Att presentera information i ett gränssnitt kan göras med ikoner, text eller med kombinationen ikoner och text. Vilket sätt är att föredra? Forskning visar att inget presentationssätt är att föredra framför något annat. Dessa studier är enbart utförda på stora displayer. Går resultaten att applicera på små displayer? Syftet med detta examensarbete är att påvisa att fördelarna med att använda ett ikonbaserat gränssnitt är fler för en liten display än för en stor display samt att ikoner är det optimala presentationsättet för en liten display. Undersökningen genomfördes med en scenariobaserad undersökning, vilken loggades, samt en enkät. Resultaten indikerade på att ett ikonbaserat gränssnitt är fördelaktigt på en liten display. Men då inga signifikanta värden erhållits i undersökningen är skillnaderna mellan undersökningens medelvärden inte säkerställda. För att kunna verifiera hypotesen är det troligen nödvändigt att beakta ytterligare omständigheter som finns i den föränderliga kontext som en liten display ofta används i.

Varumärkesbyggande är ett vida studerat ämne, i alla fall när det gäller stora och multinationella företag. När fokus istället flyttas till små och medelstora företag är litteraturen knapphändig. En bransch i Sverige som innefattar ett ständigt växande antal små och medelstora företag samt verkar på en mycket konkurrensutsatt marknad är hantverksbryggeri och destilleribranschen. Dessa allt mer krävande marknadsförhållanden fordrar att företagen förses med uppslag och riktlinjer på hur varumärken bygger sig starka i en branschspecifik kontext.För att försöka bidra med klarhet och uppslag angående detta, ämnar studien besvara följande frågeställning; “Hur arbetar små och medelstora företag inom destilleri och bryggeribranschen i Sverige med varumärkesbyggande?” Ett praktiskt syfte med studien är att ta fram rekommendationer för företag eller personer i liknande branscher i Sverige som kan förse uppslag och riktlinjer i deras utvecklande av varumärkesbyggande. Studiens vetenskapliga uppslag baseras i grunden på Centeno et al studie från 2013, ‘’The five phases of SME brand-building.’’ Detta med motivation av att de deltagande respondenterna agerar under olika ekonomiska och organisatoriska förhållanden och har existerat olika länge, vilket fordrar ett bredare perspektiv för att vinna förståelse för den verklighet dessa delgivit oss. Till detta är pris som varumärkesbyggande strategi adderat. I denna komparativa fallstudie har en kvalitativ insamlingsmetod använts för att förse ett företagsperspektiv på frågeställningen. Datainsamlingen har skett genom 8 semistrukturerade djupintervjuer av personer med relevanta befattningar på små företag inom bryggeri, destilleri samt i ett fall musteribranschen. Slutsatser som dragits av studien är att det finns många olika tillvägagångssätt och metoder att bygga varumärken på samt olika strategier som kan användas utan att behöva ha stora mängder kapital att tillgå. Tidigare yrkeserfarenheter, kompetenser och intressen är ofta både närvarande, färgande och användbara i varumärkesbyggandet. Starka associationer till varumärket kan byggas genom att relatera det till dess ursprungsplats och ofta återfinns en acceptans mot att lära genom misslyckanden och experimentera med produkter likväl kommunikativa strategier. Studien teoretiska bidrag är vidare uppslag på ramverk för varumärkesbyggande frågeställningar i framtida studier. I detta fall var pris en adderad variabel till varumärkesidentitet. Studiens empiriska bidrag är konkreta och praktiskt tillämpbara vägar för varumärkesbyggande baserat på samlad erfarenhet från respondenternas verkligheter och rådande marknadsmiljö.

Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren och fortsätter att öka. Byggandet håller fortfarande inte jämna steg med befolkningsutvecklingen vilket får konsekvenser i form av bostadsbrist och ökad trångboddhet som drabbar både individ och samhälle. I Sverige spelar tillgången till bostäder en central roll för både arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten. Behovet av hyresrätter är stort i de flesta kommuner i Sverige, främst små bostäder till rimliga hyror. Den höga produktionskostnaden innebär att nybyggda, små lägenheter tenderar att bli dyra. Ett förslag till ökat bostadsbyggande är därför att ta fram förslag och lösningar på hur man kan bygga små bostäder med innovativa lösningar.2015 slog Boverket fast att en ny boendeform måste konstrueras för att kortsiktigt lösa bostadskrisen. Förslaget handlar om olika typer av modulsystem som kan användas till temporära boenden och byggas på tillfälliga bygglov. En ny föreskrift innebär också att bostäder om högst 35 m2 kan byggas med mindre boarea än tidigare eftersom bostadsfunktionerna daglig samvaro samt sömn och vila tillåts överlappa varandra helt eller delvis. Detsamma gäller funktionerna måltider och hemarbete. En negativ aspekt av att bostäder blir mindre är att trångboddheten ökar vilket påverkar inomhusmiljön och livskvaliteten. Hur har regeländringarna i BBR påverkat boendekvaliteten i små modullägenheter?Syftet med detta arbete är att granska små lägenheter i form av moduler och dess boendekvalitet. Arbetet omfattar en litteraturstudie samt sex fallstudier av bostädernas planlösning och dess omgivning.Litteraturstudien redogör tidigare arbeten och forskning inom ämnesområdet. Litteraturen som använts har berört bostadssituationen i Sverige samt boendekvalitet och har legat till grund för analys av fallstudier. Med hjälp av litteraturstudien utformade vi en begreppsram inom kvalitetsaspekter och denna ram har använts för att utföra analys av fallstudier.Utifrån vår fallstudie kan vi konstatera att det finns flera olika faktorer som påverkar boendekvaliteten i små modullägenheter. Trots sänkta krav kan modullägenheter hålla god kvalitet både interiört och exteriört. Kvaliteterna uttrycks inte bara i hur bostaden upplevs inne utan även hur man tar sig till området och lägenheten. Små modulbostäder skulle kunna ses som en temporär lösning på bostadsbristen. Denna bostadsform fungerar bra för studenter som endast behöver bostäder under en kortare period. Att kunna bygga snabbt och i stora mängder underlättar för att nå Boverkets mål och 700.000 nya bostäder till 2025. Men att detta skulle vara ett hållbart sätt kan ifrågasättas och vår studie tyder även på detta. / Housing construction has increased in recent years and continues to increase, but it still does not keep pace with population development. It has consequences in terms of housing shortages and increased congestion that affects both individuals and society. In Sweden, housing plays a central role in both the labor market and economic growth. In particular, there is a great need for rental rights in most of the municipalities in Sweden. What is often demanded is small housing at reasonable rents, but a high production cost means that newly built, small apartments tend to be expensive. A proposal for increased housing construction is therefore to develop proposals and solutions for building small housing with innovative solutions.In 2015, Boverket established that a new housing form must be invented in order to solve the housing crisis in the short term. The proposal deals with different types of modular systems that can be used as temporary housing and can be built on temporary building permits. A new regulation also means that housing of up to 35 m2 can be built with less living space than before. This because residential functions daily living together as well as sleep and rest allowed to overlap each other in whole or in part. The same applies to the meals and home work functions. A negative aspect of housing is that more people will stay crowded, which affects the indoor environment and quality of life. How have the changes in BBR affected housing quality in small modular apartments?The purpose of this work is to review small apartments in terms of modules and their quality. The work comprises a literature study and six case studies of the residential planning and its surroundings.The literature study describes previous work and research in the subject field. The literature used has affected housing quality and the basis for analysis of case studies. Using the literature study we formulate a conceptual framework for quality aspects.Based on our case study, we can find that there are several factors that affect the quality of accommodation in small modular apartments. Despite reduced demands, modular apartments can keep good quality both interior and exterior. The qualities are expressed not only in how the home is experienced but also how to get to the area and the apartment. Small modular housing could be seen as a temporary solution to housing shortages. This housing form works well for students who only need housing for a shorter period. Being able to build quickly and in large quantities facilitates reaching Boverket’s goals on 700,000 new homes by 2025. But that this would be a sustainable way can be questioned and our study also suggests this.

Det råder inget tvivel om att alkoholproblem är ett ökande problem i samhället, även bland den äldre befolkningen. Som följd av den ökande alkoholproblematiken blir biståndshandläggarens arbete viktigt, då de ofta möter äldre människor i första hand i samband med ansökan av insatser kring omsorgs- och hjälpbehov. Biståndshandläggarens egna tankar kring ämnet är att problematiken är väldigt komplex. Det är ett område där det saknas tydlighet i rutiner eller riktlinjer för hur arbetet på bästa sätt ska genomföras. Syftet med studien är därför att undersöka biståndshandläggares arbete med alkoholproblematik bland äldre samt hur de inkluderas i biståndsbedömningar. Vanligast i forskning är att undersökningar görs i stora städer eller kommuner, därför fokuserar denna studie på små kommuner i Västerbotten. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer fysiskt och via telefon med fem biståndshandläggare. Resultatet visar att biståndshandläggarna möter problematiken kontinuerligt och att den bakomliggande orsaken till alkoholproblematik varierar, men att det vanligtvis rör större livsförändringar eller ensamhet. En del biståndshandläggare följer IBIC, individens behov i centrum, vid biståndsbedömningarna. Gemensamt berättar alla biståndshandläggare att de undersöker den äldres behov och vad som fungerar eller inte fungerar i vardagen. Vid alkoholproblematik finns det ett antal handlingsmöjligheter för biståndshandläggarna, men dessa begränsas om den äldre inte vill ta emot hjälp. Det framkommer att äldre vanligtvis förnekar sina alkoholproblem och inte vill ha hjälp med dem. Det handlar enligt biståndshandläggarna ofta om att få in en fot för att på ett eller annat sätt skapa en relation och möjliggöra för att kunna hjälpa den äldre. Biståndshandläggarna går ibland utanför ramarna och utökar insatser för att hjälpa äldre med alkoholproblematik. Önskan att hjälpa äldre som förnekar och inte vill ha hjälp för alkoholproblemen leder till en känsla av maktlöshet bland biståndshandläggarna. I små kommuner samverkar olika professioner kontinuerligt och enligt biståndshandläggarna är samverkan någonting som fungerar bra och värdesätts högt. Samverkan är en fördel med små kommuner uttrycker biståndshandläggarna, samt personkännedom. Personkännedom beskrivs dock även som en nackdel med små kommuner.

An increasing number of SMEs are interested in working with issues related to the environment and sustainability as awareness of environmental issues has increased since the 1960s. This applies both nationally and internationally. Small and mediumsized companies account for 60-70% of industrial emissions in Europe and thus have a great responsibility when it comes to working with environmental issues which means that emissions are reduced. According to the literature, an obstacle is that management in most smaller companies lacks the knowledge required. In addition, they usually lack the time and financial resources needed to carry out effective environmental work. In order to get a picture of the strengths, weaknesses, opportunities and threats experienced by small and medium-sized companies when they have an implemented environmental management system in their operations, interviews with the environmental manager have been conducted at three small companies in southern Norrland. These interviews have since formed the basis for a SWOT analysis on each case company to elucidate these four parameters clearly. In order to gain another dimension to the study, a SWOT analysis with the literature as a basis has also been carried out in order to be able to compare what the literature says in regard to the results of what the interviews have shown. Two of the case companies in this study have been certified according to the environmental standard ISO 14001 and one case company has been certified according to the simplified management system FR2000, which is based to some extent on the ISO 14001 standard. The results of the SWOT analysis show that there are several similarities, but also differences, between the case companies' experiences of what it is like to work with an environmental management system and what the literature says. The similarities that exist between the case companies and which are also consistent with what the literature says are, among other things, that case companies that have a great commitment with their employees also see greater positive effects of working with the environmental management system. This also applies to the commitment of the management, the greater the commitment, the greater impact the environmental management system will have. In addition, a common parameter is that time and knowledge are resource-consuming. Something that, on the other hand, does not match the literature is the case companies' experience of demand from stakeholders. According to the literature, the demand from the stakeholders is increased, however, this is not something that any of the interviewees in the case companies agree with as they have not experienced these effects. Overall, it has been easier to discern the internal strengths and weaknesses of the companies than external opportunities and threats.

2010 avskaffade Sverige revisionsplikten för de minsta aktiebolagen. Gränsvärdena drogs vid 3 miljoner kr i omsättning, 1,5 miljoner kr i balansomslutning och 3 anställda. För aktiebolagen som inte överstiger två av dessa gränsvärden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren är nu revisionen frivillig. Trots detta väljer många små aktiebolag frivillig revision.  Studiens syfte är att förstå och förklara varför små aktiebolag väljer frivillig revision. Genom att analysera både företagens och revisorernas perspektiv på frivillig revision ämnar studien att bidra med djupare förståelse för anledningarna till valet av frivillig revision. Studien antar en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 7 företag och 3 revisorer har ägt rum.  Studiens slutsatser är att små aktiebolag är heterogena och det finns många saker som kan förklara valet av frivillig revision. Studien finner att tillväxtplaner, externt ägande, intressenters påverkan, tillförlitliga finansiella rapporter, företagsledarens egenskaper och revisorns rådgivning kan vara saker som påverkar valet av revision. Intressenter och revisorns rådgivning hade dock mindre påverkan än vad vi trodde. / In 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small limited companies. The threshold now stands at 3 million kr in turnover, 1,5 million kr in balance sheet total and 3 employees. For companies who do not exceed two of these limits in two consecutive years, the audit is now voluntary. Despite this, many companies choose to do voluntary audit.  The purpose of the study is to understand and explain why small limited companies choose to do voluntary audit. By analyzing the perspectives from both companies and auditors, the study aims to contribute with deeper understanding of the reasons behind the decision to do voluntary audit. The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. 7 companies and 3 auditors have been interviewed.  Conclusions of the study indicates that small companies are heterogeneous and that there are many things that can explain the decision to do a voluntary audit. The study finds future growth, external ownership, influence of stakeholders, reliable financial reports, traits of the business leader and advice from the auditor to be things that can influence the decision to do a voluntary audit. However, stakeholders and advice from the auditor have a smaller influence on the decision to do a voluntary audit than we thought.

Forskningsfrågor & Hypoteser: Hur skiljer sig användningen av revisor mellan svarta och vita branscher försmåföretagare? Hur har företagens interna faktorer påverkat deras revisoranvändning? H1: Företag med fler anställda är mer benägna att använda sig av revisor H2: Företag med högre omsättning är mer benägna att använda sig av revisor H3: Yngre företag är mer benägna att använda sig av revisor än äldre H4: Företag med högre soliditet är mer benägna att använda sig av revisor Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om/hur små företags användning avrevisorer skiljer sig mellan svarta och vita branscher. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod genom att signifikanstesta medelvärdesskillnader mellan företag som använder sig av revisor och inte. Urvalet består av 2000 företag uppdelade i tio branscher. Data hämtades framför allt genom databasen Orbis Global. Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en liten skillnad mellan svarta och vita branschers medelvärde i användningen av revisor. I svarta branscher är det något vanligare med revisor än i företag som ingår i vita branscher. Resultatet var oväntat eftersom det förekommer fler ekobrott i företag som ingår i de svarta branscherna och därför är mindre troliga att använda sig av en revisor. Resultatet kan förklaras med legitimitets teorin där företagen vill öka sin legitimitet till samhällets förväntningar. Faktorer som visade sig har ett positivt samband mellan valet av revisor var omsättning, ålder på företaget och antal anställda, där resultatet från soliditet inte var tillräckligt starkt för att kunna säkerställa ett samband. / Research questions & hypothesis: How does the use of auditing differentiate in black and white industries withinsmall businesses? How have companies' internal factors affected their use of auditors? H1: Companies with more employees are more likely to use auditors H2: Companies with higher revenue are more likely to use auditors H3: Younger companies are more likely to use auditors H4: Companies with a higher solvency ratio are more likely to use auditors Purpose: The purpose of this study is to investigate if/ how the usage of auditors differentiates between companies within black and white industries. Method: This study uses a quantitative method by significance testing the mean average differences between companies that use auditors and those that do not. The study selection consisted of 2000 companies divided into 10 different industries. The data was collected with the help of the Orbis Global database. Conclusion: The results of the study show that there is a small difference between black and white industries mean average usage of auditors. Where black industries are more likely to use auditors than companies in the white industries. The results were unexpected because economic crimes are more common in companies that are part of the black industries and therefore were thought to be less likely to use an auditor. The results can be explained by the legitimacy theory where companies want to increase their legitimacy in the community's eyes. Factors that proved to have a positive connection between the choice of auditor were turnover,age of the company and number of employees, where the results from solidity were not strong enough to draw a positive connection.

Arbetsmiljö är en viktig beståndsdel i varje organisation oavsett storlek. Syftet med studien var att identifiera upplevelser av svårigheter vid implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete inom mindre organisationer. I dagsläget är SAM inom mindre organisationer ett relativt outforskat område då de inte fångas upp av myndigheter förens de överstigit tio anställda. För datainsamlingen användes en kvalitativ en forskningsmetod där sju respondenter, två kvinnor och fem män, deltog i enskilda intervjuer via digitala hjälpmedel. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analys som visade på tre huvudteman uppfattning, orsaker och utmaningar. Resultatet visade på att tid, kunskap och otydlighet var tre faktorer som respondenterna upplevde som problematiska vid implementering av SAM. Respondenterna visade på ett stort intresse och engagemang till att börja arbeta med SAM.

Our earth has finite resources. In order to respect this and not exceed its limits, sustainable development is required. If we cannot realize this, there is a risk that the earth will lose the ability to, for example, provide us with food or provide us with natural resources, something people today take for granted. Sustainable development is defined through three dimensions, economic, social, and ecological sustainability, the triple bottom line framework. Achieving true sustainability requires a balance between these three. Not as the trend in the world has been, that economic development has come at the expense of environmental development (Dyllick & Muff, 2016). This study focuses on companies, specifically small businesses, and their level of commitment to sustainable development. Today, several large companies conduct extensive sustainability work. The problem is that they only consist of 0.1% of the total companies in Sweden, according to European commission (2003) which means that their effort will not be enough. Previous research suggests that the reason why small companies do not work with sustainable development is because they have scarce resources, lack of knowledge, and find it difficult to see their own environmental impact and responsibility (Cassell & Lewis, 2017, Kumar Singh et al, 2021, Simon & Ettl, 2019, Isensee et al, 2020).   The ambition of this study is to investigate the level of commitment of small companies in sustainable development. What influences this and how do small companies work with sustainable development and is there any difference in how you work with these issues depending on which industry you are active in? As support, the author has used two theories, the Triple bottom line (TBL) and the Theory of planned behavior (TPB). The study is largely quantitative with a qualitative component. The method used is questionnaire survey. The qualitative element consists of pilot interviews conducted with decision-makers from each participating industry. The data that comes from the surveys have been analyzed partly through ANOVA Post Hoc test and partly through regression analysis with the different dimensions of sustainable development as dependent variables. The results show, firstly, that there are differences between different industries when it comes to commitment level in sustainable development. Secondly, the results show that the component of TPB that affects how small companies work with sustainable development is the subjective norm. For the other two components, attitude and perceived behavior control, no significant evidence has been found to prove that they affect small companies’ work with sustainable development. Finally, this study, in accordance with criticism directed at TBL, argues that small firms have difficulty finding a balance between the three dimensions of the theory. That it can be difficult for companies to have three focuses at the same time. This can cause one dimension to become dominant over another, which, according to TBL, in the long run means that small companies cannot become truly sustainable. / Vår jord har ändliga resurser. För att respektera detta och inte överskrida dess gränser krävs hållbar utveckling. Om vi inte kan inse detta finns en risk att jorden kommer att förlora förmågan att till exempel ge oss mat eller förse oss med naturresurser, något människor idag tar för givet. Hållbar utveckling definieras genom tre dimensioner, ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet och ramverket triple bottom line. För att uppnå sann hållbar utveckling krävs en balans mellan dessa tre. Inte som trenden i världen varit, att den ekonomiska utvecklingen har skett på bekostnad av den miljömässiga (Dyllick & Muff, 2016). Denna studie fokuserar på företag, specifikt små företag och deras engagemangsnivå i hållbar utveckling. Idag bedriver flera stora företag ett omfattande hållbarhetsarbete. Problemet är att de enbart består av 0,1 % av de totala företagen i Sverige, enligt Europakommissionen (2003) vilket gör att deras ansträngning inte kommer att räcka till. Tidigare forskning menar att anledningen till att små företag inte arbetar med hållbar utveckling beror på att de har knappa resurser, bristande kunskap och har svårt att se sin egen miljömässiga påverkan och ansvar (Cassell & Lewis, 2017, Kumar Singh et al, 2021, Simon & Ettl, 2019, Isensee et al, 2020).   Denna studies ambition är att undersöka små företags engagemangsnivå i hållbar utveckling. Vad påverkar denna och hur arbetar små företag med hållbar utveckling och finns det någon skillnad i hur man arbetar med dessa frågor beroende på vilken bransch man är verksam i? Som stöd har författaren använt två teorier, dels Triple bottom line (TBL), dels Theory of planned behavior (TPB). Studien är till största del kvantitativ med kvalitativt inslag. Metoden som använts är enkätundersökning. Det kvalitativa inslaget består av pilotintervjuer utförda med beslutsfattare från respektive deltagande bransch. Den data som kommer från enkätundersökningarna har dels analyserats genom ANOVA Post Hoc-test, dels genom regressionsanalys med de olika dimensionerna i hållbar utveckling som beroende variabler. Resultatet visar för det första att det finns skillnader mellan olika branscher när det kommer till engagemangsnivå i hållbar utveckling. För det andra visar resultatet att den komponent av TPB som påverkar hur små företag arbetar med hållbar utveckling är subjektiv norm. För de andra två komponenterna, attityd och upplevd beteendekontroll, har inget signifikant bevis upptäckts som styrker att de påverkar små företags arbete med hållbar utveckling. Slutligen menar denna studie, i enlighet med kritik som riktas mot TBL, att små företag har svårt att finna en balans mellan de tre dimensionerna av teorin. Att det kan vara svårt för företag att ha tre fokus samtidigt. Detta kan göra att en dimension blir dominerande över en annan, vilket, enligt TBL, i förlängningen betyder att små företag inte kan bli sant hållbara.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år. Den valda metoden var observationer, dels med papper och penna och dels med videokamera. I teorianknytning valdes delar av Sterns teori ut. Tidigare forskning handlar om små barn och samspel, samspel i den fria leken, lek, lärande och etik. Slutsatserna i min studie är att små barns samspel förekom ofta kring en leksak. I samspelet imiterade små barn andra barn och fann en glädje i det. Samspel som uttrycker glädje förekom oftare än samspel som innehöll konflikter. Små barn samspelar med kroppsspråket och genom kroppen visar de sina intentioner. / Karlsson, Hanna (2010). Young children's interactions in free play. Malmö University Electronic Publishing.In this study, the aim was to investigate and young child interactions in free play. Questions I assumed was: How do young children's interactions in the free game? To what extent there are conflicts in small children's interactions? How do young children's body language in social interaction? The survey was conducted on a young department, a sample group consisted of twelve small children aged one to two years. The method chosen was the observation, both with paper and pencil and with the camcorder.The theoretical connection was part of Stern's theory out. Previous research about young children and interaction, interactions in free play, play, learning and ethics. The findings of my study is that young children's interactions were often around a toy. The interaction imitated small children and other children found a joy in it. Interaction expressing joy were more frequent than interactions that contain conflicts. Young children interact with body language and through the body indicates the intentions.