The bachelor's thesis is to examine the explanatory factors affecting the choice of capital structure in real estate companies. The analysis is based on data collected from the main financial reporting from 2007; all listed real estate companies listed on Swedish, Norwegian, Danish and Finnish stock market. Based on previous research and theories, we have defined five independent variables that are linked to the debt ratio, which are: profitability, growth, firm size, cost of debt and operational risk. The statistical tests have resulted in that we can say with certainty that profitable firms tend to have a lower debt to equity ratio. We can also say with certainty that property companies with high interest costs have a high level of indebtedness. / Kandidatuppsatsen har i syfte att undersöka de förklarande faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur inom fastighetsbranschen. Analysen grundar sig på data insamlad från i huvudsak 2007 års bokslutsrapporter från alla börsnoterade fastighetsbolag som finns på den svenska, norska, danska och finska börsen. Utifrån tidigare forskning och teorier har vi definierat fem oberoende variabler som har en koppling till skuldsättningsgraden vilka är: lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek, räntekostnad och operativ risk. De statistiska undersökningarna har resulterat i att vi kan med säkerhet säga att lönsamma företag tenderar att ha en lägre skuldsättningsgrad. Vi kan även med säkerhet säga att fastighetsbolag med låga räntekostnader har en högre skuldsättningsgrad och vice versa.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Företagsfinansiering är ett väl diskuterat ämne de senaste årtionden. Alla beslut som fattas av företagsledningen innebär finansiella konsekvenser för företaget. Ett av de viktigaste områdena inom företagsfinansiering är kapitalstrukturen, som handlar om hur stor företagets totala skulder är i förhållande till det egna kapitalet. Det finns många faktorer som påverkar företagets kapitalstruktur, nämligen lönsamhet, storlek med flera. Med grund i The pecking order theory samt Miles och Snows typology försöker vi i denna uppsats att förklara sambandet mellan företagsstrategi och kapitalstruktur. Företagen delas in i olika strategier utifrån hur stor andel av sin nettoomsättning respektive företag spenderar på forskning och utveckling. Vår urvalsgrupp består av 54 företag inom hälsovårdsindustri i Sverige. Alla dessa bolag är listade på börsen Nasdaq Stockholm. Utav de här 54 bolagen kunde vi identifiera 12 bolag med försvarare strategi, 36 företag som har prospektör strategi och 6 företag med analyserare strategi. Våra resultat tyder på att företag med försvarare strategi är positivt och statistiskt signifikant relaterade till använding av skulder. Däremot är prospektörer signifikant och negativt relaterade till användning av skuldfinansiering. Dock kunde inte vi hitta något statistiskt säkerställt samband mellan analyserare och skuldfinansiering. Denna uppsats bidrar till ökade förståelser för hur företagsstrategi och kapitalstruktur kan vara relaterade till varandra. / Corporate finance is a well-debated subject over the last decades. All the decisions that are made by corporate managers have financial implications. One of the most important issues in corporate finance is capital structure, which refers to the proportion of total debt a company has compared to its total equity. There are many factors that affect the capital structure of a firm, namely profitability, size, and many other factors. Based on The pecking order theory, and Miles and Snows typology, this bachelor thesis aims to explore how strategy orientations influence the choice of capital structure. Firms are categorized in different strategies based on how much they spend on R&D activities. Our sample consists of 54 Swedish Healthcare companies that are listed on NASDAQ Stockholm. Out of those 54 firms, we could find 12 firms with defender strategy, 36 firms with prospector strategy, and 6 firms with analyzer strategy. Finally, the results of the study show that defenders are significantly and positively related to the use of debt financing. In contrast, prospectors are significantly and negatively related to the use of debt. And lastly, we could not find any statistically significant relationship between analyzers and the use of debt financing. This study contributes to the knowledge about the link between organizational strategy and capital structure.

When society, and especially the financial markets, experience a downturn real estate companies are often front and center of discussions. This sector is a capital-intensive industry which often carries a large fraction of borrowed funds. The last decade has been marked by good economic growth, low interest rates, and rising property values which the real estate market has profited from. Public real estate companies appraise investment properties exclusively on fair value, which means that estimated market values influence companies’ financial reports. The study aims to scrutinize how property values impact debt, and further shed light on the pro-cyclical nature of property values. Using a deductive approach, fair value changes of real estate in relation to debt are analyzed through a correlation analysis and multiple regression. The study applies two dependent variables where debt-equity ratio constitutes one of them, and interest-bearing debt in relation to net operating income constitutes the other. The result shows that fair value changes have a significant weak negative correlation to the debt-equity ratio, and a non-significant weak positive correlation to interest-bearing debt to net operating income. The authors conclude that the weak correlation found in debt-equity ratio implies that real estate companies react to fair value changes. The non-significant correlation with interest-bearing debt in relation to net operating income indicates that fair value changes increase companies’ debt. Furthermore, the study shows that there are individual differences between companies. / När samhället, och i synnerhet de finansiella marknaderna, upplever försämrade tider är ofta fastighetsbolag på tapeten. Sektorn är en kapitalintensiv bransch som ofta förfogar över en stor del lånade medel. Det senaste årtiondet har präglats av god ekonomisk tillväxt, låga räntor och stigande fastighetsvärden vilket har gynnat fastighetsbranschen. Börsnoterade fastighetsbolag värderar förvaltningsfastigheter uteslutande till verkligt värde, vilket innebär att uppskattade marknadsvärden ger effekt på bolagens finansiella rapporter. Studien ämnar särgranska huruvida fastighetsvärdet inverkar på skuldsättning och vidare belysa fastighetsvärdens procykliska natur. Ur en deduktiv ansats analyseras orealiserade värdeförändringar på fastigheter i relation till skuldsättning genom en korrelationsanalys och en multipel regression. Studien tillämpar två beroende variabler där skuldsättningsgrad utgör den ena och räntebärande skulder i förhållande till driftnetto utgör den andra. Resultatet visar att orealiserade värdeförändringar har ett statistiskt signifikant svagt negativt samband med skuldsättningsgrad och ett icke statistiskt signifikant svagt positivt samband med räntebärande skulder i förhållande till driftnetto. Författarna kommer fram till att det svaga sambandet med skuldsättningsgrad antyder att fastighetsbolag agerar på orealiserade värdeförändringar. Det ickestatistiskt signifikanta positiva sambandet med räntebärande skulder i förhållande till driftnetto indikerar att orealiserade värdeförändringar ökar bolagens skuldsättning. Avslutningsvis visar studiens resultat att det finns individuella skillnader mellan bolagen

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är i stort inte enhetlig kring förklarandepåverkningsfaktorer. Fastighetssektorn är av stor vikt för Sveriges finansiella system, dock är området kring fastighetsbolags kapitalstruktur mindre utforskat, särskilt i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur de företagsspecifika karaktäristiska variablerna lönsamhet, tillväxt, storlek och materiella tillgångar påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur mellanräkenskapsåren 2016 och 2020. För att analysera faktorernas påverkan på företagens skuldsättning används multipel regressionsanalys med data från 25 fastighetsbolag noterade på stockholmsbörsen. Regressionsanalysen finner ett signifikant positivt samband mellanlönsamhet och soliditet, vilket är i linje med tidigare forskning och stödjer pecking order theory. Analysen visar vidare ett svagt negativt signifikant samband mellan materiella tillgångar och soliditet, som är i linje med viss tidigare forskning och stödjer trade-off theory.

Inledning: Modigliani och Miller-teoremet betraktas som en milstolpe och ett paradigmskifte inom Corporate Finance. Forskningen bakom teoremet har gett upphov till den kontroversiella slutsatsen att ett företags kapitalstruktur är irrelevant på en jämviktsmarknad, utan beskattning. När beskattning däremot förekommer, ökar företagsvärdet motsvarande den avdragsgilla skatten på räntekostnader vid belåning. Teoremet har dock inte varit utan kritik. Flera forskare har undersökt teoremet och kritiserat teoremets antaganden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Modigliani och Miller-teoremet i avseende av kapitalstrukturens inverkan på företags aktiekurser. Tidigare forskning: Modigliani och Miller-teoremet med dess antaganden presenteras inledningsvis som studiens grundläggande teori. Därefter presenteras agentteorin, signaleringsteorin, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen tillsammans med tidigare forskningsstudier om teoremet och antagandena. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod, med tre regressionsmodeller. Det slumpmässiga urvalet består av tio företag inom industribranschen som är registrerade på Stockholmsbörsen. Urvalet består av paneldata från företagen under perioden 2005 till 2012. Studiens empiri består av historiska aktiekurser och årsredovisningar. Resultat: Skuldsättningsgraden visar en låg och icke signifikant korrelation med aktiekurserna för de undersökta företagen, i samtliga tre regressionsmodeller. Skatteskölden visar en högre och signifikant korrelation med aktiekursen, medan kontrollvariabeln vinst per aktie EPS visar den högsta korrelationen med aktiekursen, som responsvariabel. Slutsats: Studiens resultat visar inget empiriskt stöd för Modigliani och Miller-teoremet i dess helhet. Förklaringen till resultaten kan vara att antagandena inte tillfredsställs inom empirin. Agentteori, signaleringsteori, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen kan stå som förklaringar till studiens resultat. / Introduction: Modigliani and Miller theorem is regarded as a milestone and a paradigm shift in Corporate Finance. The research behind the theorem has given rise to the controversial conclusion that a company's capital structure is irrelevant in an equilibrium market, without taxation. In contrast, when taxation occurs firm value will increase equivalent to the deductible tax on interest expense when debt is issued. The theorem has not been without criticism. Several researchers have examined the theorem and criticised its assumptions. Purpose: The purpose of the study is to investigate the Modigliani and Miller theorem in respect of capital structure’s impact on companies' share prices. Literature Review: The Modigliani and Miller theorem with its assumptions is initially presented as the study’s main theorem. The presentation of the theorem is followed by a description of agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis, along with previous studies on the theorem and its assumptions. Research Methodology: The study applies a quantitative approach, with three regression models. The random sample consists of ten companies in the industrial sector, that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The sample is based on panel data of the companies during the period 2005 to 2012. The study's empirical data consists of historical stock prices and annual reports. Empirical Results: The leverage ratio, i.e. debt to equity ratio, indicates a low and non-signif-icant correlation with the stock prices of the examined companies, in all three regression models. The tax shield indicates a higher and significant correlation with the stock price, while the control variable earnings per share EPS indicates the highest correlation with the stock prices, as the response variable. Conclusions: The study’s results show no empirical support for the Modigliani-Miller theorem in its entirety. The explanation for the findings may be that the assumptions are not satisfied in the empirical data. Agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis may serve as explanations of the study’s results.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur små- och medelstora företags kapitalstruktur påverkas av företagets lönsamhet, ålder, tillväxt, materiella anläggningstillgångar, storlek och bransch. Metod: Studien genomför en kvantitativ undersökning med en deduktiv ansats. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformas sex oberoende variabler för att sedan testa dess påverkan på kapitalstrukturen. Data samlas in från företagens årsredovisningar med hjälp av databasen Retriever och behandlas i Microsoft Excel. Data analyseras sedan med hjälp av korrelationsanalyserna Pearson´s r och Spearmans rho samt en multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS för att utröna eventuella samband. Resultat & slutsats: Studien erhåller en förklaringsgrad på 7,1 procent samt konstaterar att variablerna lönsamhet och ålder har ett positivt samband med soliditet, och därmed en negativ koppling till belåning. Den oberoende variabeln materiella anläggningstillgångar uppvisar en positiv korrelation med skuldsättningsgraden. Resultaten som studien kommer fram till finner stöd i tidigare forskning med undantag för den oberoende variabeln tillväxt och till viss del bransch. Slutligen fastställer studien att ålder är den oberoende variabel med störst inverkan på kapitalstrukturen. Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att undersöka fler faktorer än vad denna studie behandlar, för att se dess påverkan på kapitalstrukturen. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att genomföra en mer djupgående analys av branscherna, då dessa genererade varierande samband. Uppsatsens bidrag: Studiens resultat bidrar till ökad förståelse för kapitalstruktur i svenska SME samt verkar som indikator för vilka faktorer som har betydelse för soliditeten. Därmed bidrar arbetet till teoribildningen gällande svensk kapitalstruktur. Uppsatsen kan fungera som en vägledning för befattningshavare vad det gäller företagets finansiella struktur och utgör därför också ett praktiskt bidrag. / Aim: The purpose of this study is to examine how Small and Medium-Sized Enterprise’s capital structure is influenced by the company's profitability, age, growth, tangible assets, size and sector. Method: The study carries out a quantitative survey with a deductive approach. Based on previous research six independent variables is designed with the purpose to test their  impact on capital structure. The data is collected from annual reports using the database Retriever and processed in Microsoft Excel. The data is analyzed by using the two correlation analysis Pearson’s r and Spearman’s rho and a multiple regression analysis in the statistic program SPSS to determine any correlation. Result & Conclusions: The study receive an explanation rate of 7.1 percent and concludes that the variables profitability and age show a negative correlation with debt ratio, and thus a negative connection to borrowing. The independent variable tangible assets show a positive correlation with debt. The results of the study obtain support in previous research, with reservation for the independent variable growth and, to some extent, a few sector categories. Finally, the study shows that age is the independent variable with the greatest impact on capital structure. Suggestions for future research: It would be interesting to examine more factors than this study addresses, to see its impact on capital structure. A further proposal for future research is to conduct a more in-depth analysis of the variable sector, as it generates varying connection. Contribution of the thesis: The study results contribute to greater understanding of the capital structure in the Swedish SME and acts as an indicator of the factors that are important for the equity ratio. Thereby contributing to the theory regarding Swedish capital structure. The paper can serve as a guide for management in terms of its financial structure and is therefore also a practical contribution.

Examensarbete i foretagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE93E, VT 2017 Författare Johan Asplund, Henrik Norrman och Therese Rodger Handledare Andreas Stephan Titel Hur investmentbolag paverkar kapitalstrukturen i sina innehav - En fallstudie av Ratos Bakgrund Bolags kapitalstruktur, fördelningen mellan bolagets tillgångar och skulder, visar hur bolaget finansierar sin verksamhet. Private Equity bolag lånar kapital för att kunna investera i nya uppköp av onoterade bolag och har ofta en begränsad planerad ägarhorisont. Kapitalstruktur har undersökts under lång tid men inte hur en majoritetsägare påverkar kapitalstrukturen i sina andelsbolag. Tidigare studier fokuserar pa exempelvis kapitalstrukturer i industriföretag eller kapitalstrukturer i småforetag. Syfte Syftet med studien ar att analysera om ett investmentbolag påverkar kapitalstrukturen i sina innehavsbolag nar de genom uppköp har gått in som en majoritetsägare i dessa bolag och vilka effekter förändringen kan leda till. Metod Studien utgår från en kvantitativ ansats där finansiella nyckeltal av Ratos innehavsbolag undersöks före och efter det att Ratos gått in som majoritetsagare i bolaget. Dessa nyckeltal jämförs sedan med branschspecifika nyckeltal genererade från SCB. Resultat I studien återfinns inget entydigt bevis på att vårt valda Private Equity bolag, Ratos, ändrar kapitalstrukturen väsentligt på något sätt efter att ha gått in som majoritetsägare i ett bolag. / A company’s choice of capital structure is a well documented field in financial research but no unambiguous results are available regarding how the company is best financed or what actually defines the optimal capital structure for a company. The purpose of this study is to examine the possible changes on a company’s capital structure once a Private Equity company has become the majority owner. In this study a deductive approach has been used and a quantitative survey has been applied. Financial ratios from yearly reports of companies before and after the Swedish Private Equity company Ratos became the majority owner have been analysed and compared with the hypothesis that a Private Equity majority owner would significantly change the capital structure of the acquired company. The selection criteria for the companies was that Ratos should own more than 50 % of the company in order to actually have an impact on how the company is financed, in addition the selected companies needed to have data available in the form of yearly reports both prior to Ratos becoming the majority owner and at least two years afterwards in order to study the eventual changes of the take over. Financial ratios such as debt to equity ratio, leverage and return on equity were then calculated and results analysed. Theories of capital structure such as the Trade off theory, Pecking order theory, Miller and Modigliani and the Agency theory have also been applied to analyse the outcome. The method of comparison used was the differencein-difference method with data from Statistics Sweden (SCB) from similar relevant companies. The results of this study do not indicate that the capital structure of the company changes significantly within the first two years after acquisition by the majority owner Ratos. Suggestions for further studies would be to analyse a wider group of Private Equity companies as majority owners and observe eventual changes in capital structure in takeovers.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results & conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.

Titel: Hållbarhetsrapportering - En kvantitativ studie om företag som påverkas av de nya direktiven i årsredovisningslagen väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Författare: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2019 – Januari Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de svenska företag som påverkas av den nya reformen (SFS 2016:947) väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Studien undersöker även om branschtillhörighet, antalet kvinnor i styrelsen och skuldsättningsgrad kan förklara om hållbarhetsrapporten presenteras i årsredovisningen eller i en separat publikation. Metod: Undersökningen utgår från den positivistiska traditionen och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats genom en innehållsanalys samt att hypoteser har utformats för att sedan testas i en regressionsanalys. Datainsamlingen för undersökningen har inhämtats från databasen Retriever där alla aktiebolag som påverkas av den nya lagstiftningen undersöks. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att 45,42% av alla de undersökta företagen väljer att placera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen medan 54,58% presenterar den i ett separat dokument. Vidare så finner studien ett positivt signifikant samband mellan 2 av de 28 undersökta branscherna och att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Studien finner även ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och att ha en integrerad hållbarhetsrapport. Skuldsättningsgrad visar inget signifikant samband i undersökningen. Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag är att sannolikheten är högre att ett företag inkluderar hållbarhetsrapporten i årsredovisningen ju fler kvinnor som finns i styrelsen. Vidare så tenderar företag verksamma inom branscherna ”företagstjänster” och ”fastighetsverksamhet” att placera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Det teoretiska bidraget är att det finns ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen, och till viss del branschtillhörighet med att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Vidare fann faktorerna skuldsättningsgrad och företagsstorlek inte något signifikant samband och kan därför inte förklara något. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att vidare forskning bör undersöka huruvida andra faktorer kan förklara var ett företag väljer att placera sin hållbarhetsrapport. Vidare föreslår vi att vidare forskning bör undersöka hur det skiljer sig mellan olika länder där en liknande reglering finns. Denna undersökning bör då använda samma oberoende variabler för att studien skall bli jämförbar. / Title: Sustainability reporting - A quantitative study on how companies affected by the new directives regarding the annual report choose to present their sustainability report either in the annual report or in a separate document. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 HP Author: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2019 – Januari Aim: The aim of the study is to investigate whether Swedish companies affected by the new reform (SFS 2016: 947) choose to present their sustainability report in the annual report or in a separate publication. The study also investigates whether industry affiliation, the number of women on the board and leverage can explain if the sustainability report is presented in the annual report or in a separate publication. Method: The study is based on a positivist philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the aim of the study a quantitative research strategy has been applied through a content analysis. Thus, hypothesis has been designed to then be tested in a regression analysis. Data collection for the survey has been retrieved from the database Retriever where all companies affected by the new legislation are being investigated. Result & Conclusions: The results of the study shows that 45.42% of all the companies investigated choose to place their sustainability report in their annual report, while 54.58% present it in a separate document. Furthermore, the study finds a positive significant correlation between 2 of the 28 investigated industries and integrating the sustainability report into the annual report. The study also finds a positive significant correlation between the number of women on the board and an integrated sustainability report. Finally, leverage show no significant correlation in the study. Contribution of the thesis: The practical contribution of the study is that the probability is higher that more women present on the board makes the probability higher that the sustainability report is included in the annual report. Furthermore, companies active in the sectors of "business services" and "real estate activities" tend to place the sustainability report in the annual report. The theoretical contribution is that there is a positive significant correlation between the factors number of women on the board, and to some extent the industry of the company in integrating the sustainability report in the annual report. Furthermore, the factors leverage and company size did not find any significant correlation and therefore can not explain anything. Suggestions for future research:  We propose that further research should investigate whether other factors can explain where a company chooses to place its sustainability report. Furthermore, we suggest that further research should investigate how it differs between different countries where a similar regulation exists. This study should then use the same independent variables to make the study comparable.