Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur lärare kombinerar skrivande för hand och digitalt skrivande i sin undervisning i årskurserna 1–3. Studien syftar även till att synliggöra hur lärarna anser att skrivsätten bidrar till elevers skrivutveckling i helhet. För att söka svar på studiens två frågeställningar intervjuades sex lärare verksamma i årskurserna 1–3. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att sedan analyseras utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet på lärande som utgör det teoretiska ramverket vilken studien tar avstamp i. I resultatet framgår att majoriteten av lärarna bedriver en skrivundervisning där elever skriver mestadels för hand och förespråkar att integrera det digitala skrivandet då elever ska skriva längre texter.  Endast en av lärarna förespråkar att elever skriver med hjälp av digitala verktyg från förskoleklass och framåt. Ett av de didaktiska ställningstaganden vilka lärarna beskriver som styrande relaterar till läroplanens skrivningar som dels framhåller att elever ska få öva på att skriva med digitala verktyg, dels att elever utvecklar en läslig handstil i skrivundervisningen. Hur skrivsätten vidare kan bidra till elevers skrivutveckling har lärarna delvis skilda uppfattningar om. Sammanfattningsvis anses båda skrivsätten bidra till en ökad motivation och skrivlust om elever känner att de kan skriva.

I föreliggande studie undersöks hur innehåll, form och funktion i lågstadieelevers skrivande framställs i klassrumssamtal om textskapande. Materialet består av sex inspelade samtal, vilka har analyserats och kategoriserats utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Ivaničs (2004) skrivdiskurser. Resultaten visar att färdighetsdiskursen med fokus på textens form där replikskiften om ordval, stavning, interpunktion, meningar och meningsbyggnad, verbböjning och bruk av versaler dominerar samtalen. Även processdiskursen med fokus på skribentbyte och samskrivning återfinns. Kreativitetsdiskursen kan skönjas i replikskiften om textens innehåll, och genrediskursen anas genom den textstruktur som står på tavlan och som eleverna följer när de skriver. Den sociala praktikdiskursen finns närvarande genom att de elevtexter som skrivs ska finnas med i en utställning på skolan. Det förekommer inga replikskiften som visar att en sociopolitisk diskurs, där skribenten förväntas utveckla en kritisk medvetenhet, finns närvarande i samtalen. Det är således textens form som står i fokus när lärare och elever samtalar i den undersökta skrivsituationen.

This literature review asks the following:  How is writing instruction realized in L1-classrooms (in the Swedish upper secondary school or its equivalent globally), considering standardized testing as a background factor? Standardized testing has become established in Sweden as one way to audit the school system and evaluate knowledge levels for the sake of guaranteeing an equitable education. However, standardized testing may influence the way in which classroom instruction is realized by teachers, as observed by Popham (2001). The literature review utilizes a qualitative conventional content analysis in order to produce a result of ten studies relevant to our research question. They are then thematized, presented, and later discussed using Popham’s (2001) item-teaching and curriculum-teaching, Biesta’s (2010) reasoning around how measurability impacts the perceived value of different types of education and Janks’ (2010) synthesis model. We found that writing instruction in classrooms subjected to standardized testing often showed a narrowed curriculum and formulaic writing. This particularly impacted classrooms consisting of diverse learners. We noted that teachers faced a complex task when instructing in these classrooms. They generally drifted towards either item-teaching or curriculum-teaching. We also found that the writing skills and knowledge that were highly valued in the classroom corresponded to skills measured by the tests. Finally, using Janks’ (2010) synthesis model we found that both access without design and diversity without access were present in our chosen studies. This implies that standardized testing maintains existing (and excluding) power relations between the dominant and the non-dominant groups. Our discussion is then related to the Swedish national curriculum, pointing to potential self-refuting goals formulated in the syllabus for the subject Swedish. We suggest that studies should be performed in a Swedish context in order to highlight any potential consequences of standardized testing for writing instruction in Swedish classrooms.

Ett flertal studier lyfter fram ett forskningsresultat som tyder på att elevers motivation är avgörande för deras läs- samt skrivutveckling. Inom forskningen finns det däremot en lucka som kräver vidare studier och belägg för hur elevers motivation påverkas av olika skrivverktyg. Syftet med vår studie är således att undersöka hur elevers motivation i skrivundervisningen påverkas vid användning av digitala verktyg i jämförelse med papper och penna. Den teori som utgör en grund för studien är Self-determination theory, eller översättning till självbestämmandeteorin på svenska, som fokuserar på olika typer av motivation. För att besvara de formulerade frågeställningarna har elever i årskurs 2 deltagit genom att totalt 51 elevtexter samlats in och av dessa har 14 elever slumpmässigt valts ut för att delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det kan vara av betydelse att ha en varierad skrivpraktik då elever tenderar att motiveras mer av ett verktyg som de tidigare inte använt så mycket, än vid användning av något som de är vana vid. Resultatet visar även att skrivuppgifter i vissa fall kan påverkar motivationen mer än vad skrivverktyget gör och att elevernas egna uppfattningar om skrivvertygets nackdelar respektive fördelar har en viss påverkan. Vidare tyder resultatet på att elevernas texter ökar i längd och användningen av punkt och stor bokstav blir mer korrekt när de får skriva på datorn, vilket delvis kan bero på ökad motivation.

Studien syftar till att undersöka hur lärare arbetar med skrivförmågan i årskurs 4–6 och om de ser några skillnader inom skrivförmågan mellan pojkar och flickor samt hur de i så fall motverkar dessa skillnader. Nejman (2020) menar att skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor är ett av skolans största likvärdighetsproblem. Resultatet i studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med lärare som är yrkesverksamma och antingen undervisar eller har undervisat i svenskämnet. Resultatet diskuteras genom det sociokulturella perspektivet och vad tidigare forskning säger om ämnet. Undersökningens resultat visar att de flesta lärare i denna studie arbetar med genrepedagogik i klassrummet. Det visar också att lärarlegitimation spelar roll i relation till användandet av arbetssätt och metoder för skrivförmågan. En viktig faktor som nämns av flera av lärarna i studien är att läsning stärker skrivförmågan. Att det finns skillnader mellan pojkar och flickor inom skrivförmågan är något som både forskning och resultatet av intervjuerna visar, däremot är det få lärare som uttrycker att de använder sig av några arbetssätt i klassrummet för att minska dessa skillnader. Det som är av betydelse menar lärarna är klassrumsplaceringen.

Syftet med föreliggande studie är att belysa elevers uppfattningar om kreativt skrivande inom svenskämnet. Frågeställningarna ämnar undersöka hur kreativt skrivande påverkar elevens skrivutveckling samt om kreativt skrivande kan leda till ökad motivation hos eleven. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet används tidigare forskning samt fenomenografi som ramverk för att analysera skriftliga reflektioner om kreativt skrivande där 33 elever i årkurs nio valt att delta. Resultatet visar att kreativt skrivande är en viktig del i elevernas skrivprocess och bidrar till kunskapsutveckling. Det framkommer att kreativt skrivande skapar motivation och bidrar till ett lustfyllt lärande. Kreativt skrivande bidrar även till personlig utveckling då det bland annat ger eleverna möjlighet att bearbeta och få utlopp för tankar och känslor. / The purpose of the present study is to illustrate students’ perceptions of creative writing within the subject of Swedish. The research questions aim to investigate how creative writing affects students’ writing development and whether it can lead to increased motivation. To address these questions and fulfill the purpose, prior research is used as well as phenomenography used as framework to analyse written reflections on creative wrtiting from 33 ninth-grade students who chose to participate. The results indicate that creative writing is an important part of students’ writing process and contributes to their writing development. It is revealed that creative writing fosters motivation and contributes to joyful learning. Additionally, creative writing contributes to personal development by providing students with opportunities to process and express thoughts and emotions.

Ett av skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sitt skrivande så att de kan delta i samhällslivet. Samtidigt visar resultatet på de nationella proven att skrivandet är den största utmaningen för elever. Syftet med denna studie är att undersöka lärares perspektiv på sin egen skrivundervisning utifrån begreppen tillgänglighet och inkludering. Utifrån lärares beskrivningar, lyfter vi fram konkreta exempel på hur lärare i svenska och svenska som andraspråk planerar och arbetar för att förebygga hinder i skrivundervisningen för elever i årskurs 9 samt elever som läser sista kursen i SFI. Studien är kvalitativ och består av åtta semistrukturerade intervjuer som kompletterats med fyra deltagande observationer. Resultatet visar att utmaningar i undervisningen kan handla om svårigheter att föreställa sig mottagaren, välja relevant innehåll, bygga meningar, strukturera texten och anpassa den efter situationen, men även bristande motivation. I studien framkommer det att flertalet av de stödjande strukturerna är inriktade på genre, skrivprocess men även på korrekthet. Vår slutsats är att formuleringar i kursplanerna kan spela en roll. Tillfällen att använda skrivandet i meningsfulla situationer utanför skolans kontext var få, men vi fann att lärarna själva skapar skrivsituationer med relevanta och verklighetstrogna mottagare, för att öka elevers inlevelse och motivation. Assisterande teknik användes inte i någon större utsträckning och kontakten med speciallärare var ofta begränsad på grund av organisatoriska faktorer.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att elever i de yngre åren i huvudsak möter skönlitterära texter och att detta kan innebära svårigheter för dem i klass 4 då de förväntas förstå olika texttyper. Denna studie undersöker vilka texttyper elever i förskoleklass till årskurs 3 får möta på två olika skolor i två skilda kommuner och om lärarna anser att det kan påverka elevers läsförståelse och läsintresse. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare och baseras på en lärandesyn utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppet literacy. Resultatet visar att de yngre barnen på de två deltagande skolorna till stor del får möta olika texttyper och att lärarna anser att det främjar både läsförståelse och läsintresse. / Abstract Previous research show that students in the younger years mainly meets fictional text types and that this may cause difficulties for them in 4th-grade when they are expected to understand different kinds of text. This study examines which types of text students in preschool to grade three meet at two different schools in two separate municipalities, and if teachers believe that it can affect students reading comprehension and interest in reading. The survey was conducted through qualitative interviews with practicing teachers and is based on a learning approach from a sociocultural perspective and the literacy concept. The result show that the younger children at the two participating schools for the most part get to meet different types of texts and that the teachers considers it promotes both reading comprehension and interest in reading.

Syftet med min undersökning var att finna hur man kan frambringa goda förutsättningar för elevers skrivutveckling, med utgångspunkt i ämnet svenska med fokus på skrivundervisningen. Undersökningens empiriska material är insamlad genom kvalitativa metoder och kan i viss mån ses som en aktionsforskning. Det insamlade materialet består av pedagogiska planeringar, observationer och kvalitativa intervjuer av och med tre lärare samt elevtexter. Materialet analyserades sedan med hjälp av vetenskapliga modeller. Valet av informanter valdes ut genom att jag kände till dem sedan tidigare via min arbetsplats och från tidigare VFU-skola (verksamhetsförlagdutbildning). Intresset att utföra undersökningen hos de två lärarna på min arbetsplats föll sig naturligt eftersom lärare själva uttryckte att de utgår från samma pedagogiska planeringar men att de arbetar olika. Jag ville gärna kartlägga deras skrivundervisning för att se om deras uppfattning stämde, men främst för att se hur meningsfull skrivundervisning kan formas som jämförelse. Läraren från min VFU-skola är en lärare som ständigt vidareutbildar sig och stärker sin profession som lärare. Hen arbetar även aktivt med att finna strategier som leder till en meningsfull skrivundervisning. Min undersökning visar att elevers utveckling stärks avsevärt av att arbeta i en social gemenskap, både sett till interaktionen lärare-elev eller interaktionen elev-elev. Det framgår i undersökningen att samtliga lärare arbetar med skrivundervisning som förespråkar par- eller gruppskrivande, vilket även framgår i forskningsbakgrunden att vara en positiv effekt för en meningsfull skrivundervisning. / The purpose of my survey is to find ways to create good conditions for students' writing development, based on the subject of Swedish focusing on writing instructions. The empirical data has been collected through qualitative methods and could, to a certain extent, be seen as an action research. The collected material includes educational plans, observations and qualitative interviews with three teachers as well as analysis of student’s texts. The material was then analyzed by using scientific models. I got in contact with the informants through my workplace or from former VFU schools (vocational education school). The interest in conducting the study of the two teachers from my workplace fell naturally because they have expressed that even though their work is based on the same educational plan, their methods differ. I would like to map their writing lessons to see if their own opinion is correct, but also to see how meaningful writing lessons can be formed as a comparison. The teacher from my VFU school is a teacher who continually trains and strengthens the profession as a teacher, and actively works to find strategies that lead to meaningful writing instructions. My study shows that student development is greatly enhanced by working in a social community, both seen as the interaction teacher-student or interaction student-student. It is apparent from the survey that all teachers work with writing instruction that advocates pair- or group writing, which also appears in the research background to be a positive effect for meaningful writing lessons.

Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift. / The method is developed in the UK and based on the UK curriculum. The method is based on pupils being able to approaching narrative writing by reading together and by guided play with building in groups using 3D material. The method is based on multimodal and cooperative learning. The aim with our study is to investigate how educators in Sweden perceive the method Playful writing opportunities and obstacles with regard to inclusion during narrative writing. To be able to find out how the educators perceive the method we need to find out how they perceive the different steps of the method. In the autumn of 2018, we have carried thorugh two workshop opportunities for educators to try and form an idea of ​​the method. The workshops are based on our understanding of the handbook Playful writing. After the workshops the participating educators have been asked to participate in our web survey. The 46 participants of the study are generally positive towards the method. They believe that the method gives pupils the opportunity to increase goal achievement in narrative writing. The participants also believe that the method Playful writing has the opportunity to contribute to all pupils' participation in learning. The answers in the questionnaire suggest that the method has more possibilities than obstacles. From July 1, 2019, reading, writing, counting the guarantee applies to all Swedish schools (Government Offices, 2018). Personnel with special educational skills are expected to assess pupils' knowledge development at an early stage. The staff with special pedagogical competence shall also, together with the educators working in the classes, offer inclusive teaching methods. These methods offer a rich diversity in teaching that contributes to a well-functioning writing instruction. Based on the results in our study, we suggest that Playful writing can be such a method.