens för att gynna läs- och skrivundervisningen?” och “Vilka möjligheter och hinder finns för svensklärare i deras utveckling av pedagogisk digital kompetens?”. Det är en kvalitativ studie där fyra rektorer och fem svensklärare har intervjuats. Implementeringsteorin är det teoretiska ramverket som vår analys av empirin grundar sig på där begreppen förståelse, vilja och kunnande är i fokus. Resultatet av empirin har analyserats och tillsammans med tidigare forskning legat till grund för diskussionen. I analysen framkommer det att rektorer och lärare behöver alla tre begrepp för att kunna implementera pedagogisk digital kompetens i svenskundervisningen. Däremot är det en eller flera av begreppen som brister vilket gör att implementeringen av pedagogisk digital kompetens och digitala verktyg i undervisningen inte är möjlig i verksamheten.

I dagens samhälle är det av stor vikt att kunna läsa och skriva då texter finns i olika former överallt, mycket på grund av den tekniska utvecklingen i samhället. Vägen till att "knäcka koden" ser olika ut för barn. I studien har vi valt att fokusera elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur tekniken kan fungera som stöd i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till läs- och skrivsvårigheter. Vidare är syftet att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin undervisning. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Empirin till studien är skapad genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Materialet har sedan analyserats och presenteras i resultatet. Resultatet av studien indikerar på att undervisning och stödstrukturer inom ASL stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter i sin läs- och skrivinlärning genom att de får höra och se sambandet mellan ljud och bokstav. / In today's society it's important to be able to read and write because there are texts everywhere, and also as the technology has made a bigger impact in the society. For some children it can be difficult to learn how to write and read. Because of this we have chosen to focus on pupils with disabilities in the read- and writing process. We also want to see how the technology can support pupils in their learning. The aim of this study is therefore to investigate how teachers describe their teaching in relation to reading and writing disabilities. The study also aims to investigate how pupils with reading and writing disabilities describe their education. The sociocultural theory is the base of this study. The empirics to this study is created by interviews with pupils and teachers. The empirics has been analyzed and presented in the result. The result of this study shows that the method "write to read" supports pupils with writing and reading disabilities in their writing and reading education because the link between letter and sound clarifieds for the pupils.