Projektet började i en artikel av Mats Lieberg om Ungdomarna, staden och det offentliga rummet. Texten behandlar ungdomen som en transaktionstid mellan barndomen till vuxenvärlden. En tid präglad av att identifiera vem man är och känna sig vuxen utan att bli utsatt för föräldrars eller andra vuxnas blick. Alla människor är olika, även ungdomar, och Lieberg identifierar tre olika grupper; förenings-, kamrat- och hemorienterade ungdomar. Man kan se att dessa olika grupper tar det offentliga rummet i ansprång på olika sätt. Medan de hem- och kamratorienterade ungdomarna har en plats de återkommer till och känner sig trycka vid kan föreningsorienterade mer välja mellan de platser som finns till förfogande för stunden. Man ska kunna vara on stage där man blir en del av skådespelet, där man får blomma ut, där man blir sedd men inte identifierad. Det behövs också en plats där man får vara back stage, en plats man är helt osynlig och där man är okontrollerad av vuxenvärlden. / The project started with an article of Mats Lieberg about youths, the city and the public space. The text discusses the youth as a transaction between being a kid and an adult. An age of finding who you are and feel grown up without feeling over watched by parents or other adults. Everyone is different, even youths, and Lieberg identifies three separate groups; activity-, friends, and home oriented kids. We can observe that the different groups use the public space in different ways. The home and friends oriented kids have one place which they frequently returns to and feel comfortable at wile the activity oriented kids easily can choose a place which is free at the moment. The young people also need a on stage space where they can be a part of the theatre, where they can blossom, where they can be visibly unidentified. But they will also need a back-stage space. A place where own is completely invisible and not controlled by the adults.

Slakthusområdet är ett av Stockholms två handelsområden och består av ett antal tegelbyggnader från tidigt 1900-tal, och fungerar idag som en handelsplats för köttmarknaden. Denna plats planeras att få en ny funktion, genom ett antal nya gymnasieskolor. Byggnadens huvudsakliga syfte är att vara en kompletterande byggnad till tre gymnasieskolor, och därmed tillföra ett antal gemensamma funktioner.  Byggnaden har planerats efter konceptet att “skapa en öppen varierande lärmiljö med fokus på variation mellan funktioner och olika typer av studiemiljöer genom flexibilitet och multifunktionalitet.”  Genom ett fast skal av betong och ett genomgående pelargrid i byggnaden skapas möjlighet för en flexibel och multifunktionell miljö. Olika typer av studiemiljöer har skapats i form av olika öppenhet mot omgivningen. En variation har skapats mellan funktionerna i byggnaden för att skapa ett flöde i rörelsen, såsom förhållandet mellan de mer öppna publika rummen och de mer avskilda som studieytorna. Lärocentret kopplar an till kontexten genom att använda tegel som material i gestaltningen, både i fasad, på insidan och i golvbeläggning. Tekniken har vävts samman med estetiken genom att gjuta in teglet i betongen för att uppnå det estetiska uttrycket.  Tre vägar i tegel har anlagts genom den intilliggande parken kopplade till varsin gymnasieskola för att skapa en fysisk koppling till platsen.   Intill entrén till byggnaden har en skatepark anlagts för att knyta an till flödet av elever från skolorna. Flödet av ljus har studerats och stora försterpartier leder in ljuset genomgående i byggnaden för att skapa ljusa studiemiljöer med tillgång till ett stort flöde av naturligt dagsljus. / The slaughter area next to Globen is one of Stockholm's two trading areas and consists of a number of brick buildings from the early 1900s, and today serves as a trading place for the meat market. This site is planned to get a new function, through a number of new secondary schools. The main purpose of the building is to be a complementary building to three secondary schools, thus providing a number of common functions. The building has been planned according to the concept of "creating an open varied learning environment focusing on variations between functions and different types of study environments through flexibility and multifunctionality.”  Through a solid shell of concrete and a continuous grid of columns in the building, there is the opportunity for a flexible and multifunctional environment. Different types of study environments have been created in the form of different openness to the environment. A variation has been created between the functions of the building to create a flow in the movement, such as the relationship between the more open public spaces and the more divisional as the study areas. The learning center connects to the context by using brick as material in the design, both in the facade, inside and in floor coverings. The technique has been woven together with the aesthetics by pouring the bricks into the concrete to achieve the aesthetic expression. Three brick roads have been built through the adjacent park attached to each upper secondary school to create a physical connection to the site. Near the entrance to the building, a skate park has been set up to link the flow of students from the schools. The flow of light has been studied and large parties of glass in the facade lead the light throughout the building to create bright study environments with access to a large flow of natural daylight.

In Stockholm, Johanneshov the Slaughterhouse area (Slakthusområdet) can be found. A number of companies have gathered there providing the Stockholmers with meat products. This area has a great need for cooling to supply large cold storages. To facilitate this, a central cooling system has been built, supplying the area with effective and safe cooling. The aim of this master thesis study is to give hints to energy efficient and reliable changes that can be put in place at a low marginal cost depending on the future activities in the area. The suggested changes will be presented to the company Bravida (managing the system), which also desires a deeper understanding of the energy flows through the central cooling system. Firstly visiting the site with proper guidance, we have then tried to understand the function of the system including which machines and media that are used. We have described the present design and come up with suggestions on how to improve the cooling system for a more efficient and safer cooling. Account has been taken to the fact that the whole area will be remodelled radically, thus the improvements must give a short payback time or have a value even after the remodelling. A conclusion drawn from our calculations is that the efficiency of the central cooling is low. The average COP 2(Coefficient of performance in the cooling mode) is around 1,2 which is low. That results in a high electric consumption. Apart from this unnecessarily high water consumption for the cooling tower has been has been observed. We have come up with some ideas to improve the system like:  Enhancing the insulation of the buildings, the pipes and the substation components.  Changing parts in the system like pumps valves and fluids  Introducing a new system for cooling the machines – a bedrock storage so that the heat can be utilized / I stadsdelen Johanneshov finner vi Slakthusområdet, där har ett konglomerat av företag (ca 240 st.) samlats för att förse Stockholm med kött, fläsk och charkprodukter. I detta område finns ett behov av stora kylrum och frysrum. För att underlätta det har man byggt ett centralkylsystem, som levererar effektiv och säker kyla. Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på energieffektiva och driftsäkra åtgärder som kan iscensättas med små marginalkostnader beroende på områdets fortsatta verksamhet. Föreslagna driftsåtgärder presenteras för Bravida (driftansvarigt) som också önskar få en fördjupad inblick i centralkylans energiflöden. Genom besök på plats och guidning på området, har vi försökt att förstå hur hela systemet är uppbyggt, vilka aggregat och medier man använder. Vi har beskrivit den nuvarande utformningen och sedan kommit med idéer på vilka åtgärder man kan vidta för en effektivare, säkrare kyl- och frysproduktion. Hänsyn har tagits till att området står inför stora förändringar, så de åtgärder som föreslås är de som kan ge en kort återbetalningstid eller ha ett restvärde efter förändringarna. Metoderna för att komma fram till slutsatser var bl.a. beräkningar utgående från mätdata i bildform som vi fick av fastighetskontoret. Dessa bilder har omvandlats via flera OCR-dataprogram till Excel-filer. Ur dessa Excel-filer har vi sedan kunnat dra vissa slutsatser om energiförbrukningen i Slakthusområdet. Slutsatserna vi drog av dessa beräkningar är att centralkylan har en dålig verkningsgrad. Medelköldfaktorn (COP 2: Coefficient Of Performance) blir bara 1,2 vilket är lågt. Det medför att elenergiförbrukningen blir hög. Dessutom har man en onödig förbrukning av vatten i kylsystemets kyltorn. Vi har kommit med några idéer till förbättringar som:  Isoleringsförbättringar av klimatskal, rör och undercentraler.  Utbyte av delar i systemet som pumpar och ventiler.  Ett nytt avkylningssystem med ett bergvärmelager där den bortkylda värmen används.  Möjligheten att nyttja kyllagring.

A building for experiencing and creating comics in many different ways - reading, exhibtiong, drawing, printing - while also being a dynamic, inviting cultural institution in the district of Slakthusområdet. Containing professional, educational and public functions, the bullding aims to create a ”synergy effect” from the interaction between artists, students, editors and other people working with comics.

I Slakthusområdet planeras en förvandling. Efter 105 år av tradition i köttindustri planerar Stockholms stad att verksamheter kopplade till mat ska förflyttas till Larsboda och tar över tomten som idag är ett stenbrott. Då skall området expandera och införliva med nya industrilokaler där cirka 2000 människor ska arbeta. Mitt examensprojekt handlar om den nya livsmedelscentrum som ett led från producenten till konsumenten. En möjlig gestaltning av en byggnadstyp som genomgått stora förändringar, från 1912 enkla och hållbara industrilokaler i tegel, till 2000-talets multifunktionella och temporära anläggningar i stål och plåt där allt ska vara synligt. En möjlighet, men också en potential konflikt. Med sin logistik har den kraft att forma staden omkring sig och bidra till att lyfta fram de befintliga kvalitéer, i synnerhet här, där denna projekt är ännu under utveckling.

Arbetet består av bilder och ritningar som utgör förslag till ett lärocenter på Slakthusområdet, en byggnad med studierum, matsal och aula m.m. åt elever från ett antal gymnasieskolor. Ingången till projektet var att välja ut befintliga arkitektoniska element i det gamla industriområdet och applicera dess kvaliteter på den tilltänkta arkitekturen. Ett val föll exempelvis på stadsdelens skarpa möten mellan fasad och gata, vilket gör det möjligt för människor, lastbilar och gaffeltruckar att röra sig obehindrat mellan husen. Campushuset gavs ett likadant gränssnitt och även en förlängning av markbeläggningen in i byggnaden, vilket vill markera gymnasieelevernas fria rörlighet mellan sina respektive skolor och Campushuset. Greppet - inspirerat av bricolagets metod - redovisas i tre skisser och tre diagram. Utöver det vilar gestaltningen av projektet på funktion och rumsupplevelse. Den sistnämnda tar hjälp av varierade rumsstorlekar såväl som riktade vyer och ljusinsläpp. Det slutgiltiga förslaget kan liknas vid en stor villa, karaktäriserad av stora fönsteröppningar, smala trappor, nischer och balkonger, vars bärande stomme i lättbetong och tegel utgör det rumsskapande elementet. / The work consists of images and drawings which represent a proposal for a learning center on Slakthusområdet. A building with study rooms, canteen, auditorium etc. for pupils from a number of senior high schools. The initial take on the project was to select existing architectonic elements in the industrial area and apply their qualities on the intended architecture. For example one choice fell on the sharp meetings between facades and streets in the neighbourhood, which allows people, trucks and forklifts to move unobstructed between the houses. The learning center was given a similar interface and also an extension of the paved surface into the building, which wants to mark the students free movement between their respective schools and the campus house. The take - inspired by the bricolage method - is presented in three sketches and three diagrams. Apart from that the formation of the project relies on functionality and spacial experience. The last mentioned is performed through varied room sizes as well as directed views and natural light. The final proposal kan be compared with a villa, characterized with large window openings, narrow stairs, niches and balconies, whose loadbearing structure in lightweight concrete and brick make up the space-creating element.

This project aims to investigate a sustainable approach to housing construction by utilizing CLT (Cross-Laminated Timber) as a fundamental structural element. Emphasizing the significance of pedestrian and bicycle accessibility, this aspect was integrated into the design proposal. The housing units are designed to cater to the varying needs of prospective residents, offering 1, 2, and 4 rok options. As Slakthusområdet undergoes a transformation into a vibrant district within the city, the proposal places great emphasis on sustainability and promoting a healthy lifestyle. The overall design and shape of the proposed buildings were heavily influenced by both the existing and planned architectural fabric of the surrounding structures.

Sweden is going through a period of urbanization that has led to a deficit of housing, office space and public buildings. The ability for municipalities’ to enact their urban development plans has at the same time been curtailed compared to 30 years ago. The municipalities are more dependent on the market and on cooperation with private actors than before. In this study a new phenomenon in Swedish urban development is studied: large scale and long-term private-public partnerships between a municipality and one or two private actors. The study is performed through a case study of an agreement between Stockholm city and a private company in the meatpacking district of Stockholm and of an agreement between Huddinge municipality and a private company in Flemingsberg. The motivations for the collaborations, the goals of the municipalities and the private actors, their strategies and changes in institutional settings are studied. The research has been conducted through document studies and interview with officials from the municipalities and corporations. The result is analyzed by applying a theoretical framework where the motives and strategies are investigated in relation to how they navigate three different dilemmas in planning: (1) the tension between a demand or a supply led urban development, (2) between a closed and open notion of time and space, and (3) between specific or general regulations. The projects relation to risk and uncertainty is also studied. The institutional changes are studied through a framework developed from the new institutional theory where actions and decisions in the urban development process is analysed through the perspective of how institutional norms on three hierarchical levels is forming the urban development practice. The result shows that the studied cooperation mainly is motivated by the need to enhance implementation of the plans and to handle risks. The goal of the companies is to secure their future values by acting as an area developer. To reach these goals a more open notion of time and space and a more flexible regulatory framework is deployed. The consequence is that the municipalities transfer more responsibility to the private actors and that the municipalities at the same time take on a responsibility to create a market situation that makes the corporation provide public amenities through their business model. One conclusion is that planning is performed through the market and that the public actors have to be market-sensitive. The other conclusion is that planning has evolved in to a practice of planning through contracts. / Sverige är inne i en period av urbanisering med brist på bostäder, kontor och offentliga lokaler som följd. Samtidigt ser kommunernas möjligheter att genomföra sina stadsutvecklingsplaner annorlunda ut idag jämfört med 30 år sedan. Kommunerna är mer beroende av marknaden och samarbeten med privata aktörer. Denna studie studerar ett fenomen som uppstått de senaste åren: stora och långsiktiga samverkansprojekt mellan privata fastighetsbolag och kommuner. Genom en fallstudie av samarbetet mellan Atrium Ljungberg och Stockholms stad i Slakthusområdet och samarbetet mellan Fabege och Huddinge kommun i Flemingsberg studeras vad som motiverar dessa samarbeten, vilka mål aktörerna vill uppnå, vilka strategier de använder och vilka institutionella konsekvenser detta får. Med utgångspunkt i forskningen om hur den offentliga styrningen har förändrats mot större beroende av nätverk och kontrakt, om samverkan och privat-offentlig partnerskap och den svenska stadsutvecklingsmodellen har fallen studerats genom intervjuer med tjänstemän och bolagsrepresentanter samt dokumentstudier. Resultatet har analyserats genom att applicera ett teoretiskt ramverk där motiven och strategierna studerats utifrån hur de hanterar tre dilemman i planeringen: utbudsstyrd eller efterfrågansstyrd planering, öppen eller specifik rums- och tidsuppfattning och precisa eller generella regleringar. Samt hur de förhåller sig till risk och osäkerhet. De institutionella förändringarna studeras utifrån ett nyinstitutionellt ramverk: där handlade och beslut i planeringsprocessen betraktas utifrån tre hierarkiska nivåer av institutionella normer som begränsar och formar stadsutvecklingspraktiken. Resultaten visar att dessa samarbeten i huvudsak motiveras för att skapa genomförandekraft i stadsutvecklingen, möjliggöra en utveckling av kommersiella lokaler och kultur samt att hantera risker. Bolagens mål är att kunna säkra värden genom att agera områdesutvecklare. För att nå dessa mål appliceras en öppen rums- och tidsuppfattning och flexiblare regleringar där projekten styrs genom samarbetet. Det får till konsekvens att kommunerna för över större ansvar för helheten till de privata aktörerna och samtidigt tar på sig ett ansvar för att skapa en marknadssituation där bolagen kan leverera allmänna nyttigheter genom sin affärsmodell. En av slutsatsen är att dessa fall utgör exempel på hur planering i högre grad drivs genom marknaden och att kommunen därför måste vara känsliga för hur marknaden kan användas för att uppnå sina mål. En annan av studiens slutsatser är att planering i allt högre grad har utvecklats mot en slags planering genom kontrakt.

A dense, cohesive, and mixed-use urban development is today often seen as an ideal to achieve sustainability in urban districts, where densification is described as a strategy for the development of Sweden's cities. However, densification is not problem-free, and brings with it several challenges, not least for social sustainability. Gentrification, social inequality, as well as reduced green areas and public spaces, are examples of possible consequences of densification. Furthermore, social sustainability is a difficult-to-define concept that lacks a general scientific foundation for analysis, creating challenges for how the sustainability dimension should be achieved in practice. The purpose of the study was to understand if it is possible to create densely built, mixed-use, and attractive urban districts without compromising social sustainability, and if so, how this can be done in the best possible way. The relationship between density and social sustainability was studied through a case study of the future Slakthusområdet, with the hope of generating guidelines for how cities can be densified attractively while promoting social sustainability. To answer the research question – "How is a densely built urban district created while simultaneously promoting the social sustainability of the district?" – calculations were made regarding the future outdoor environments of the Slakthusområdet, as well as semi-structured interviews with key stakeholders in the project. Clear connections were shown in the results between the calculations and the interviews. The measurement results revealed significant discrepancies regarding spaciousness, density, and the space of residential courtyards, which were also reflected in the respondents' answers during the interviews. Furthermore, the calculations showed positive results in terms of street width, intersection density, walking distance to public spaces, and mixed-use, which corresponded to the ambitions expressed in the interviews regarding proximity, good accessibility, sustainable mobility, and a functioning everyday life for all residents and visitors. According to the study's conclusion, urban districts should be densified based on the unique conditions and needs of the site in a way that promotes good habits, well-being, and a high quality of life for everyone in the area. All forms of density should be studied in development projects to create a supply of what is demanded in cities while protecting social values. A balance should be achieved between physical and non-physical factors based on the context of the urban district while strengthening important social values in the place being developed. Finally, densification should be carried out with an understanding of the urban structure’s impact on human behavior by creating an even distribution of functions that promote proximity in the district and align with the site's conditions and needs. In connection with the study, guidelines were developed regarding collaboration, the planning process, flexibility, measurement methods, and the development of infrastructure as support in the development of densely built and socially sustainable urban districts. / En tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling ses idag som ett ideal för att uppnå hållbarhet i stadsdelar, där förtätning beskrivs som en strategi för Sveriges städers utveckling. Stadsförtätning är dock inte problemfritt utan för med sig en del utmaningar, inte minst för social hållbarhet. Gentrifiering, social ojämlikhet, samt minskad yta för grönområden och offentliga platser är exempel på möjliga följder av stadsförtätning. Social hållbarhet är dessutom ett svårdefinierat begrepp som saknar en allmänvetenskaplig grund för analys, vilket skapar utmaningar för hur hållbarhetsdimensionen ska uppfyllas i praktiken. Studiens syfte var att förstå om det är möjligt att skapa tätbebyggda, funktionsblandade och attraktiva stadsdelar utan att den sociala hållbarheten äventyras, och i så fall hur detta görs på bästa sätt. Sambandet mellan täthet och social hållbarhet studerades genom en fallstudie av utvecklingen av det framtida Slakthusområdet med hopp om att frambringa riktlinjer för hur städer kan förtätas attraktivt och samtidigt främja social hållbarhet. För att besvara studiens forskningsfråga – "Hur skapas en tätbebyggd stadsdel samtidigt som den sociala hållbarheten i stadsdelen främjas?" – utfördes beräkningar om Slakthusområdets framtida utemiljöer, samt semistrukturerade intervjuer med ansvariga aktörer i projektet. Resultaten om framtida Slakthusområdet visade tydliga samband mellan beräkningar och intervjuer. Mätresultaten redovisade stora avvikelser i fråga om rymlighet, täthet, och yta bostadsgårdar, vilket också speglades i intervjurespondenternas svar. Vidare visade beräkningarna goda resultat inom aspekterna gatubredd, korsningstäthet, gångavstånd till offentliga platser, och funktionsblandning, vilket stämde överens med de ambitioner som framfördes i intervjuerna om närhet, goda framkomlighetsmöjligheter, hållbar mobilitet, samt ett fungerande vardagsliv för alla invånare och besökare. Enligt studiens slutsats bör stadsdelar förtätas utifrån platsens unika förutsättningar och behov på ett sätt som leder till goda vanor, välmående, och hög livskvalitet för alla i stadsdelen. Alla former av täthet bör studeras vid utvecklingsprojekt för att skapa ett utbud av det som efterfrågas i städer samtidigt som det värnas om sociala värden. En balans bör uppnås mellan fysiska och icke-fysiska faktorer utifrån stadsdelens sammanhang samtidigt som betydelsefulla sociala värden stärks på platsen som utvecklas. Slutligen bör förtätning ske med förståelse för stadsstrukturens påverkan på det mänskliga beteendet genom att det skapas en jämn fördelning av funktioner som främjar närhet i området och som stämmer överens med platsens förutsättningar och behov. I samband med studien togs det slutligen fram riktlinjer i fråga om samarbete, planprocessen, flexibilitet, mätmetoder och utveckling av infrastruktur som stöd i utvecklingen av tätbebyggda och socialt hållbara stadsdelar.

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.</p>