<p>Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital.</p><p>Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna.</p><p>Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.  </p><p>Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital.</p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne.</p><p><strong>Syfte:</strong> Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.</p><p><strong>Resultat:</strong> Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om. Resultatet av studien visar på kopplingar till både ”pecking order”- och ”trade-off”-teorin.</p>

Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital. Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna. Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.   Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital.

Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne. Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur. Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen. Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om. Resultatet av studien visar på kopplingar till både ”pecking order”- och ”trade-off”-teorin.

Börsnoterade företag står inför en viktig uppgift när det ska bestämma hur de ska finansiera framtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital. Med skulder menas lån upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingen ackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital från företagets aktieägare. Det finns fördelar med att finansiera investeringar med hjälp av skulder då kostnaderna för dessa (räntor) är avdragsgilla mot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte ger företagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgår ifrån att eftersom denna avdragsmöjlighet för räntor finns borde en högre skuldsättningsgrad ge en högre vinst och därmed ett högre företagsvärde, allt annat lika. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagens skuldsättningsgrad och deras företagsvärde under perioden 2000-2009. Resultaten i studien visar på att det finns en signifikant relation mellan skuldsättningsgrad och företagsvärde men att både utvecklingen på OMX30 och nettovinsten för de aktuella åren är variabler som visar mer signifikanta relationer med företagsvärdet.

Relationen mellan kapitalstruktur och lönsamhet har undersökts många gånger och diverse teorier har utvecklats för att förklara skuldsättningsgradens effekter. Trots detta har ingen enighet nåtts i ämnet och det finns argument som talar för ett positivt samband, likväl som för ett negativt samband. Lönsamheten framhålls ofta som högsta prioritet för bolag, då det är vad som producerar värde i förhållande till investerat kapital för aktieägare. Med det i beaktning tar studien ett aktuellt problem med bostadsbrist i Västerbotten och kopplar det till fastighetsbolagens vilja att uppnå maximalt värde och hur kapitalstrukturens effekter påverkar ledningens investeringsbeslut.Med avstamp från Miller och Modiglianis teori om kapitalstruktur, trade off-teorin, agentteorin och pecking order-teorin undersöker studien förhållandet mellan lönsamhet och kapitalstruktur för 78 stycken fastighetsbolag i Västerbotten med en omsättning på över 10 miljoner SEK, under perioden 2012–2016. Frågeställningen som ämnas besvaras är följande: Hur påverkas lönsamheten hos fastighetsbolag verksamma i Västerbotten av dess skuldsättningsgrad?Lönsamhet testas mot enbart skuldsättningsgrad, men modellen utökas också att inkludera nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader för att bättre förklara lönsamheten. Studien är kvantitativ och utförd med sekundärdata från databasen Retriever Business. De statistiska modellerna som används för att besvara hypoteserna är både en enkel linjär regression och även en multipel linjär regression. Bägge är baserade på Random Effects-modellen och utförda med robusta klusterjusterade standardfel, för att justera för problem med heteroskedasticitet och seriell korrelation i datamaterialet. Lönsamhet är den beroende variabeln medan skuldsättningsgrad, nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader använts som förklarande variabler.Resultaten tyder på att ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet existerar för studiens undersökta bolag, dock är det bara en av de två testade hypoteserna som visar ett signifikant resultat. En ökad skuldsättningsgrad förknippas alltså med en lägre lönsamhet. Då tidigare forskning är splittrad i hur sambandet faktiskt ser ut, är detta resultat i linje med en del studier och emot andra. Trots det, bidrar ändå resultatet till att konsensus i frågan till slut ska kunna nås.

No description available.

Revision har till uppgift att kontrollera bland annat ett företags konton för att jämföra det redovisade värdet med det verkliga värdet (Haapamäki, 2018, s. 82). En väsentlig del av revisionen är att detta ska genomföras av en extern part. Revision är till för de externa intressenter som inte har möjlighet att ta del av den interna verksamheten. Denna studie undersöker valet av frivillig revision hos svenska aktiebolag. De gränsvärden som finns för revisionsplikt i Sverige är enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551): fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Om bolaget kommer upp och överstiger minst två av dessa gränsvärden för varje år under de två senaste räkenskapsåren ska revisor tillsättas. Denna studie undersöker de mindre företagen. De mindre företagen definieras som de företagen med två eller mindre än två anställda och 100 000–1 000 000 kronor i nettoomsättning och totala tillgångar. Det är dessa företag som denna studie diskuterat. Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger ett samband mellan skuldsättningsgrad och frivilligt val av revision. Vidare undersöka om det finns en skillnad i benägenhet att välja revision mellan kvinnliga och manliga verkställande direktörer. Vi kommer även undersöka om det finns något samband mellan frivillig revision och lönsamhet samt likviditet i mindre företag.  Studien bygger på teorierna Signaling Theory, Agency Theory och Informationsasymmetrin. Utöver dessa väl valda teorier så utgår denna studie från tidigare forskning inom ämnet. En slutsats av denna undersökning är att det inte finns något samband mellan att företag har en högre skuldsättningsgrad och frivillig revision. En annan slutsats av denna studie är att vi inte kan se ett samband mellan att ett företag har en kvinnlig Vd och frivillig revision. Men det finns ett negativt samband mellan ett företags lönsamhet och frivillig revision. Slutligen finns det inget i denna undersökning som visar på att det finns ett samband mellan likviditet och frivillig revision.

Beslutet om kapitalstruktur kretsar kring vilken utsträckning företaget ska finansieras genom skulder respektive eget kapital och är ett kritiskt beslut för alla företag som är vitalt för dess välmående. Trots decennier av empirisk forskning på området finns dock ingen enhetlig syn om vad som driver företags val av kapitalstruktur. Den empiriska forskningen är samtidigt till övervägande del inriktad på noterade bolag och studerar framför allt företagsspecifika påverkansfaktorer. Med utgångspunkt i att fastighetsbranschen är av stor betydelse för samhället och har vissa karaktäristika som gör den intressant att studera för sig, är syftet med denna studie således att identifiera såväl företagsspecifika som makroekonomiska påverkansfaktorer för kapitalstrukturen hos svenska onoterade fastighetsbolag och förklara deras relativa betydelse. Studien utgår från Modigliani och Millers proposition I, Trade Off-teorin samt Pecking Order-teorin som teoretiska referenspunkter. Vidare tillämpas kvantitativ metod där paneldata sätts upp för perioden 2002-2019 utifrån sekundärdata från databasen Retriever Business bestående av finansiell information från årsredovisningarna för 333 svenska onoterade fastighetsbolag med en årlig nettoomsättning på minst 10 Mkr. Statistiska modellen som används är en multipel regression där regressionsmodellen tillämpar fixed effects samt robusta standardfel för att hantera heteroskedasticitet och seriell korrelation. De beroende variablerna total, långsiktig samt kortsiktig skuldsättningsgrad testas var för sig gentemot de oberoende variablerna lönsamhet, storlek, tillväxt, materiella tillgångar, effektiv skattesats, risk, inflation samt ränta. Resultatet visar att de makroekonomiska faktorerna i form av reporänta och inflation är de mest inflytelserika faktorerna av alla för både total och långsiktig skuldsättningsgrad, där ränta har positiv påverkan och inflation har negativ påverkan. Den mest inflytelserika företagsspecifika variabeln för total skuldsättningsgrad är lönsamhet med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan. För långsiktig skuldsättningsgrad är risk den mest inflytelserika företagsspecifika faktorn med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan och lönsamhet med negativ påverkan. Vad gäller kortsiktig skuldsättningsgrad är materiella tillgångar den viktigaste faktorn med negativ påverkan. Eftersom resultaten från tidigare empiriska studier visar spridda resultat går denna studies resultat i linje med en del tidigare studier medan det motsäger resultatet från en del andra. Baserat på våra resultat finner vi hur som helst visst stöd för både Trade Off-teorin och Pecking Order-teorin, så trots att dessa teorier främst använts för att förklara kapitalstrukturen för större publika företag visar vi även deras applicerbarhet på onoterade företag av varierande storlek.

Fastighetssektorn har en genomsnittligt hög skuldsättningsgrad och exponeras för en ränterisk vid styrränteförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur svenska fastighetsbolags marknadsvärde påverkas vid tillkännagivandet av styrränteförändringar jämfört med marknadsindex, samt skuldsättningsgradens betydelse. Studien genomförs med eventstudie och regressionsanalys för 18 börsnoterade fastighetsbolag, under perioden 2014-2020. Den kvantitativa undersökningen kompletteras med en undersökning på ett urval av fem fastighetsbolags årsrapporter, i syfte att undersöka fastighetsbolagens hantering av styrränteförändringar och ränterisk. Eventstudierna finner en positiv genomsnittlig avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntehöjningar men ingen signifikant avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntesänkningar. I resultaten från regressionsanalys påvisas inga signifikanta samband. Det framgår i fastighetsbolagens årsrapporter att en omfattande användning av obligationsfinansiering, långfristig kapitalbindning, räntebindning och räntederivat minskar räntekänsligheten och resultateffekten av styrränteförändringar.