Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet. För att därefter undersöka vilken betydelse konsumenterna anser att faktorerna har för att varumärket ska uppfattas som lyxigt. Undersökningen av konsumenterna sker genom en enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visar att vissa faktorer är viktigare än andra för att skapa ett lyxigt varumärke. De faktorer som är viktigast för små företag med begränsade resurser är; att produkterna har en hög kvalité, priset på produkterna är högt, att varorna sälj i en begränsad upplaga samt att försäljningsplatsen håller en hög status. I våra slutsatser kommer vi att presenteras en modell, som vi kallar lyxvarumärkestrappan. Slutsatsen av vår studie är att om små företag går igenom lyxvarumärkestrappan på ett framgångsrikt sätt finns det goda möjligheter för små företag med begränsade resurser att skapa ett lyxigt varumärke.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas. Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte. Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning. Enligt vår empiri kommer inte informationsbehovet vid en kreditförfrågan förändras nämnvärt, utan våra respondenter tror att de kommer att fortsätta kräva årsredovisningar även om de inte är reviderade. De antar också att substitut till den oberoende granskningen kommer att uppkomma, och var och en har sin idé över vad som är en lämplig ersättning till reviderade räkenskaper.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar. Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området.

Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur de företag som börjat följa den reviderade koden har påverkats av den, om företagen har fått ökade kostnader på grund av koden samt om koden har medfört förändringar för dem. Den metod som används för att undersöka syftet är kvalitativa studier genom intervjuer med VD eller ekonomichef på företag, eftersom de har god kunskap om företagets bolagsstyrning. Företagen som kontaktades för intervju var slumpmässigt utvalda företag i Uppsala- och Stockholmsområdet, 10 företag kontaktades och fem tackade ja. Efter en avbokning blev det slutligen fyra intervjuer. De intervjuade företagen ser ingen direkt fördel med koden för deras eget företag, däremot kan de se att den är bra ur aktieägarnas synpunkt. Koden har inte medfört några direkta kostnader för de intervjuade företagen, inte heller några stora förändringar då mycket efterföljdes innan. Implementeringen av koden handlade mest om att dokumentera det som redan gjordes i företagen och innebar därför inte några direkta förändringar för företagen. De förändringar som gjorts av den ursprungliga koden har gjort att den nya reviderade koden har blivit urvattnad och inte så meningsfull. Kanske borde det finnas någon organisation som efterser om koden efterföljs, och att brott mot koden beläggs med sanktioner.

Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång. Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna. Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar. På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.

Svenska möbeldesignföretag har svårt att överleva i konkurrens med liknande företag på den mättade svenska marknaden. Detta gör att de måste se sig om efter nya marknader. Det har blivit allt viktigare att ha goda kunskaper om marknadskommunikation och den nya marknaden det vill säga när företaget skall synliggöra sig och sina produkter bland konkurrenter och i mediebruset. På grund av nya sätt att marknadsföra sig och med mer internationell erfarenhet är det större konkurrens än tidigare på marknaden. Det gäller ofta också att marknadsföra sig och kommunicera med marknaden på bästa möjliga sätt till minsta möjliga kostnad. I vår studie har vi undersökt hur små svenska designföretag kommunicerar med en ny marknad på bästa möjliga sätt med små medel. Denna studie i sig är inte representativ för alla små designföretag i Sverige men ger en intressant inblick i hur det kan vara.

Enligt bokföringslagen (1999:1078) är samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag är därför en av de första frågorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet står mellan att sköta bokföringen internt eller att vända sig till en bokföringsbyrå. Vi ämnar kartlägga hur små handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsägarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms län. För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätstudie med 42 slumpmässigt utvalda små handelsbolag. För att få utförligare information om motiven genomfördes även personliga intervjuer. Vi har använt oss av teorier inom outsourcing för att besvara forskningsfrågan. Vår enkätstudie visar att merparten av de undersökta små handelsbolagen hanterar redovisningsfunktionen internt. Det främsta motivet till att den löpande redovisningen sköts internt, är att det anses vara mer ekonomiskt fördelaktigt än att anlita en extern aktör, i de fall där redovisningskunskaperna återfinns inom företaget. De vanligaste motiven till att anlita redovisningsbyrå, tycks vara att små bolag saknar tillräckliga redovisningskunskaper och att de hellre vill använda tiden till kärnverksamheten. Vår slutsats är att små handelsbolag verkar ha individuella motiv till hur redovisningsfunktionen organiseras. Inget utav de undersökta företagen angav endast ett motiv, utan motiven uppgavs i kombination med andra. Motivkombinationerna varierade även mellan företagen. Därmed kan vi utesluta att det finns ett enda motiv som styr valet kring hur redovisningen organiseras.

SAMMANFATTNING Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012. Författare: Mikael Furö och Fredrik Johansson Handledare: Christine Tidåsen Titel: Att koka soppa på en spik – konsten att bygga varumärken i små- och medelstora företag. Bakgrund: Vi människor lever i en värld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svårt att differentiera sina varor från konkurrenternas. Att tjäna snabba pengar är inte längre hållbart utan företag måste jobba på att skaffa sig långsiktiga konkurrensfördelar. Varumärken har målats upp som lösningen och varumärken finns i lika många utföranden som det finns produkter. Dock är mycket litteratur kring varumärkesuppbyggnad skriven med stora företag i åtanke. Vi har därför intresserat oss för hur små- och medelstora företag(SMF) går tillväga när de bygger varumärken. Forskningsfråga: Forskningsfrågan för uppsatsen lyder: Vilka faktorer kan vara bidragande till uppbyggnaden av ett varumärke i små- och medelstora företag? Syfte: Syftet med vår uppsats är att urskilja vad små- och medelstora företag (SMF), som under 2000-talet kunnat etablera ett varumärke inom sin bransch, har för syn på varumärken. Vi vill försöka urskilja faktorer som direkt eller indirekt går att koppla till företagens varumärken och hur de har byggt upp dem. Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod där vi har alternerat mellan en induktiv och deduktiv ansats. Studien är i huvudsak explorativ men med vissa deduktiva inslag i val av teorier. Våra primära källor är hämtade från intervjuer med personer som arbetar och varit med från början i företag som idag etablerat ett varumärke på marknaden. Vi har även intervjuat tre stycken varumärkesexperter för att få deras syn på SMF och varumärkesuppbyggande. Resultat, slutsatser: Små företag har idag lika stora möjligheter att bygga sig varumärken, men det gäller för dem att förstå vad det är som bidrar till att bygga ett varumärke. Identiteten är central och är det som konsumenter skapar associationer till och bidrar till deras medvetenhet. Företag måste även ha ett tydligt syfte som förklarar deras existens och som utgör företagets kärnvärden eftersom konsumenten gärna tilldelar värde till något som den tycker om. Intern och extern kommunikation blir även en faktor som påverkar om konsumenten ska kunna ta till sig ett budskap och få en samlad bild. Företag bör även känna till sin målgrupp och inte distansera sig från den. De företag som har återförsäljare eller distributörer bör även se till att de är nära sin slutkonsument genom att utbilda personal som tillhandahåller deras produkter till konsumenten. På så vis blir inte kommunikationen av identiteten skev

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan. Barnets förmåga till empati grundläggs tidigt i samspel mellan barnet och dess föräldrar. Trots detta är förskollärarens fokuserade arbete på barns utveckling av empati till klar fördel för barnet.  Den empatiska förmågan påverkar och skapar gynnsammare förutsättningar för barnets sociala samvaro, bättre konflikthantering, bättre relationer till andra barn och vuxna. Brist på empati kan leda till försvagad förmåga att skapa relationer till andra barn och vuxna, samt kan leda till mobbning eller utanförskap. Det kan även försvåra barnets kommunikation och konflikter barnen emellan blir svåra att reda ut. Den empatiska förmågan utvecklas med fördel genom övningar och samspel i förskolan. Övningarna består t.ex. av rollspel och samspelet i vardagen barn och vuxna emellan kräver närvarande förebilder i förskollärarna, samt uppmuntran när barnet visar god empatisk förmåga till andra barn.