I föreliggande studie riktas uppmärksamheten mot elevers tidiga skrivande. Speciallärare har en viktig uppgift att berika och understödja lärares kunskaper i främjande skrivundervisning. Elevers skrivutveckling är komplex och inrymmer flera samverkande dimensioner, där undervisningen behöver anpassas efter varje elevs nivå. För att kunna bedriva en allsidig undervisning som gynnar alla elever behövs en medvetenhet om skrivundervisningens bredd, som här tydliggörs med hjälp av skrivdiskurser. Varje diskurs belyser olika aspekter av skrivande rörande språkliga val och handlingar. Mot bakgrund av införandet av grundskolans nya läroplan, Lgr22 (Skolverket, 2022b) och de krav på varierad skriftproduktion som förväntas av elever utifrån uppsatta kunskapskriterier, är studiens syfte att bidra med kunskap kring hur skrivundervisning ur ett specialpedagogiskt perspektiv understöds och kopplas till framträdande skrivdiskurser i styrdokument och stödunderlag. Studiens empiriska material inhämtades från Lgr22, delar som berör skrivande i grundskolans tidigare år, med tillhörande stödunderlag. Materialet kopplades till nationell och internationell forskning om skrivande, skrivdidaktik och skrivundervisning. Som teoretisk utgångspunkt och metod användes diskursanalys, som via diskurser undersöker hur världen konstrueras med hjälp av språket. Citat innehållande ordstammarna skriv och text i de aktuella dokumenten identifierades och kategoriserades utifrån ett analytiskt ramverktyg. Inledningsvis användes Ivaničs (2004) analytiska ramverktyg, innehållande de sex skrivdiskurserna Färdighetsdiskurs, Genrediskurs, Socialpraktisk diskurs, Kreativitetsdiskurs, Processdiskurs och Sociopolitisk diskurs kopplade till de fyra språklagren Text, Kognitiva processer, Situation samt Sociokulturell och politisk kontext. Under processens gång utökades det analytiska ramverktyget med Färdigdiskurs och Multimodal genrediskurs (Forsberg, 2021; Wohlvend, 2009). Relationen mellan diskurserna redovisas i form av diskursordning, där diskursernas förekomst rangordnas från högre till lägre. Vid betraktande av styrdokument och stödunderlag som helhet finns samtliga aktuella skrivdiskurser representerade, i motsats till när respektive del studeras var för sig. En slutsats är att en bredd i diskurser kan urskiljas när det kommer till de styrdokument som beskriver undervisningen, medan ett begränsat urval diskurser visas i de styrdokument som reglerar bedömning av elevers skrivförmåga. Eftersom ansvaret för hur läroplanen ska tolkas och omsättas i skrivundervisningen bärs av ansvarig lärare, kan en kontinuerlig dialog mellan lärare och speciallärare bidra till att skapa samsyn och ett gemensamt språk kring en skrivundervisning som gynnar alla elever. Tolkningar och värderingar av språkliga konstruktioner påverkar den pedagogiska praktiken i såväl negativ som positiv riktning. Ett specialpedagogiskt perspektiv hos lärare och speciallärare skapar en medvetenhet om effekten av språkliga konstruktioner, vilket kan främja förutsättningarna för likvärdighet i lärmiljön.

No description available.

Denna studie syftar till att kartlägga hur lågstadielärare som tillämpar differentierad skrivundervisning motiverar och planerar den differentierade skrivundervisningen med utgångspunkt i aktuell klass. Studien lutar sig mot de didaktiska frågorna vad, hur och varför för att få svar på studiens forskningsfrågor som lyder: vilket innehåll i skrivundervisningen som differentieras enligt lärarna, hur innehållet i planeringsfasen differentieras enligt lärarna och hur lärarna motiverar differentieringen. Det teoretiska ramverk studien grundar sig på är den didaktiska teorin. Studien utgår från en kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod som består av sju semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning som genererar 34 enkätsvar. Empirin analyseras och sammanställs utifrån en tematisk analys. Forskning visar att differentierad undervisning är en instruktionsmetod som innebär att undervisningen utformas så att den lämpar sig efter den naturliga variation som finns i klassrummet. Lärarna har som uppgift att lära känna eleverna och deras intressen för att kunna nå ut till eleverna med en undervisning som motiverar och utmanar dem. Lärarna bör engagera eleverna och erbjuda olika tillvägagångssätt för inlärning då alla elever lär på olika sätt.   Resultatet visar att det är redan i planeringen som differentieringen sker. Genom differentierad undervisning kan lärarna anpassa material så att alla elever kan arbeta med samma arbetsområde fast efter egen förmåga och kunskapsnivå. Det framkommer även i resultatet att det inte är all skrivundervisning som differentieras och att läraren genom god elevkännedom och noga planering väljer ut vad som ska differentieras.  Sammanfattningsvis visar denna studie att differentierad undervisning möjliggör för eleverna att kunna vara en del av klassen där de klarar av att utföra uppgifterna och samtidigt vara motiverade att vilja utmana sig själva till en högre kunskapsnivå.

Syftet med denna uppsats är att studera vilken skrivundervisning som presenteras för elever i kursen svenska som andraspråk 1 och därmed bidra med kunskap om vilken skrivundervisning som erbjuds eleverna. Mer specifikt undersöks, med stöd i Ivaničs (2004) skrivdiskurser och med kvalitativ textanalys, på vilket sätt skrivdiskurser är framträdande i läroböcker för kursen. Resultatet av studien visar att det är en kombination av flera olika diskurser, så kallade hybrider, som framträder i båda de analyserade läroböckerna. Genrediskursen, processdiskursen och färdighetsdiskursen framträder dock tydligare än andra diskurser och det går att konstatera att diskurser där textlagret är i fokus är mer framträdande. Läroböckerna visar också en avsaknad av den sociopolitiska diskursen och eftersom alla diskurser därmed inte finns representerade blir eleverna inte erbjudna en allsidig skrivundervisning. I läroböckerna formulerar författarna tydligt vad de anser vara viktigt i skrivandet, som exempelvis att följa normer för språkriktighet eller att ta hänsyn till situation och mottagare i skrivandet, men eleverna erbjuds inte undervisning för att nå upp till dessa föreställningar. Avslutningsvis kan en slutsats dras om att kreativt skrivande i form av skönlitterära genre får stå tillbaka när de texttyper som anses extra betydelsefulla inom genrediskursen är starkt framträdande.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattning och beskrivning kring huruvida digitaliseringen av skolan har påverkat deras skrivundervisning inom svenskämnet. Studien är gjord genom kvalitativa metoder där tio yrkesverksamma lärare från två olika skolor i Sverige har deltagit genom att besvara en enkät. Analysen av resultatet görs genom en tematisk analys samt att det teoretiska ramverket TPACK används i syfte att beskriva de val lärare gör kopplat till användningen av digitala verktyg i sin skrivundervisning. Resultatet av studien visar hur lärare kombinerar ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper samt teknisk kompetens i de val de gör i sin skrivundervisning i svenskämnet. Lärarna i studien beskriver både positiva och negativa aspekter med en ökad digitalisering av skolan i stort samt specifikt i deras skrivundervisning genom användandet av digitala verktyg. Resultatet visar också att det inte råder någon större skillnad mellan de två skolorna i hur de beskriver att de implementerar digitala verktyg i sin undervisning. Majoriteten av de deltagande lärarna var rörande överens om att det saknades fortbildning i detta ämne, men att det kollegiala samarbetet lärarna emellan visade sig kompensera avsaknaden.

There are big differences when it comes to access to digital teaching resources between Swedish school units. Previous research indicates that the digital resources that are available in schools are not always integrated into the teaching practice. A lack of resources will affect the teachers’ ability to, as stipulated in the curriculum, integrate digital resources into their teaching. It is therefore of interest to examine teaching practice in a school with good access to digital resources. The aim of this study is to develop an understanding of a few teachers’ attitudes and opinions of digital resources within the context of reading and writing acquisition in primary school. Additionally, the teachers’ knowledgebase in relation to digital resources will be examined. Lastly the study aims to provide ample examples of how digital resources can be integrated into teaching practice. The study used a combination of data collection methods namely observation and semi-structured interviews and the teacher knowledgebase was analysed using the TPACK-model. The results show that all teachers in the study have strong positive attitudes towards the use of digital resources in their teaching practice and that their TPACK knowledge is at a high level when it comes to teaching practices concerning reading and writing acquisition at a primary school level. Courage to implement digital resources into teaching practice and the teacher’s personal interest in technology are identified as key components for effective development of digital competence in the context of teaching. Hands on examples of how digital resources are used in teachers everyday work life are also presented. / Det finns stora klyftor när det gäller tillgång till digitala resurser i undervisningen mellan svenska skolor. Tidigare forskning indikerar att de digitala resurser som finns inte alltid integreras i undervisningen. Brist på digitala resurser påverkar lärares möjligheter att integrera dem så som styrdokumenten stipulerar. Det är således intressant att undersöka lärarverksamhet i en skola med god tillgång till digitala resurser. Syftet med undersökningen är att skapa en bild av några lärares upplevelser av digitala resurser i läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3 och undersöka lärarnas kunskapsbas i förhållande till digitala resurser, samt att ge en bild av konkreta praktiknära exempel på hur denna integrering kan göras. Studien kombinerar observation och semi-strukturerad intervju som datainsamling och lärarnas kunskapsbas analyseras enligt TPACK-modellen. Resultaten visar att lärarna är odelat positiva till digitala resurser i undervisningen och att deras kunskapsbas utifrån TPACK-modellen när det gäller läs- och skrivundervisning i årskurserna F-3 är på en hög nivå. Modet att våga prova samt ett eget intresse av att utveckla digital kompetens identifieras av lärarna som centrala egenskaper för professionell kompetensutveckling. Konkreta exempel på hur digitala resurser används i lärarnas vardag framkommer också.

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om lärare i årskurs 1–3 och deras syn på läs- och skrivundervisning och läs- och skrivsvårigheter. Internationell och nationell forskning lyfter vikten av att kunna läsa för att få möjlighet att delta i samhället, det minskade intresset för läsning bland våra elever samt vilka framgångsfaktorer som skapar ett lyckat arbete kring läs- och skrivinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Något som anses avgörande är att läraren har en tydlig undervisningsstruktur där hen utgår från sina akademiska kunskaper i det praktiska arbetet samt att hen skapar goda relationer till sina elever, vilket ger möjlighet att motivera eleverna till arbete. Vår studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurs 1–3. Vi har sedan med stor noggrannhet transkriberat och analyserat vårt empiriska material utifrån en analysmodell i sju steg med en fenomenografisk ansats. Vår analys har genererat i åtta kategorier; metod och materialval, lära på olika sätt, motivation och relation, kartläggning och kunskapsöversikt, uppmärksammande, samarbete, stöd i undervisningen och utmaningar. Kategorierna analyserades vidare i relation till den didaktiska triangeln och läsmodellen The Simple View of Reading. Lärarna beskriver en strukturerad och varierad läs - och skrivundervisning, med olika arbetssätt och material som skapar möjlighet för eleverna att lära på olika sätt. Trygga relationer samt motivation är centralt i lärarnas arbete. Genom att kartlägga och testa elevers kunskaper kontinuerligt inom läsning och skrivning, får lärarna ett bra underlag för sin planering av undervisningen. Det sker olika former av samarbeten kring elever i läs- och skrivsvårigheter, såsom pedagogiska diskussioner och gemensamma arbetsinsatser för att ge varandra stöd i arbetet.

Studiens syfte var att undersöka vilka upplevelser grundskollärare i årskurs två och tre har kring användningen av iPads eller Chromebooks i skrivundervisningen för de yngre åldrarna. Studiens teoretiska perspektiv bygger på New Literacies och Multiliteracies. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där vi genomförde intervjuer med sex verksamma lärare i F-3. Resultatet visar att lärarna har olika upplevelser kring användningen av iPads eller Chromebooks i skrivundervisningen. Majoriteten av lärarna ansåg att iPads/Chromebooks var ett hjälpmedel men valde ändå att fokusera på det traditionella tillvägagångssättet, skriva med papper och penna. Dessutom har lärarna varit tydliga med att när man ska använda sig av ett digitalt verktyg, i deras fall iPads eller Chromebooks, är det väsentligt att veta vilket syfte det digitala verktyget ska ha för att kunna använda dess fulla potential. Studien avslutas med ett förslag på framtida forskning.

Alla barn och elever i den svenska grundskolan har rätt till en inkluderande utbildning och på så vis att få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Skolväsendet i Sverige vilar på en demokratisk grund där lärarna förväntas planera en inkluderande undervisning, överallt och i alla sammanhang, för att möta elevvariationen med elevers skiftande förutsättningar och behov. Trots att skolväsendet vilar på denna demokratiska grund och att det förväntas av lärare att bedriva en inkluderande undervisning, finns det lärare som upplever hinder och dilemman i utförandet av en sådan inkluderande undervisning.  Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lågstadielärare, utan formella beslut, anpassar sin skrivundervisning till sin elevgrupp i svenskämnet för att främja inkludering, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever för att bedriva en sådan anpassad skrivundervisning. Studien är kvalitativ, och den datainsamlingsmetod som har använts är intervju i form av en fokusgruppsintervju där tre verksamma lågstadielärare medverkar.   Resultatet visar att det sker ett pedagogiskt arbete med en medvetenhet om en inkluderande skrivundervisning i form av olika undervisningsstrategier och extra anpassningar. Samtliga deltagande lärare delar med sig av konkreta exempel på hur de bedriver och anpassar sin skrivundervisning i svenskämnet för att främja inkludering, men även vilka möjligheter samt utmaningar en sådan undervisning kan möta.

Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.