The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3. How do teachers arrange for the Autism pupils to be included in the teaching? I have observed the physical classroom enviroment, the language learning opportunities and the interaction in the classroom looks. I have also done interviews with teachers in both schoolforms. To answer the research questions, six qualitative interwiews with various educators, were made. The results show that the language school, where focus is specifically on language development has a significantly greater awareness of how to ineract. What differentates the various types of schools is especially how the interaction is formed. The teachers in elementary school have more focus on the subject and what is to be learned. The teachers in the language school have a communicative focus. All six educators believe that inclusion of children with Autism is a good thing for everyone, as long as it is done properly and in the right order, so that the child with Autism gets the opportunity to be part of a social group. To achieve this, the work must be structured and clarified.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk. Vi har gjort en intervjustudie och använt oss av sex stycken informanter, tre lärare och tre elever. Resultatet visar att lärare och elever är medvetna om vikten av att skriva korrekt och att kunna skriva såväl formellt som informellt. Enligt informanterna är responsgivning och läsning av största vikt för ett utvecklat skriftspråk. Alla var eniga om att sociala medier, mobiltelefoner och datorer påverkar skriftspråket på ett negativt sätt. Informanterna var överens om att skriftspråket kan ha blivit förenklat på grund av dessa företeelser.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld. I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.

Enligt PISAs kunskapsmätningar sjunker svenska elevers kunskaper varje år. Ett kunskapsområde som sjunker är läsförståelsen. I denna undersökning har sammanlagt sex lärare i förskoleklass och skolans tidigare år intervjuats. Syftet är att undersöka hur lärarna arbetar i sin undervisning för att lägga grunden för utveckling av läsförståelsen, vilka faktorer de anser påverkar läsförståelsen och hur lärarna individualiserar undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska. I bakgrunden finns forskningsresultat inom samma område för att kunna jämföra informanternas svar med vad forskningen säger. Forskningen nämner bland annat ordförråd, ordavkodning och den fonologiska medvetenheten som faktorer som påverkar utvecklingen av läsförståelsen. Resultatet visar att lärarna arbetar mycket med ord- och begreppsförståelsen hos eleverna. De samtalar och diskuterar till största delen under lektionerna och en del arbetar mycket med den fonologiska medvetenheten. Inom området med undervisningen för elever med ett annat modermål än svenska anses det finns utvecklingsmöjligheter i de svar som informanterna gav. / <p>Svenska</p>

No description available.

Denna studie har utgångspunkten i mitt eget examensarbete 1, en genomförd litteraturstudie med titeln Att arbeta praktiskt utifrån teoretiska skrivdiskurser i skrivundervisningen (2018). l detta arbete kartläggs processkrivning och genrepedagogik. I litteraturstudien framkom vilka för- och nackdelar det finns i teorin när de används i undervisningen, hur lärare kan använda sig av skrivprocesser som verktyg, samt vilka effekter de bidrar till i elevernas textproduktion och vilka följder de kan ge om man som lärare inte har djupa förkunskaper i resp. diskurs. Det övergripande syftet med denna empiriska studie är att undersöka i vilket omfång ett fåtal svensklärare i gymnasieskolan har kunskaper om den teoretiska bakgrunden till genrepedagogiken, hur lärarna genomför sin undervisning med hjälp av denna metod och om metoden är deras didaktiska val. Syftet belyser om svårigheten att tolka och använda genre i undervisningen. Ambitionen är att ta reda på om svensklärare ser denna skrivmetod som ett verktyg för att gynna och avancera elevernas skrivutveckling genom att samla in data som talar om vilka delar av genrepedagogiken som svensklärare använder sig av, varifrån de inhämtar kunskap om genrepedagogik och hur de ser på begreppet genre i undervisningen. I den teoretiska genomgången klarläggs nationell och internationell forskning utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Studien är baserad på kvalitativ metod och datainsamlingen har genomförts genom intervjuer i skolors grupprum eller via högskolans Connect-plattform. Det som framkommer i resultatet är att en majoritet av informanterna uttalar sig positivt om skrivmetoder och att hälften av dem är beredda att skaffa sig mer kunskap om genrepedagogik. De som använder sig av genrepedagogiken, ser fördelar i metodens tydliga strukturer och modeller, men uttalar sig om vissa nackdelar att bruka denna skrivmetod. Svårigheter har visat sig vara tidsbristen att genomföra alla faser, stora och heterogena gruppsammansättningar som beror på elevernas olika kunskapsnivåer och grundkunskaper. Två förslag är att utveckla genrepedagogiken ytterligare för att förbättra möjligheterna för elever i stora och heterogena grupper och att informera svensklärare att fördjupa sig i genrekunskap och genreskolans pedagogik för att kunna effektivisera skrivundervisningen.

Vi lever idag i ett kunskapssamhälle där förmågan att kunna skriva är i stor vikt för att kunna föra sin talan i samhället. I dagens skola får inte skrivutvecklingen samma fokus och utrymme som läsutvecklingen. Det är av stor vikt att eleverna uppfattar skrivprocessen som meningsfull. Syftet för denna studie är att beskriva vad forskning presenterar för strategier och metoder som vidareutvecklar grundskoleelevers skrivande inom sitt modersmål. Mer precist vill vi besvara frågeställningen: Vilka strategier och metoder presenterar forskning som bidrar till en förbättrad skrivutveckling i grundskolans årskurs 1-6? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om skrivutveckling i ämnet svenska för eleven med svenska som modersmål. De internationella studier som samlats in visar skrivutveckling i modersmål. Resultat visar att meningsfullt och socialt interagerade strategier och metoder används i undervisningen, lika så estetiska uttrycksformer, digitala verktyg som datorer och digitala skrivprogram, respons samt språkliga kunskaper som ny ordkunskap, grafiska tecken, skrivprogram och strategier för att producera en text. Trots resultaten har forskningsområdet ett litet utbud av studier från de senaste åren. De resultat som visats är inte garanterat fungerande på alla individer. Förslag på vidare forskning efter denna översikt är att genomföra ett forskningsprojekt på hur eleverna i 1-3 utvecklar sin skrift i den svenska skolan samt att använda respons och språkliga kunskaper som strategier för skrivutveckling. Eftersom att eleverna idag har höga förväntningar på sig när de kommer ut i arbetslivet är det viktigt att de får utveckla sin skrift samt att lärarna är medvetna om deras påverkan i val av strategier och metoder för utveckling.

I dagens svenska skola är det viktigt att eleverna lär sig att läsa och förstå olika texter för att lyckas med sin skolgång. Att lära sig läsa är lätt för en del elever medan andra elever hamnar i svårigheter av något slag. De elever som hamnar i en läs- och skrivproblematik har rätt att få stöttning i sin kunskapsutveckling och att arbeta extra med en speciallärare kan vara en av insatserna som skolan kan erbjuda. Att arbeta som speciallärare med inriktning på elevers språk- läs- och skrivutveckling och vilka uppgifter som innefattas i tjänsten verkar skilja sig åt beroende på vilken skola och i vilken kommun man arbetar vid och. Att börja arbeta i en verksamhet som nyutexaminerad speciallärare enligt examensordning som gäller från och med år 2008 innebär att speciallärarna står inför olika utmaningar beroende på hur deras uppdrag utformas på den enskilda skolan. Det verkar som om deras arbete hamnar på individnivå med elever trots att de själva uppger att de vill arbeta mer förebyggande och utveckla läs- och skrivundervisningen på gruppnivå. Hur den specialpedagogiska verksamheten är organiserad kring elever som har hamnat i en läs- och skrivproblematik påverkar hur mötet med eleverna och vilket stöd som specialläraren kan ge. Denna studies syfte är att öka kunskapen om speciallärares möjligheter och hinder att arbeta framgångsrikt på individ- och organisationsnivå med elever som hamnat i en läs- och skrivproblematik. De frågeställningar som ställts är: Hur beskriver speciallärare att de arbetar med elevers läs- och skrivutveckling? Hur är den specialpedagogiska verksamheten organiserad när det gäller läs- och skrivutveckling på individ- och organisationsnivå? Vad upplever speciallärare i sitt arbete som hinder respektive möjligheter för att elever ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling? Vad upplever speciallärare att de vill utveckla i sitt uppdrag kring arbete sitt arbete med elever som hamnat i en läs- och skrivpedagogik? Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats där kvalitativa intervjuer genomförts med åtta speciallärare som har anställts i två mindre kommuner i Mellansverige inom de tre senaste åren. Alla speciallärare har inriktningen språk- läs- och skrivutveckling.

The purpose of this study is to describe the additional adaptations given by some teachers in grades 1 to 5 to students in need of support in their writing development in the Swedish subject. The research questions highlighted by the study are threefold: Which are the interviewed teachers experiences of students who need support in their writing development within the Swedish subject matter, how do the teachers describe that they adapt writing lessons to students who need extra support for these students, and finally, what success factors in the students does the interviewed class teachers observe in the work of supporting students' writing development. To take part of the teachers' experiences and to answer the purpose and questions of the study, semi-structured seminars have been conducted with seven teachers in grades 1 to 5. The basis of the analysis has been Ivanič's framework that illustrates the writing from a linguistic holistic perspective. After that, the layers of the framework have been linked with a socio-cultural, cognitive and special educational perspective that supports the layers of the framework. Previous research and current literature has also been used to interpret the results. The result of the study shows that teachers work with several factors to provide additional adaptations to the pupils in need of support. They target all students by having a clearly structured approach and a good classroom environment, but also with individual efforts directed towards students in need in need for those. Digital aids are used by all students, and through these the support can be individualized for those students who need extra support. The most prevalent measures to support students in need of support are teacher support and one-to-one education, and in these situations the teachers notice the most successful writing development of the student. One conclusion of the study is that individual writing development consists of many factors and that it is important that teachers have knowledge of those factors, both theoretically and practically. Another conclusion is that special educational skills should be available within each and every school.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur barn lär sig att skriva med hjälp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. Frågeställningarna som jag utgår från är: Hur används datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet på datorn? Undersökningen är en fallstudie av de två klasserna där jag har observerat och intervjuat barnen och lärarna. Hur lärarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande på datorer tillåts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgångspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lär barnen och eleverna sig av och med varandra. Skärmen synliggör texten på ett tydligt sätt för eleverna vid datorn vilket gör att de kan samarbeta och diskutera sig fram till beslut. Samarbetet framför skärmen främjar barnens och elevernas språkliga utveckling. Genom att skriva på datorn slipper barnen och eleverna att forma bokstäverna med handen, vilket gör att det produceras mer och finare text på datorn. Barnen och eleverna är i det mesta positiva till skrivandet på datorerna. De tycker att det är roligt, blir snyggare och att det är lättare än när de skriver för hand. Barnen berättar att de får arbeta två, vilket gör det roligare och att de lär sig bättre då eftersom de kan ta hjälp av varandra. Några elever i förstaklassen menar dock att det inte är så roligt alla gånger eftersom de upplever att de inte skriver själva och att de bättre ser om de skriver bra för hand.