Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.

Looking at the transformation of Slakthusområdet in Stockholm, I aim to discuss and broaden the understanding of site. I aim to highlight the qualities of working with the already built environment when conducting new areas. How can new buildings be made in such a way that we feel like they belong to that specific site? Between notions of the living and the changing, as well as the protected and preserved, a tension arises that is worth investigating. With the aim of bringing life into older objects, constructions and places follows great challenges. How can both change and preservation be considered simultaneously?

Majoriteten av ytorna i slakthusområdets lärocenter är av tydlig offentlig karaktär (multifunktionella torget, serveringen, black-boxen, de öppna samlingarna m.m.).  Även om exempelvis den öppna studiemiljön främst riktar sig till eleverna från de intilliggande gymnasieskolorna så utgår det här förslaget ifrån att alla våningar är offentligt tillgängliga och byggnaden betraktas som ett lokalt kulturhus eller folkbibliotek. Kulturhusets verksamhet kan delas upp följande i tre delar:   1. Publika ytor: multifunktionellt torg, infozon, black-box, servering och utställningsdel. 2. Biblioteksverksamhet: öppna samlingar, tyst läsesal m.m. 3. Studieytor: öppen varierad läromiljö, grupprum, undervisningssalar, multimediarum m.m.   En gemensam nämnare för dessa verksamheter är, trots deras olika karaktär, ett, av olika anledningar, stort behov av flexibla lokaler. Verksamheterna ställer dock olika krav på lokalutformningen i fråga om bland annat ljus, akustik, och rumskonfigurationer. De vänder sig också till något olika målgrupper och genom att separera verksamhetsdelarna undviks problem som uppstår när verksamheternas behov blir för motstridiga.   Slakthusområdet kännetecknas av industrilokaler som tack vare sina stora dimensioner och volymer (ofta mer än dubbel takhöjd) visat sig vara bra på att anpassa sig till nya eller förändrade verksamheter. I projektets inledande skede ägnades mycket uppmärksamhet åt att utforma en, av områdets industrilokaler inspirerad, mycket generell och tillåtande grundstruktur, vilken utgör grunden för lärocentret. Tre stycken industrihallsinspirerade volymer, en för vardera verksamhetsdel, staplas på varandra i ett pelargrid och binds samman av en serie kärnor som bland annat innehåller trapphus och hissar. Därefter anpassas de generella ”industrihallarna”, med hjälp av ett sekundärt system av skiljeväggar och entresollplan, efter varje verksamhetsdels mycket specifika behov.   Verksamhetsdelarnas separata funktioner och därav olika utformning förklaras i diagrammet ”verksamheter och intentioner” nedan. De publika ytorna samlas på bottenplanet som genom skjutväggar har en flytande gräns mot parken och gatan utanför. Våningen kännetecknas av stor öppenhet, flytande rumsgränser och möjlighet till samutnyttjande av ytorna (blackboxen kan öppnas mot torget). På entresollplanet ryms större delen av serveringsytan och en utställningslokal.   I våning två inryms biblioteket, ett rum som utformats med boken i fokus. Intentionen är att biblioteket ska vara ett inåtvänt rum som ger möjlighet till kontemplation.  Genom att fasaden på detta våningsplan kläs in i plåtar av sträckmetall som släpper in brutet ljus, men inte tillåter någon utsikt, skärmas biblioteket av från omvärlden och fylls av ett stillsamt ljus. Bokhyllorna är de mest påtagliga rumsskapande elementen som leder till ett näst intill labyrintiskt rörelsemönster genom lokalen.   I våning tre inryms studiemiljön. Rummet som uppstår mellan och kring undervisningssalarna och grupprummen m.m. utgör en stor öppen varierad studiemiljö. Detta ”negativa” utrymme erbjuder stora variationer i fråga om skala, ljus och akustik, så att alla kan hitta en passande studieplats. Variationen förstärks av en varierad fönstersättning och förekomsten av taklanterniner. / Most of the spaces in the learning center in Slakthusområdet are of a distinct public character (the multipurpose indoor plaza, the cafeteria, the black box, the open archives etc.). Even though, for example, the open educational spaces mainly are intended for students from the adjacent upper secondary schools, this proposal is based on the idea that all floors are available to the public. The building is thought of as local cultural center and public library. The program of this cultural center can be divided into three main departments:   1. Public spaces: multipurpose indoor plaza, information zone, black box, cafeteria, and exhibition area. 2. Library spaces: open collections, quiet reading hall etc. 3. Educational spaces: open and varied learning environment, group rooms, lecture halls, multimedia room etc.   For a variety of reasons these departments, despite their different character, share a common need for flexible spaces. The activities, however, require different light settings, acoustics, and room configurations. In addition, they address different target groups. By separating them into three different departments, problems, that could arise as a result of the activities having conflicting needs, are avoided.   Slakthusområdet is characterized by industrial premises which, due to their large dimensions and volumes (often more than twice the normal celling height) have proven to be extremely flexible and able to adapt to new or changed activities. In the early stages of the project focus was – inspired by the industrial premises on site – on creating a flexible and allowing structure for the building. Three building volumes – inspired by these premises – one for each department, are stacked upon each other in a primary construction system of pillars and beams and are connected through a series of concrete cores containing staircases, (elevator-)shafts, and toilets etc. Each volume is then adapted to the specific needs of the department using a secondary system of lightweight interior walls and mezzanine levels.   The differing functions and disposition of the departments are explained in the diagram “verksamheter och intentioner” (below). The public areas are gathered on the ground level, which can be opened towards the park and street using a sliding glass partition wall. The floor is categorized by openness, floating boundaries between the rooms and a possible co-use of the areas (the black box can be opened towards the multipurpose plaza). The major part of the serving area and the exhibition space are located on the mezzanine level.   The library is hosted on the second floor, a space that has been designed with the book in focus. The intention has been to create an introvert room that allows contemplation. The façade is covered with expanded metal sheets which prevents the inflow of direct sunlight and direct view to the surroundings. In this way the library is shielded from the outside and filled with a tranquil, ethereal light. The bookshelves are the most palpable room shaping elements giving rise to an almost labyrinthic movement pattern.   On the third floor the educational spaces are hosted. The leftover space between and around the lecture halls, the group rooms etc. constitutes the open and varied learning environment. This ”negative” room offers a great variety of scale, light and acoustics – everyone can find place suited for their needs. The variation is enhanced by irregularly placed windows and skylights.

Responding to the needs of a rapidly growing urban population, Stockholm is investing in multiple urban development projects, one of which being Slatkthusområdet, the so-called meatpacking district located in the southern area of the city. Atrium Ljungberg, the Swedish developer responsible for a big parcel of the land in the area, envisions making the slaughterhouse district into an attractive destination for business, society and people in search of cultural life. The developer aims to transform the location from an industrial site to a lively neighbourhood for the society, with a diversity of activities that will work together with a food market in one of the main buildings of the area. Their plan is to establish a food destination that will have a leading role in Slakthusområdet. In the long run, the food destination will become the hub and the unifying link between the various actors and residents of the area, but also a destination that will lift Stockholm as a reference city for gastronomic experiences. It is a crucial issue to look at the identity and experience of a place, especially when proposing the urban renewal for an area that has long been known to have a significant representation in a city. By utilizing placemaking tools and lessons from the feminist urban planning movement, I ask how can we - urban planners, designers, and architects - contribute to placemaking by encouraging certain behaviours, such as collective cooking? Furthermore, from a commercial point of view: how to brand a place? Is it possible to make a win-win, where the developer, the inhabitant, the city, all gain from a place establishing an identity through food? While using Slatkthusområdet as a case study, this thesis project aims to undergo a review of the actions happening in the area, and the actors involved, in order to propose a strategic plan for the urban renewal of the neighbourhood. This plan could be used by the authorities responsible for making decisions regarding urban planning in the city of Stockholm. The celebratory nature of food is universal In search of the universal element that could inspire the creation of public spaces in Slakthusormrådet and extend the domestic life from indoors to outdoors, food as a social tool was continuously appearing as a recommendation during my search. Every single culture and religion uses food as part of their celebrations. Sometimes food means survival, sometimes a status, and in many cases, it is a synonym for pleasure. Regardless of the reason, everyone needs to eat, and the process of cooking and preparing each meal is part of many domestic lives around the world. Slakthusområdet is the ideal scenario to experiment with this concept: their history is connected to food production, and the leading developer of the area has the intention to establish the site as a food destination in the city. Thus, I aim to use eating habits to bringing different groups to the public spaces attracted by one common interest: food

Kandidatexamensprojektet på tomten i Slakthusområdet i södra Stockholm syftar till att gestalta ett lärocenter för gymnasieelever. Centret är inte en skola, utan ska användas som komplementbyggnad till elevernas ursprungliga skolor, både i det lokala området, men även för elever i en större del av Stockholmsområdet.  Lärocentret ska innehålla bland annat ett stort bibliotek, grupprum, olika scener och rum för uppvisningar och framtädande, en utställning och mycket annat. Projektet tar form utifrån tankar om pedagogik. Jag valde att lära mig mer om förskolepedagogiken Reggio-Emilia och projeketet syftar i stort till att undersöka hur denna pedagogik kan anpassas till äldre elever, till exempel de som går på gymnasiet, vilket leder fram till följande frågeställning: Hur skulle pedagogiskt gestaltade läromiljöer för förskolebarn kunna anpassas till äldre elever? / The degree project on the site in the Slakthusområdet in southern Stockholm aims to create a learning center for high school students. The center is not a school but should be used as a complementary building for students’ ordinairy schools, both in the local area, but also for students in a larger part of southern Stockholm. The learning center should include a large library, group rooms, different scenes and rooms for shows and thriving, an exhibition and much more. The project takes shape on the basis of thoughts about pedagogy. I chose to learn more about the pre-school education Reggio-Emilia and the project is largely aimed to investigating how this type of education can be adapted to older students, such as those at high school, which leads to the following issue: How could educationally configured learning environments for preschool children be adapted to older students?

I denna uppsats analyseras stadsomvandlingen av Slakthusområdet utefter det urbana DMA:t och Stockholms bakgrund som segregerad stad. Slakthusområdets möjligheter av temporär användning under omvandlingen undersöks med hjälp av projektet Les Grands Voisins i Paris.  Stockholm är en segregerad stad och innerstaden har kommit att präglas av en livsstil med en aptit för ett exklusivt utbud av restauranger och barer (Lilja, 2011, s 15, 19, 34). Slakthusområdet ska bli en utvidgning av stadens centrala delar och de verksamheter och olika funktioner som växer fram ser ut att avspegla innerstadens homogenitet istället för de planer att skapa en heterogen stadsdel året om (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017, s 11). Med stadsutvecklingen förbättras många kvaliteter av det urbana DMA:t samtidigt som andra försämras.  Ambitionen med det förslag som presenteras är att utmana och förbättra områdets sociala mångfald. Förlaget utgår ifrån projektet Les Grands Voisins och den jämförelse som gjorts mellan projekten för att se Slakthusområdets möjligheter att tillämpa Les Grands Voisins 10 intentioner. / This bachelor thesis analyzes the urban development of Slakthusområdet (former meat-packing district located in Stockholm) with the support of the urban DMA and Stockholm’s background as a segregated city. The possibility of temporary use during the development is explored with the help of the project Les Grands Voisins in Paris.  Stockholm is a segregated city, the inner city is characterized by a lifestyle craving an exclusive selection of restaurants and bars (Lilja, 2011, s 15, 19, 34). Slakthusområdet will become an extension of the city’s central parts. Emerging activities and functions in the area seem to reflect the homogeneity of the inner city contrary to the plans to create a heterogeneous district all year round (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017, p. 11). With the urban development, many qualities of the urban DMA improve while other decline.  The proposal presented in this thesis aims to challenge and improve Slakthusområdet’s social diversity. The proposal stems from the Les Grands Voisins and the comparison between the two projects to explore the Slakthusområdet’s possibilities to apply Les Grands Voisins 10 intentions.

More than 3,5 billion people currently lives in cities, a number that is expected to increase further. The densification of cities makes it increasingly difficult for people to access natural areas, at the same time as biological diversity is threatened. In this study, we highlight the importance of urban ecosystem services through social and ecological aspects. This study presents a summary of different evidence-based solutions that contribute with urban ecosystem services. It moreover uses a case of urban development in Slakthusområdet (Meatpacking district), Stockholm, in order to describe contemporary processes that integrate solutions that contribute to urban ecosystem services. The results show that there are challenges in implementing these solutions with respect to political, economic, and market factors. The study thereby identifies how examining authorities and policy demands on a green factor tool enable ecosystem service solutions. By studying ecosystem services as part of a social-ecological system, this study ultimately contributes with knowledge on the execution of multifunctional solutions, which are becoming ever more important with the densification of cities around the globe. / Över 3,5 miljarder människor är idag bosatta i städer, och i framtiden förväntas den siffran öka. Förtätningen av städer försvårar människornas tillgång till naturområden samtidigt som den biologiska mångfalden hotas. I den här studien understryker vi de urbana ekosystemtjänsternas roll utifrån sociala och ekologiska aspekter. Härigenom presenterar den här studien en sammanställning över olika evidensbaserade gröna lösningar som bidrar med urbana ekosystemtjänster. Vidare tar den här studien avstamp i stadsutvecklingen av Slakthusområdet i Stockholm i syfte om att studera samtida processer kopplat till implementeringen av lösningar som bidrar med ekosystemtjänster. Resultatet pekar på att det finns utmaningar för implementering av lösningar som bidrar med ekosystemtjänster kopplade till ekonomi, politik och marknadslösningar. Därigenom identifieras kravet för grönytefaktor (GYF) och de granskande myndigheternas arbete med möjligheter för implementering av gröna lösningar. Genom att studera ekosystemtjänster som en del av ett social-ekologiska system bidrar den här studien med kunskap om tillämpningen av mångfunktionella lösningar, vilka blir allt viktigare i och med den ökade förtätningen av städer.

No description available.

No description available.

Skolan; ett monument Några av de ursprungliga byggnaderna i Slakthusområdet, ritade av Gustaf Wickman, ska i programmet omvandlas till gymnasieskolor och få ett kompletterande och samlande tillägg i form av ett lärocenter. Ett lärocenter som blandar läromiljöer med mer publikt inriktade funktioner så som bibliotek, servering och en blackbox för de omkringliggande gymnasieskolorna och området.  I mitt projekt har min utgångspunkt varit skolans status och funktion i samhället. En status som under skolans historia har präglats av dess funktion av att vara en viktig grundpelare och förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Själva skolbyggnaden har i en historisk kontext ofta varit en materiell manifestation för att tydliggöra och i viss mån reproducera den status som var/är kopplad till skolan som institution. Skolbyggnaden tilläts ta plats fungerade och fungerar på flera sätt som ett monument. Skolbyggnaden tilläts ta plats i fysiskt bemärkelse men också i en aspekt av tid genom att i sin gestaltning och materialval bli en beständig del i sin kontext. Med begreppet status och kopplingen till skolan som utgångspunkt har jag valt att låta mitt projekt förhålla sig till sammanhängande och sammankopplade begrepp så som makt, hierarki, kunskap, monument (minnesmärke), landmärke, objekt och centrum mfl. Syftet med begreppen har varit att undersöka hur de kan hjälpa mig att skapa en byggnad som manifesterar sitt egna tänka värde och som tydligt avläses som en huvudbyggnad som hierarkiskt överordnar sig de omkringliggande gymnasieskolorna.  Jag har i min process låtit symboler, bilder och arkitekturhistoriska referenser påverka utformningen och gestaltningen av mitt lärocenter. Det har handlat om att låta en del av programmets funktioner referera på ett mer eller mindre tydligt sätt till klassiska element som bland annat amfiteatern, agoran och monumentet. Det har också handlat om att låta sig styras och påverkas av resultaten från bildsökningar av de begrepp som jag har valt att förhålla mig till. Mitt lärocenter är en byggnad som präglas av en monolitisk karaktär och placerar sig som en huvudbyggnad runt parken Fållan. Genom att plocka upp material och former från den ursprungliga byggnationen i området blir min byggnad ett med platsen. / The School Building; a Monument Some of the original buildings in the so called Slakthusområdet south of Stockholm, designed by Gustaf Wickman, will be transformed into upper secondary schools and receive a complementary and collective supplement in the form of a learning center. A learning center that mixes learning environments with more publicly oriented functions such as library, dining and a black box for the surrounding upper secondary schools and the area. In my project, my starting point has been the school’s status and function in society. A status that historically has been high due to the schools function of being an important pillar for a functioning democratic society. The school building itself has in a historical context often been a material manifestation to clarify and to some extent reproduce the status that was/is linked to the school as an institution. The school building was allowed to take up space and in the same time function and serve as a monument. The school building was allowed to take up space in a physical sense but also in an aspect of time by becoming a permanent part of its context in its form and choice of material. With the concept of status and connection to school as a starting point, I have chosen to let my project relate to coherent and interlinked concepts such as power, hierarchy, knowledge, monument, landmark, object and center, etc. The purpose of the concepts has been to explore how they can help me create a building that manifests its own perceptual value and is clearly read as a main building that is hierarchically superior to the surrounding schools. I have in my process let symbols, pictures and architectural references affect the design and the shape of my learning center. I have let some of the features of the program refer more or less obviously to classical elements such as the amphitheater, the agora and the monument. I have also allowed myself of being guided and influenced by the results of image searches of the concepts I have chosen to relate to. My learning center is a building of a monolithic character and places itself as a main building around the park called Fållan. By using materials and shapes that refers to the original buildings in the area, my building becomes one with its location.