Studien undersöker hur svenska börsnoterade bolag med en väsentlig andel goodwill i relation till det egna kapitalet, efterlever upplysningskraven enligt IAS 36. Hanteringen av goodwill har sedan implementering av IFRS varit en kontroversiell tillgång. Många forskare har kritiserat att bolag inte genomför löpande avskrivningar, utan istället väljer att göra nedskrivningsprövningar löpande. Gauffin och Nilsson (2021) har exempelvis kallat hanteringen av goodwill för en tickande bomb som behöver hanteras. I denna undersökning har åtta utvalda bolag med andel goodwill i relation till eget kapital på över 50-% studerats samt hur dessa bolag efterlever IAS 36 upplysningskrav. Undersökningen har gjorts genom en innehållsanalys där årsredovisningar har studerats samt satts i relation till företagsspecifika faktorer som skuldsättning, lönsamhet och storleken på goodwill. Resultatet av studien indikerar att även fast bolagen innehar en andel goodwill vilken bedöms som väsentlig, finns det brister i deras efterlevnad. Den delen av IAS 36 som är mest eftersatt i relation till efterlevnad är känslighetsanalysen. Detta är något som även tidigare studier i ämnet belyst och som kan kopplas till att den delen kräver mer bedömningar samt fler subjektiva antaganden. Slutsatsen är att känslighetsanalysen är en del som bolagen behöver förbättra, alternativt att IASB behöver justera regelverket för att göra det mindre subjektivt. / The study examines how Swedish listed companies, with a significant proportion of goodwill in relation to equity, comply with the disclosure requirements in accordance with IAS 36. The management of goodwill has been a controversial asset since the implementation of IFRS. Many researchers have criticized that companies do not conduct ongoing depreciation, but instead choose to perform impairment tests on an ongoing basis. Gauffin and Nilsson (2021), for example, have called the handling of goodwill a ticking bomb that needs to be sorted. In this study, five selected companies with a share of goodwill in relation to equity of more than 50-% have been studied and how these companies comply with IAS 36 disclosure requirements. The survey has been conducted through a content analysis where annual reports have been studied and put in relation to company-specific factors such as indebtedness, profitability and the size of goodwill. The results of the study indicate that even though the companies hold a share of goodwill, which is considered significant, there are shortcomings in their compliance. The part of IAS 36 that is most neglected in relation to compliance is the sensitivity analysis. This is something that also previous studies in the subject have highlighted and that can be linked to the fact the sensitivity analysis requires more assessments and more subjective assumptions. The conclusion is that the sensitivity analysis is a part that the companies need to improve, or that the IASB needs to adjust the regulations to make it less subjective.

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

I ett flertal tidigare studier har samband mellan penningpolitik och aktiemarknaden studerats. Resultaten av dessa har varit tvetydiga och de flesta har gjorts i andra länder än Sverige. I den här uppsatsen studeras sambandet mellan ändringar av reporäntan och aktieindexet OMXS60 på Stockholmsbörsen för att se om det finns ett samband mellan dessa. Utöver detta studeras hur företags kapitalstruktur kan ha en påverkan på det nyss nämnda sambandet, det vill säga om det finns en räntekänslighet kopplat till kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats grundar sig i Modigliani och Millers teorem från 1958. Teoremet beskriver bland annat att avkastningskravet på eget kapital ökar proportionellt med skuldsättningsgraden och att ett företag med hög skuldsättningsgrad påverkas mer av förändringar i skuldräntan än ett företag med låg skuldsättningsgrad. För att undersöka detta användes en regressionsanalys för att analysera finansiell data mellan åren 2006 till och med 2015. Tre dagar kring annonseringen av reporäntans ändring var föremål för analys: dagen innan annonseringsdagen, annonseringsdagen och dagen efter annonseringsdagen. Det resultat som framgick av undersökningen var att det fanns ett signifikant negativt samband mellan reporäntan och aktiekursen dagen innan samt på annonseringsdagen för reporäntan. Det framgick även att kapitalstrukturen påverkade styrkan på det tidigare nämnda sambandet, dock endast dagen innan annonseringen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska Small Cap-bolags kapitalstruktur ser ut år 2017. Detta jämfört med hur samma nyckeltal såg ut för bolagen under lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen år 2008. Uppsatsen syftar även till att utifrån teoretiska modeller undersöka hur en eventuellt förändrad kapitalstruktur har påverkat den unika risken.  Metod: En kvantitativ undersökning med korrelation- och signifikansanalys. Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där ställda hypoteser testas mot befintliga teorier och tidigare forskning om kapitalstruktur. Referensram: Grundläggande teorier som Modigliani och Millers, trade off samt pecking order. Kompletterad med vetenskapliga artiklar som behandlar området kapitalstruktur. Empiri: Datamaterial från svenska Small Cap-bolags årsredovisningar från år 2010 samt år 2017 har samlats in och sammanställts, de presenteras i korrelations samt signifikans-tabeller. Slutsats: Small Cap-bolagens kapitalstruktur har utifrån undersökta variabler och nyckeltal inte påverkas i någon större utsträckning trots stora makroekonomiska förändringar. Studien visar att tre av fem oberoende variabler uppvisar signifikanta skillnader men med för låg korrelation för att ett samband ska kunna fastställas.

De senaste åren har allmänhetens medvetenhet om miljöarbete och hållbar utveckling samt vilken påverkan företag utgör på en samhällelig nivå, ökat. Nu mer än någonsin har företag press på att uppvisa ett social- och miljömässigt ansvarstagande både från allmänheten och intressenter. Andelen företag som upprättar en hållbarhetsrapport har ökat på sista tiden och svenska företag ligger internationellt sett i framkanten. Tidigare forskning har undersökt om det finns en koppling mellan företag som hållbarhetsredovisar och finansiella företagsfaktorer med varierande resultat. Syftet med denna studie är att undersöka om frivillig hållbarhetsrapportering på svenska börsnoterade företag 2016 kan förklaras genom de fyra företagsfaktorerna, genom att analysera om det föreligger ett statistiskt samband och jämföra dessa mot tidigare studiers resultat. Studien genomförs med en kvantitativ metod och omfattas av företag på Stockholmsbörsen: Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Utifrån en deduktiv ansats antas hypoteser som sedan prövas med analyser i statistikprogram. De företagsfaktorer som undersöktes var lönsamhet, skuldsättningsgrad, likviditet och storlek. Insamlad data har hämtats från årsredovisningar för året 2016 från databasen Retriever Business. Studiens resultat visar att det föreligger ett positivt signifikant förhållande mellan storlek och hållbarhetsrapportering samt ett negativt signifikant förhållande mellan likviditet och hållbarhetsrapportering. För faktorerna lönsamhet och skuldsättningsgrad hittades inget statistiskt samband.

<p>Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster. Vår studie omfattar 52 företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har utgått från en kvantitativ ansats och empirin är hämtad från företagens årsredovisningar samt en enkätundersökning. Med hjälp av teorier som Modigliani och Millers berömda proposition MMI och MMII, Trade Off och Pecking order har vi försökt finna orsakerna till företagens skuldsättningsgrad. Resultaten i vår under-sökning kunde inte stärka vår hypotes, varpå den förkastades. Vidare kunde inget mönster urskiljas i skuldsättningen för de valda branscherna.</p>

Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&amp;Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista. På dessa listor har vi valt att utesluta banker, investmentbolag samt renodlade medicinska forskningsbolag. De relevanta variablernaberäknas som ett genomsnitt baserat på data som sträcker sig fyra år tillbaka i tiden. Genomförande: Resultaten grundas dels på en enkätundersökning med 69 responderande företag och dels på sekundärdata från databasen Affärsdata. Undersökningen baseras på statistiska beräkningar såsom regressions- och klusteranalys. Resultat: Vi fann inga signifikanta samband mellan valet av skuldsättningsgrad, omvärldsdynamik och lönsamhet för de svenska börsbolagen. Det förelåg dock ett negativt, signifikant samband mellan tillväxtpotential och skuldsättning.

Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster. Vår studie omfattar 52 företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har utgått från en kvantitativ ansats och empirin är hämtad från företagens årsredovisningar samt en enkätundersökning. Med hjälp av teorier som Modigliani och Millers berömda proposition MMI och MMII, Trade Off och Pecking order har vi försökt finna orsakerna till företagens skuldsättningsgrad. Resultaten i vår under-sökning kunde inte stärka vår hypotes, varpå den förkastades. Vidare kunde inget mönster urskiljas i skuldsättningen för de valda branscherna.

Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden –företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk. Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin. Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur.

<p>Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. </p><p>Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista. På dessa listor har vi valt att utesluta banker, investmentbolag samt renodlade medicinska forskningsbolag. De relevanta variablernaberäknas som ett genomsnitt baserat på data som sträcker sig fyra år tillbaka i tiden. </p><p>Genomförande: Resultaten grundas dels på en enkätundersökning med 69 responderande företag och dels på sekundärdata från databasen Affärsdata. Undersökningen baseras på statistiska beräkningar såsom regressions- och klusteranalys. </p><p>Resultat: Vi fann inga signifikanta samband mellan valet av skuldsättningsgrad, omvärldsdynamik och lönsamhet för de svenska börsbolagen. Det förelåg dock ett negativt, signifikant samband mellan tillväxtpotential och skuldsättning.</p>