No description available.

Modebranschen är Sveriges största kreativa näring, den är även Sveriges snabbast växande exportindustri. Trots det, så är modebranschen tillika en av de mest känsliga och utsatta branscherna, som till stor grad påverkas av yttre faktorer. Konsumtionen har under de senaste åren gått neråt och valet rörande hur de svenska modeföretagen väljer att finansiera sig kan minst sagt komma att bli ett betydelsefullt beslut i denna lättpåverkade bransch. Denna studie undersöker om det finns en skillnad i hur kapitalstrukturen hos de svenska börsnoterade modeföretagen ser ut. Samt om denna struktur är beroende av om företagsledningen äger en stor andel aktier i företaget. Studien analyserar vidare om det finns ett samband mellan ägarstyrda företagsledningar och skuldsättningsgraden i företaget. Studien baseras på en kvantitativ studie av de svenska, börsnoterade modeföretagen; Hennes & Mauritz, KappAhl, MQ Holding, Venue Retail Group, RNB Retail and Brands och Odd Molly International. Undersökningen utgår från modeföretagens årsredovisningar, för att på så vis tillhandahålla information gällande företagens finansieringskällor, samt för att kunna utläsa hur många personer av de i företagsledningen som innehar aktier i företaget. Resultatet visar att en majoritet av de svenska börsnoterade modeföretagen har en kapitalstruktur som till större del består av eget kapital, och till mindre del av skulder. En majoritet har vidare en företagsledning där mer än hälften även äger aktier i företaget. / The fashion industry is Sweden's largest creative industry and Sweden's fastest export industry. Nevertheless, the fashion industry is one of the most vulnerable and exposed industries, that are also affected by external factors. The consumption has fallen in recent years, and the choice of how fashion companies are to finance themselves can be a significant decision in this easily affected industry. This study investigates whether there is a difference in the capital structure of listed fashion companies, depending on whether the management holds a large share of equities in the company or not. Furthermore, the study analyses whether there is a correlation between the company's debt-to-equity ratio and the management's ownership. The study is based on a quantitative study, analyzing the Swedish listed companies; Hennes & Mauritz, KappAhl, MQ Holding, Venue Retail Group, RNB Retail and Brands and Odd Molly International, in order to read the link between management and debt-to-equity ratios. The survey is based on the fashion companies' annual reports, to provide information about the sources of funding. As well as to identify how many of the people in the company's board and management that hold shares in the company. The result shows that a majority of the Swedish listed companies holds a capital structure that largely consists of equity, and a small portion of liabilities. A majority also has a management team where more than half of them also own shares in the company.

The change in statutory audit in 2010 made the auditor market more competitive and commercial market. Since audit is no longer mandatory for small and medium sized enterprises, the need of providing value-added audit has been increased. The value-added audit is a concept used by audit firms, trying to meet client expectations, but can the demanded value depend on the client? The purpose of the study is to try to explain the client's demand for value-added audit. The study can provide a better understanding of what factors affect the client's demand. The demanded value has been divided into two different groups: audit-value and added-value. In accordance with accounting theories, for example stakeholder theory and agency theory, the model of the study has been developed. The model illustrates factors that might affect the client's demand of value-added audit, including the expected relation for the different factors. The empirical material is collected, partly through a survey study, partly through secondary data. The result indicates factors that might tend to affect the client’s demand of value-added audit, which are in line with earlier studies. Our conclusion is that client’s demand of value-added audit may depend the importance of internal stakeholders, leverage and position. The new understanding may promote are more effective value-added audit for the client and the auditor. During the study, a lesser studied area was identified, which were if the marketing strategy of various audit firms are different. The variation of marketing may therefore be interesting to study in future research. / I samband med slopande av revisionsplikten 2010, har revisorns arbetsmarknad förändrats till att bli en mer konkurrensutsatt och kommersiell marknad. Eftersom det inte längre är obligatorisk för alla aktiebolag att anlita en revisor har behovet av att påvisa ett tillfört värde för klienten ökat. Mervärdet är ett koncept som revisionsbyråer använder för att försöka möta klientens förväntningar, men kan värdet av revisionen variera beroende på klient? Syfte med studien är att försöka förklara klientens efterfrågade värde av revisorn. Tanken med studien är att bidra med en bättre förståelse kring vilka faktorer som påverkar klientens efterfrågade värde, vilka har delats in i två värden: revisionsvärde och mervärde. Med hjälp av relevanta redovisningsteorier, exempelvis intressentteori och agentteori, har studiens modell utvecklats. Modellen illustrerar faktorer som kan antas påverka klientens efterfrågade värde av revisorn samt vilket samband som förväntas föreligga för respektive faktor. Studiens empiriska material har insamlats, dels genom en enkätundersökning, dels genom att hämta sekundärdata från respektive klients årsredovisning. Resultatet av studien indikerar på faktorer som tenderar till att påverka klientens efterfrågade värde av revisorn, vilka överensstämmer med tidigare forskning. Vår slutsats är att klientens efterfrågade värde av revisorn kan bero på följande faktorer: betydelsen av interna intressenter, skuldsättningsgrad och befattning. Den nya förståelsen kan främja en mer effektiv och värdeskapande revision, dels för klienten, dels för revisorn. I samband med studien identifierades ett mindre utforskat område inom värdeskapande revision, vilket var om marknadsföringsstrategin varierar mellan revisionsbyråer. Revisionsbyråernas marknadsföring kan därmed vara intressant för framtida forskning att studera.

This thesis’ aim is to study four Swedish real estate companies between the years 2006-2015 to see whether their capital structure and investment strategies have changed over the years. The data upon which the thesis is based, is gathered from the four companies’ annual reports. These years are of interest due to the changing economic environment, both in Sweden and the world, during this time period. The time period includes one financial crisis and a never before experienced interest rate environment with rates around zero percent. Traditional capital structure- and diversification theories have been overviewed and serves as the base for the discussion regarding the results from the gathered data. Two hypotheses have been constructed to study this topic:  The low interest rate environment has provided the real estate sector with access to more capital, which has led to real estate companies increasing their financial leverage, i.e. the capital structure has changed.  The accessibility of capital in the market, combined with funds actively seeking return on capital in real estate, increases the competition and decreases yield spreads, which in turn leads to real estate companies investing capital in markets associated with higher risks. The result indicates that the hypotheses are incorrect. The real estate companies have not increased their financial risk through an increase in their long term debt at the end of the studied time period. However, the companies have increased their borrowing but the financial risk has not increased since their equity has increased proportionally. The studied real estate companies have not been mainly investing in markets associated with higher risk. Increased investment volumes have been observed all over Sweden. The investment strategies differ between the companies; some invest mainly in the bigger cities while some invest mainly in smaller cities. / Uppsatsen handlar om hur kapitalstrukturen samt fastighetsinnehavet (geografiskt och fastighetstyp) hos fyra svenska fastighetsbolag har förändrats under tidsperioden 2006-2015. Data från de fyra fastighetsbolagens årsredovisningar ligger till grund för studien. Dessa år har studerats på grund av det förändrade ekonomiska läget i både Sverige och världen med gott finansiellt klimat, en finanskris och ett tidigare aldrig upplevt ekonomiskt klimat med räntor kring 0 procent. Traditionella kapitalstruktur- och diversifieringsteorier har behandlats och ligger till grund för diskussionen kring resultatet av den insamlade datan. Två hypoteser har konstruerats för att undersöka detta ämne:  Fastighetsbolagens långfristiga skulder har ökat de senare åren av tidsperioden till följd av ränteläget dessa år eftersom kostnaderna för kapital under denna tid har minskat. Detta har ökat företagens finansiella risk i slutet av perioden jämfört tidsperiodens start.  Det låga ränteläget i slutet av tidsperioden har medfört att fastighetsbolagen har sökt nya marknader för att kunna få avkastning på sitt kapital, d.v.s. sökt sig till marknader med högre risk utanför Sveriges storstäder. Resultatet pekar på att hypoteserna inte stämmer. Fastighetsbolagen har inte ökat sin finansiella risk till följd av ökad lånefinansiering i slutet av tidsperioden. Däremot stämmer det att bolagen har ökat sina långfristiga skulder mot tidsperiodens slut, dock ökar inte den finansiella risken eftersom det egna kapitalet ökar proportionellt med deras ökade belåning. De studerade fastighetsbolagen har inte endast sökt sig till marknader med högre risk i mindre städer i Sverige, utan en ökning av investeringsvolymer har observerats i hela Sverige. Investeringsstrategierna skiljer sig åt mellan fastighetsbolagen, en del investerar främst i storstäderna medan andra investerar kapital i mindre städer

Finansiering utgör en viktig del i att möjliggöra omställning mot miljövänligare företag. Möjligheten att anskaffa kapital och övergå till ett miljövänligare företag är samtidigt emellanåt bristfälligt. Det gäller även för industriföretag där branschen är inne i en omställning mot Industri 4.0, vilket förväntas bidra till miljövänligare företag. I den här studien undersöks sambandet mellan miljöprestation i västerländska industriföretags och företagens finansiering. Utifrån tidigare forskning om finansiering med anknytning till finansieringsbeslut, samt hur hållbarhetsmått kan ha inverkan vid finansiering, har industriföretagen analyserats. Studien utgår från en kvantitativ metod, där sekundärdata har hämtats från Thomson Reuters Refinitiv Eikon. Med insamlad data analyseras industriföretags kapitalstruktur gentemot deras miljöprestation genom en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat påvisar inget statistiskt signifikant samband mellan industriföretags kapitalstruktur och deras miljöbetyg. Av den anledningen konstateras det att miljöprestation inte har något statistiskt signifikant samband med företagens tillvägagångssätt vid finansiering. Därtill konstateras det även utifrån studiens analys att informationsasymmetrin är densamma oberoende på miljöprestation. Studien bidrar med ökad förståelse beträffande sambandet mellan industriföretags miljöprestation och hur de finansierar sig. / Financial opportunities are an important part of the transition towards environmentally friendly companies. The ability to raise capital for this transition in companies is at the same time, to some extent, inadequate. These inadequacies also affect industrial companies, a sector in transition towards “Industry 4.0”, which is expected to lower the environmental impact in the industry. This study examines the relation between environmental performance of industrial companies in western countries and their financing decisions. The industrial companies have been analyzed with regard to previous studies related to financial decisions and the effect of sustainable measures on financial opportunities. The study applies a quantitative method and uses secondary data collected from Thomson Reuters Refinitiv Eikon. With the gathered data the capital structure of the industrial companies have been analyzed compared to their environmental performance, by using a multivariate regression analysis. The findings of the study shows that environmental performance has no significant correlation with industrial companies capital structure. The findings also implies that information asymmetry, risk and uncertainties are not affected by the company's environmental performance. This study contributes to an extended understanding about the relation between environmental performance and industrial companies financing.

Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och en problematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vad som menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset att förklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) och kapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdrag på svenska börsnoterade företags kapitalstruktur.  Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellan chefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoterade företag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73 CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldata regressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs.  Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikanta förhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt som hävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella chefer påverkar företags kapitalstruktur. / Background and problematization: This chapter presents a discussion of the background for the study and a problematization about top managers’ characteristics impact on capital structure as well as the meaning of the terms. Furthermore this chapter discusses the underlying interest to explain the relationship between three top managers characteristics (CEO, CFO and COO) and capital structure. Purpose: The purpose of this study is to explain the effect of individual managers’ characteristics on Swedish publicly traded companies’ capital structure. Method: Panel data is used from 114 different Swedish publicly traded companies over a period of five years (2014-2018). The study found a total of 179 top managers in the 114 companies, including 87 CEO:s, 73 CFO:s and 19 COO:s. The companies’ capital structure is investigated using a quantitative research method with a deductive approach to explain the relationship between the top managers’ characteristics and leverage. The data is tested through regression analyses using panel data regressions with random effects model and robust standard errors. Conclusion: The results of the study shows both significant and insignificant relationships between the three top managers’ characteristics and the companies’ capital structure. There are hence some evidence suggesting that different characteristics of individual top managers do impact companies’ capital structure in terms of leverage.

Aktieägare investerar kapital med avsikt att få en avkastning, vilket är direkt kopplat till bolagets lönsamhet. För en kapitalintensiv sektor som fastighetsbranschen, är det av stor betydelse att ha en kapitalstruktur väl anpassad till bolagets förutsättningar och behov eftersom detta påverkar resultatet och därmed lönsamheten. Kapitalstrukturen inom bolag beror av flera faktorer, men något som är tydligt enligt tidigare studier är att ägarstrukturen har en koppling till bolagsfinansieringen. De senaste åren har möjligheten till finansiering ändrats drastiskt, med både striktare kapitalkrav från bankerna, men även nya finansieringsalternativ såsom obligationer och certifikat. Detta innebär att kapitalstrukturen har förändrats under de senaste åren, och vi vill därför undersöka hur ägarstrukturen kan kopplas till kapitalstrukturens utveckling och utformning.  Vi utreder denna kopplingen genom en kvantitativ ansats där vi samlar information från bolagens årsredovisningar under en femårig period. Vi studerar ägarstrukturen utifrån ägarfördelning samt ägarkoncentration medan kapitalstrukturen utreds baserat på skuldsättningsgrad och skuldfördelning. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad ägarstrukturen kan säga om ett bolags kapitalstruktur. Resultaten kan användas av bolagsledningar vid beslutsfattandet rörande kapitalanskaffning, för att på så sätt kunna agera i ägarnas intresse. Vi finner att privata ägare samt ägande från försäkrings- och pensionsbolag samt AP-fonder har en koppling till en minskad användning av bankfinansiering och istället en ökad användning av finansiering genom obligationer och certifikat. Vi finner även att en koncentrerat ägande har en koppling till en lägre andel bankfinansiering samtidigt som de generellt sett har en högre skuldsättningsgrad. / Shareholders invest capital with the intention of yielding a return, which is determined by the company's profitability. The real estate industry requires a large amount of capital, and the capital structure therefore has a major impact on the companies’ profitability. Capital structure depend on a number of factors, but one thing that is clear according to previous studies is that ownership structure is connected to financing. In recent years, the capital market has seen drastic changes, with both stricter requirements from the banks, but also new financing options such as bonds and certificates. Therefore, we want to investigate how the ownership structure can be linked to the capital structure in terms of both the development as well as the average allocation.  Our study uses a quantitative approach, where we gather information from the companies' annual reports over a five-year period. We study the ownership structure based on ownership distribution and ownership concentration, and the capital structure is investigated based on leverage ratio and debt distribution. The study contributes with an increased understanding of how the ownership structure is connected to the capital structure. The results can be helpful for management in decision-making when raising capital, in order to act in the owners’ interests. Our findings suggest that private owners as well as ownership from insurance and pension companies as well as the AP-funds is connected to a reduced use of bank financing and instead an increased use of bonds and certificates in order to raise capital. We also find that a concentrated ownership is linked to a lower proportion of bank financing, while generally having a higher leverage ratio.

Bakgrund/Problem Likviditeten är viktig för att företagen ska kunna betala för sina utgifter. Om företaget drabbas av likviditetsbrist kan det påverka kapitalstrukturen som är en viktig fråga inom företagsfinansiering. Resultat från tidigare studier har visat att kapitalstrukturen förändrats vid kriser då dessa har påverkan på den finansiella marknaden, medan andra studier har kommit fram till att kapitalstrukturen justeras försiktigare när det råder sämre makroekonomiska förhållanden i jämförelse med bättre tider. Tidigare studier har även visat på positiva och negativa samband mellan skuldsättningsgraden som Proxy för kapitalstrukturen och lönsamhet, realatillgångar, företagsstorlek och likviditet. Syfte Syftet med studien är att undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19. Metod Då studiens syfte var undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19 baseras studien på en kvantitativ metod. Studien har undersökt om påverkan är signifikant genom parvisa t-tester och har även studerat samband genom multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats Resultatet i studien visar att kapitalstrukturen har förändrats signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Detta då skuldsättningsgraden som är Proxy för kapitalstrukturen minskat signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Utifrån detta finner studien stöd för trade off teorin som anser att företagen bör minska sin skuldsättning vid osäkra tider för att minska risken för konkurs. Gällande sambanden mellan skuldsättningsgraden och lönsamhet, reala tillgångar, företagsstorlek samt likviditet har studien funnit stöd för både trade off teorin och pecking order teorin.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

<p>Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur.</p><p>För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts.</p><p>Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.</p>