<p>Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. </p><p>Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista. På dessa listor har vi valt att utesluta banker, investmentbolag samt renodlade medicinska forskningsbolag. De relevanta variablernaberäknas som ett genomsnitt baserat på data som sträcker sig fyra år tillbaka i tiden. </p><p>Genomförande: Resultaten grundas dels på en enkätundersökning med 69 responderande företag och dels på sekundärdata från databasen Affärsdata. Undersökningen baseras på statistiska beräkningar såsom regressions- och klusteranalys. </p><p>Resultat: Vi fann inga signifikanta samband mellan valet av skuldsättningsgrad, omvärldsdynamik och lönsamhet för de svenska börsbolagen. Det förelåg dock ett negativt, signifikant samband mellan tillväxtpotential och skuldsättning.</p>

Background: During extreme market conditions like the period during fall 2008 the discussion of what affects company value becomes apparent. The capital structure is the relation between borrowed capital and equity in a company´s financing mix. What impact changes in capital structure have on company value is a widely debated subject within the theory of finance. If a relationship between capital structure and company value exists the implication is that an optimal capital structure where company value is maximized also exists. Aim: The aim of the thesis is to study whether a certain relationship between capital structure and company value exists among selected stocks and companies listed on Stockholmsbörsens OMXS30. Implementation: With aim to fulfill the purpose of the thesis regression analysis has been performed among chosen stocks and companies. The empirical results eventuating from this have been analyzed from the view of elected relevant theory. Completion and results: We find that during normal market conditions a positive relationship between debt ratio and enterprise value (EV) can be established. During more turbulent periods the results is more scattered. The results of this thesis is more evidence that the debt´s gear on equity is what mainly impacts price movements on the stock market and affects value, where high debt will pay off during favorable conditions and be costly during bad conditions, rather than a specific capital structure. A certain relationship between capital structure and company value cannot be established. The results of this thesis is also evidence pointing out the difficulties in measuring the relationship between two variables where one is the daily quoted market price of equity, which is greatly affected by market psychology et cetera, and the other, capital structure, is only to be measured during interim- and annual reports.

Varje företag behöver ta ställning till val av kapitalstruktur där olika finansieringsmöjligheter finns att tillgå. Det förekommer flertalet faktorer som kan påverka företagets skuldsättningsgrad vilket kan skilja sig åt mellan olika länder. Valet av kapitalstruktur har sedan länge varit ett omdebatterat ämne där resultaten förändras över tid och är beroende av vald metod samt urval. Denna studie kommer att studera de företagsekonomiska faktorerna lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek och tillgångsstruktur vilka är de mest frekvent använda variablerna för att studera förhållandet till ett företags belåningsgrad. Kapitalstruktur kan förklaras utifrån flera teorier som delvis motsäger varandra vilket leder till att vi kommer utgå från teorin av Modigliani och Miller, pecking order-teorin, trade-off teorin samt agentteorin för att förklara variablernas effekt på skuldsättningsgraden. Föreliggande studie kommer att studera företag i Finland, Danmark, Norge och Sverige. Tvärsnittsstudier har utförts mellan länder för att undersöka vilka faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. Den amerikanska marknaden är väl studerad samt länder runt om i Europa och utvecklingsländer. Tidigare empiri hävdar att trots att det är vanligt att samma slags faktorer påverkar skuldsättningsgraden så korrelerar dessa olika starkt vilket leder till att varje land bör ses som en enskild enhet. Såväl företagsspecifika- som landsfaktorer kan komma att påverka kapitalstrukturen eftersom olika förutsättningar råder i skilda länder. Vi har funnit tidigare studier som väljer att studera de nordiska länderna i ett kluster på grund av deras kulturella likheter eller rättssystem. Vi ställer därför följande frågeställning: Med avseende på ett företags kapitalstruktur; påverkar de fyra företagsspecifika faktorerna den långfristiga skuldsättningsgraden på samma sätt i länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige eller existerar det en landseffekt? Utifrån sekundärdata som har inhämtats från Worldscope har en kvantitativ metod tillämpats för att besvara ställda hypoteser. Det empiriska materialet har sedan analyserats med en multipel regression där utförlig regressionsdiagnostik har tillämpats. Resultatet visade att Norge skiljer sig åt från de andra länderna på flera punkter. Korrelationsgraden är heller inte uniform mellan Finland, Danmark och Sverige trots att själva sambandet med skuldsättningsgraden är likartat. Mellan lönsamhet och skuldsättningsgrad finner vi ett positivt samband i Finland, Danmark och Sverige medan det är negativt i Norge. Gällande tillväxt finner vi ett negativt förhållande i Danmark och Finland men ett positivt förhållande i Norge och Sverige. Företagsstorlek påvisar ett positivt samband till skuldsättningsgrad i samtliga länder förutom Norge. Slutligen finner vi ett positivt samband med tillgångsstruktur gällande alla länder.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 påverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svårare att få lån beviljade samtidigt som lånevillkoren försämrades. Detta borde påverka företagens finansiering då de inte har samma möjlighet att välja sin kapitalstruktur och på så sätt utnyttja de fördelar som lånefinansiering medför. Vidare är det fortfarande oklart vad som påverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns få kvalitativa studier gjorda inom ämnet varför det är av intresse att studera kapitalstrukturen och dess påverkande faktorer ur ett djupare perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som påverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förändrats till följd av finanskrisen 2008. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och åtta företag har deltagit. För att uppnå studiens syfte har en representant från respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat. Slutsats: En mängd olika faktorer påverkar valet av kapitalstruktur men den främsta faktorn är verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsättningar bolaget har. Samtliga företag föredrar att i första hand finansiera sig med egna upparbetade medel, sedan lånefinansiering och som ett sista alternativ genomförs nyemissioner. Andra faktorer som påverkar valet är till exempel utdelning och ägarstruktur. Majoriteten av företagen har ett mål med sin kapitalstruktur som är av övergripande karaktär. Finanskrisen verkar inte ha påverkat majoriteten av företagen, då de flesta inte har upplevt svårigheter med att få lån beviljade och högre lånekostnader. / Background: The financial crisis in 2008 affected the credit market and as a consequence companies found it more difficult to obtain loans and it became more expensive to do so.  This should affect the companies financing as they don’t have the same opportunity to choose capital structure and thereby take advantage of the benefits of debt financing. Furthermore, it remains unclear what determines companies’ choice of capital structure. There are few qualitative studies done on the subject, why it is of interest to study the capital structure and its determining factors from a deeper perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine the determinant factors on companies’ choice of capital structure and how they work with the capital structure. Furthermore, the study aims to examine if it has changed as a result of the financial crisis in 2008. Methodology: The study has a qualitative approach and eight companies have participated. To achieve the purpose of the study, one representative from each company was interviewed. The interviews together with previous research and theories have formed the basis of the discussion in the analysis and the conclusions. Conclusion: Many different factors affect the choice of capital structure but the main factor is the business conducted, which strategies and conditions the companies have. All companies prefer to primarily finance with own generated funds, then debt financing and as a last option issue equity. Other factors that affect the choice are for example dividends and ownership structure. The majority of the companies have a target with their capital structure. The financial crisis doesn’t seem to have affected the majority of companies, since most of them haven’t experienced difficulties with obtaining loans and higher expenses.

Vilken finansieringsstrategi företag bör använda sig av för att uppnå så hög lönsamhet som möjligt, har varit ämne för intensiv forskning alltsedan Modigliani &amp; Millers identifierade samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet 1958. Då europeiska banker är ålagda med regleringar står de inför en problematisk situation där de behöver skapa högre avkastning för investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegränsningar regelverken föreskriver. De ledande teorierna inom området står i konflikt med varandra där både finansiering genom skulder respektive eget kapital förespråkas för att uppnå optimal kapitalstruktur. Följaktligen uppstår frågan om banker bör finansiera sin verksamhet genom ökad skuldsättningsgrad eller höjd soliditet. Syftet med denna studie är att analysera kapitalstrukturens inverkan på bankers lönsamhet inom EU under perioden 2006-2012. För att undersöka relationen närmare avser studien vidare att analysera vilka underliggande faktorer som påverkar bankers val av kapitalstruktur. För att uppnå syftet har en kvantitativ metod tillämpats där två separata dataset har analyserats genom balanserad paneldata. Resultaten har senare diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom problemområdet. Resultatet tyder på att lägre risktagande och finansiell stabilitet är två nyckelord inom den europeiska banksektorn, där stabila banker har kunnat finansiera sig till en lägre kostnad och således stärkt lönsamheten under den studerade perioden. Det kan även bekräftas att skuldfinansiering har haft en positiv hävstångseffekt på för de mest lönsamma bankerna samt att stora banker har visat sig mindre lönsamma. Gällande bankers val av kapitalstruktur har huvudsakligen storlek och tillväxt en negativ inverkan på soliditetsnivån medan räntabilitet på eget kapital har en positiv inverkan. / Determining how a company should finance its business to achieve greater profitability has been a popular topic for scholars since Modigliani &amp; Miller introduced the hypothesis of a positive correlation between leverage and profitability in 1958. Since European banks operate under governmental restrictions, they face problematic situations when they have to deliver satisfactory returns to investors while maintaining strong capital ratios. The predominant theories in some respect contradict one another because they advocate funding through both equity and liabilities. Consequently, an issue arises for banks in their decision-making in regards to whether they should use or increase leverage or increase the equity-to-asset ratio, in order to become more profitable. The purpose of this study is to investigate how capital structure affected the profitability in commercial banks within the EU from 2006-2012. Furthermore, this study aims to investigate the factors influencing capital structure. Specifically, this study further aims to investigate factors that affect the equity-to-asset ratio in commercial banks. This study utilizes a quantitative approach in which balanced panel data has been separated into two sets and further analyzed through multiple regression models. Moreover, the results have been discussed and analyzed by applying generally accepted findings and principles. The results imply that both low risk-taking, and over all stability of the commercial banking sector have significantly contributed to the profitability of the European banking sector. Banks with a low level of risk have been able to benefit from cheaper funding, which has had a positive effect on their profitability. Although, the authors also conclude that leverage has had a positive effect on profitability concerning the most profitable banks. There is also a negative relationship between size and profitability. Moreover, the authors conclude that size and growth have negatively affected the capital ratio of commercial banks within the EU, while return on equity has had a positive effect on the capital ratio.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

Kvinnor har länge varit underrepresenterade på maktpositioner i näringslivet, vilket har resulterat i att andelen kvinnor i svenska börsstyrelser är genomsnittligt lägre än andelen män. Det finns emellertid meningsskiljaktigheter i frågan om det är någon skillnad i hur män och kvinnor arbetar och påverkar företaget i fråga. Forskning har visat att kvinnor skulle vara mer riskaversiva än män och därför kan vara mer försiktiga i sitt finansiella beteende. Denna studie undersöker därför om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag påverkar företagens kapitalstruktur. Studien använder data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2016. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagens skuldsättningsgrad tar studien stöd i en multipel regressionsanalys där fyra kontrollvariabler inkluderas; styrelsestorlek, företagsstorlek, tillgångsstruktur och lönsamhet. Studiens resultat indikerar att kvinnor har ett negativt samband med företagens skuldsättningsgrad; att skulderna är mindre när kvinnorna är fler. Studien finner vidare stöd för att kontrollvariablerna också har viss förklaringsgrad för företagens skuldsättningsgrad, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet för andelen kvinnors påverkan på kapitalstrukturen ger delvis stöd för Pecking Order-teorin; att företag inte rangordnar skulder primärt vid finansiering av tillgångar och att de på så vis har lägre skuldsättningsgrad. Studien går i viss mån i linje med tidigare forskning, med särskild hänsyn till vad tidigare forskning indikerar i kontexten kvinnor och riskattityd, men förklarar inte heller om det är just riskattityd könen emellan som orsakar skillnaden i kapitalstruktur.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk hos de företag vilka är noterade på Nasdaq OMX Stockholm Metod: För att kunna besvara studiens syfte präglas studien av en kvantitativ metod. Vidare har en tvärsnittdesign använts vid undersökningen. De data som har samlats in har hämtats från databasen Retriever, årsredovisningar samt Folksam index för ansvarsfullt företagande 2013. Samtlig data i studien är av sekundär art. Hållbarhetsarbete hos företag har operationaliserats genom Folksam index där poängsättningen från indexet har legat till grund för mätningen av hållbarhetsarbete. Den finansiella risken har i denna studie mäts via företagens skuldsättningsgrad från 2013. De insamlade data har presenterats samt analyserats genom deskriptiv statistik, Pearsons korrelationstest och multipel regressionsanalys. Resultat &amp; slutsats: Resultatet i studien visar på ett negativt samband mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk, däremot kan studien inte statistiskt säkerställa sambandet då studien inte uppnår ett signifikant resultat. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning inom ämnet är att göra en liknande undersökning på svenska företag under en längre tidsperiod samt mäta finansiell risk på ett mer omfattande vis. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till den teoretiska diskussionen beträffande sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk. Genom att studien mätt finansiell risk via skuldsättningsgraden bidrar studien till diskussionen om hållbarhetsarbete påverkar olika typer av finansiella risker inom företag. Studiens praktiska bidrag är att hållbarhetsarbete inte ska ligga som beslutsunderlag för företagsledningar beträffande företagets kapitalstruktur.

Purpose - The purpose of this study is to investigate the corporations that apply defined benefit pension plans with actuarial assumptions. The study intends to see if there is any correlation between the corporation’s debt-to-equity ratio and the choice of discount rate in their pension plan. Demarcation - The study will be limited to all the corporations that apply defined benefit plans during the fiscal year 2016. The corporation shall report the discount rate as one of the actuarial assumptions in the pension report. Method - The study has chosen a quantitative research strategy with a deductible approach to answer the study's purpose and problem formulation, namely, see if there is a correlation between debt-to-equity ratio and discount rate. Based on previous studies, we then compile and analyze data from the financial reports. Empiricism - The study uses a simple regression analysis to obtain a correlation coefficient to describe if there is a correlation between the study's variables, debt ratio and discount rate. In order to clarify the relationship between the variables, a regression line is used and is illustrated in a scattergram. Analysis/Conclusion - The 92 observations that have been completed by using financial statements have resulted in that there is no correlation between the x variable (debt ratio) and the y-variable (discount rate), both x and y show varying values but not as a result of each other. The size of the corporation does not matter and have no effect on the final result of the study. The study received a greater loss than expected due to the fact that corporations do not apply defined benefit plans to the same extent as before and defined-contribution pension plans is more common today. In addition, many corporations now reported their defined benefit plans according to Alecta's technical insurance bases. Proposals for further research - It would be interesting to apply additional key figures as well as additional actuarial assumptions than just the debt-to-equity ratio and discount rate. Interviews as a complement would also provide a deeper understanding of the defined benefit plans, as well as the underlying motives that may exist in the forecast of actuarial assumptions.

Datum: 2020-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Mälardalens högskola Författare: Jakob Hörling                     Filip Othberg                      940801                               960316 Handledare: Aija Voitkane Nyckelord:Positiv redovisningsteori, politisk påverkan, bonussystem, skuldsättningsgrad, FoU, aktivering av utvecklingsutgifter läkemedelsbranschen. Titel: Mythbusting: Positiv redovisningsteorins förmåga att förklara aktivering av utvecklingsutgifter Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivering av                                            utvecklingskostnader kan förklaras med hjälp av PAT. Metod: Studien antar en kvantitativ metod med hypotesprövning genom regressionsanalyser och Pearsons korrelationstest. Slutsats: Studiens resultat utifrån de statistiska modellerna finner endast svagt stöd för studiens tre hypoteser. Varken förklaringsgrader, signifikansnivåer eller andra statistiska mätetal var tillräckliga för att anse att någon av studiens hypoteser stämmer. En slutsats dras då sammantaget för samtliga hypoteser att aktivering av utvecklingsutgifter inte kan förklaras på noterade företag inom läkemedelsbranschen under perioden 2012–2018 genom PAT.