This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden. It lists some of the challenges of positive and negative character that owners of small hydro are facing today. The last is to find out the owners' plans for their business for the future.The basis for the analysis is a literature review, visits to hydropower plants and interviews with owners and a questionnaire. The questionnaire was answered in the spring of 2011. 128 hydropower owners with together 165 plants participated. This represents about 9 % of the total amount of small scale hydropower plants. The owners rank economy, new environmental ruling, requirements for fish ways and lack of time as the biggest challenges. The owners' concern about the new environmental ruling ispreceded by a debate on the subject in which some County Boards (Länsstyrelser) raised theissue. 38 % of plants in the survey have fish ways and another 7 % plan to get it in within a period of 10 years.Small hydropower produces about 4.3 TWh per year. Calculations made on the respondents' answers show that 80% of plants have the potential to increase its effect. 55% plan to do so within 10 years. If the plants in the survey are representative for the industry as a whole, small scale hydropower in the range of 0 - 2 MW, has a potential to increase its production by 6.1 TWh per year. / I detta arbete studeras den småskaliga vattenkraften i Sverige med ett fokus på de mindre verkenmed en effekt upp till 2 MW. Studien har tre syften. Den skall beskriva den småskaliga vattenkraftverksbranschen i Sverige. Den skall redogöra för några av de utmaningar av positiv och negativ karaktär som ägare av småskalig vattenkraft står inför idag. Det tredje är att ta reda på ägarnas planer för framtiden. Som underlag för analysen ligger en litteraturstudie, besök i kraftverk och intervjuer med ägare samt en enkät. Enkäten besvarades under våren 2011 av 128 vattenkraftsägare med tillsammans 165 verk. Detta utgör ungefär 9 % av det totala antalet småskaliga vattenkraftverk. Ägarna rankar ekonomi, krav på nytt miljötillstånd, krav på fiskväg och brist på tid som de största utmaningarna. Ägarnas oro för krav på nya miljötilltsånd har föregåtts av en debatt i ämnet där ett antal länsstyrelser krävt detta. 38 % av verken i undersökningen har fiskväg och ytterligare 7 % planerar att skaffa det inom 10 år. Det finns en stor spridning i ägarnas bakgrund, utbildning och hur man kom in i branschen. Generellt har ägarna ett stort teknikintresse. De vanligaste utbildningarna är inom teknik, lantbruk eller elektriker. En tredjedel av ägarna är i pensionsåldern. Den småskaliga vattenkraften producerar ungefär 4,3 TWh per år. Beräkningar som har gjorts på respondenternas svar visar att 80 % av verken har en potential att öka sin effekt. 55 % planerar att göra det inom 10 år. Om de verk som deltog i enkäten är representativa för branschen i sin helhet skulle den småskaliga vattenkraften i spannet 0-2 MW kunna öka sin produktion med 6,1 TWh.

The aim of this study is to act as a pre-study for AirSon Engineering AB regarding a small scale wind turbine they want to install. This by means of collecting data about the windspeeds present at said location, taking into consideration local regulations and doing calculations on the turbulence in the wind, which is affected by nearby obstacles and by the house which the wind turbine is planned to be installed next to. The study puts specific focus on three main questions, namely: What kind of production is to be expected? What is the economy like for the installation of the wind turbine? What are the possibilities/limitations from a construction perspective? An analysis of the location of the installation and a comparison of the selected wind turbines and their respective dimensions, potential for production and economics is presented in this study. The emphasis of the analysis is on examining the respective wind turbines and determining which of them that best fits AirSon with regard to all three aspects. Different graphs have been used to compile wind data and the program used for this study is Matlab. In addition to that the program Excel has been used to compile and present the results for the various wind turbines.  A total of nine small scale vertical axis wind turbines with rated output powers between 1 kW and 10 kW have been examined and are presented as potential suggestions for installation. The manufacturers whose wind turbines are presented are Aeolos, Toyoda and Ropatec. By the end of this study a recommendation from the authors, to AirSon is presented for which windturbine the authors think might fit best. The plan for this study is furthermore to act as a guidance so that AirSon can, following up on the study, directly work toward acquiring and installing said wind turbine. / Syftet med detta arbete är att genomföra en förstudie åt AirSon Engineering AB rörande ett småskaligt vindkraftverk som de vill installera. Arbetet innefattar insamling av data om vindhastigheter från den befintliga platsen samt hänsynstagande till de lokala omständigheterna, till exempel vad gäller turbulensen i vinden, som påverkas av närliggande hinder och av huset vilket vindkraftverket planeras att installeras intill. Examensarbetet har sitt fokus specifikt på tre huvudfrågor, nämligen: Vad för produktion förväntas från platsen? Hur ser ekonomin ut för installationen av vindkraftverket? Vad finns det för möjligheter/hinder ur ett kontruktionsperspektiv? I arbetet presenteras en analys av platsen som vindkraftverket ska installeras på samt en analys av utvalda vindkraftverk med hänsyn till storlek, produktion och ekonomi. Analysens tyngdpunkt ligger i att undersöka det vindkraftverk som passar in bäst för AirSon med hänsyn till alla tre aspekterna. Till analysen har olika grafer använts för att sammanställa vinddata och programmet som användes till detta är Matlab. För att sammanställa och presentera de olika vindkraftverken har Excel använts.  Totalt sett har nio småskaliga vertikalaxlade vindkraftverk med märkeffekter mellan 1 kW och 10 kW undersökts och tagits fram som potentiella förslag för installation. De tillverkare vars vindkraftverk presenteras är Aeolos, Toyoda och Ropatec. I slutet av detta arbete presenteras en rekommendation för vilket vindkraftverk som författarna anser vara lämpligast för AirSon. Avsikten med arbetet är att vägleda AirSon tillräckligt mycket för att de ska kunna använda analysen för att installera verket.

All types of electricity production have a negative impact on the environment, the most sustainable electricity is the one that never has been produced. If the West is to continue living with electricity and at the same time try to reduce the carbon footprints, there must be a change. In order to increase the use of renewable energy, off-grid installations are currently being produced for those houses that are far from civilization. But if you can connect to the grid electricity, what option is best from a sustainability perspective? This project therefore examines the possibilities for energy alternatives and aims to explore which option is most environmentally friendly based on the resources offered by the environment on Bornholm. Based on previous research and data, the conditions for electricity from the grid and an off-grid combination, are examined. The study begins with an in-depth literature study that deals with site data, technical aspects and life-cycle assessments of the energy alternatives that today can be used on Bornholm. Built on the analyses and measurements made on Bornholm's electrical mix and the off-grid system that works best given the conditions that the site has, it is concluded that electricity from the electricity grid is affecting the environment the least. / All elproduktion har en negativ inverkan på miljön. Det mest hållbara är att inte producera någon el. Om världen ska fortsätta leva med elektricitet och samtidigt försöka reducera koldioxidavtrycken måste det ske en förändring. För att öka användningen av förnybar energi tillverkas idag off-grid installationer för de hus som ligger långt från civilisationen. Om det finns möjlighet att ansluta till elnätet, vilket alternativ är då bäst ur ett hållbarhetsperspektiv? I detta projekt undersöks därför möjligheterna till olika energialternativ för trädtoppshus på Bornholm. Målet är att försöka bena ut vilket alternativ som är miljövänligast utifrån de resurser som omgivningen erbjuder. Utifrån tidigare forskning och data undersöks förutsättningarna för el dragen från elnätet, och el från en off-grid kombination. Studien börjar med en djupgående litteraturstudie som behandlar platsdata, tekniska aspekter och livscykelanalyser av de energialternativ som idag kan brukas på Bornholm, samt på olika typer av off-grid alternativ. Utifrån de analyser och mätningar som gjorts på Bornholms elmix, och det off-grid system som fungerar bäst med tanke på de förutsättningar som platsen erbjuder, blir slutsatsen att el från elnätet är det som påverkar miljön minst.

Upcycling of textiles is a well-known method to remake worn textiles and decrease the environmental impact coming from the textile industry. Many fast fashion companies have tried to implement upcycling in their own textile value chains to become more circular. Although the effort is good in theory, there is more to be done to get better efficiency when it comes to upcycling textile fashion products. The purpose of this report was to study the obstacles in the textile upcycling chain for small-scaled actors that are engaged in design driven upcycling. This report partly investigates a specific textile value chain that is based on redesigning home textiles that comes from textile consumer waste. The report investigates the collaboration between supplier, designer and manufacturer in this specific value chain. This was by outlining their current communication and process steps. The report intends to form a ground for creation of communication tools for actors working similarly. Re:textile at Science Park Borås is a project that is working towards developing new design principles, business models and production systems in the textile industry for a better circular flow system. The cooperation with Anna Lidström, Artistic Director at Re:textile, made it possible to investigate the upcycling industry and identify the obstacles in the pre-production and production process. For collecting information for this report, data research and interviews with Swedish companies have been done. The companies that attended the interviews were from different companies in the textile upcycling industry, that were provided with as much information as possible for the analysis. The companies that attended the interviews were from different companies in the textile upcycling industry. The companies were Rave Review, XV Production, Björkåfrihet and SIPTex. The information from the interviews contributed a ground for the analysis. The semi-structured interviews varied from telephone interviews and visits. The compilations from the interviews have been carefully used to answer the reports research questions. Conclusions are presented as obstacles for the textile upcycling chain at design driven small-scaled actors. One obstacle is to cater bigger quantities of textile consumer waste that keeps the same quality. Another obstacle is the way of ensuring the quality of the product through the value chain to consumers. The third obstacle is that the communication tools are not written according to any principles which contribute to mistakes in the manufacturing process. / Återbruk av textilier är en väl omtalad metod för att ta vara på använda textilier för att minska på miljöpåverkan som kommer från textilindustrin. Många snabbt modeväxlande företag har försökt implementera återbruk i deras egna värdekedjor för att bli mer cirkulära. Även om tanken är god, så är det mer som behöver göras för att få en bättre effektivitet när det kommer till att återbruka textila modeprodukter. Syftet med rapporten var att undersöka hinder i den textila återbrukskedjan hos småskaliga aktörer som ägnar sig åt designdriven återbruk. Rapporten utreder dels en specifik textil värdekedja som grundar sig på att omdesigna hemtextilier som kommer ifrån textilt konsumentavfall. Rapporten utreder samarbetet mellan leverantör, designer och tillverkare i denna specifika värdekedja. Detta genom att redogöra för deras nuvarande kommunikation och processteg. Studien avser att ligga till grund för skapandet av kommunikationsverktyg för aktörer som arbetar liknande. Re:textile på Science Park Borås är en verksamhet som jobbar med att utveckla nya designmetoder, företagsmodeller samt produktionssystem i textilindustrin för ett bättre cirkulärt flödessystem. Samarbetet med Anna Lidström, Konstnärlig Ledare på Re:textile gjorde det möjligt för författarna att undersöka återbruksindustrin och identifiera bristerna i förproduktion och produktionsprocessen. För insamling av information till denna rapport har datainsamling och intervjuer med svenska företag gjorts. Företagen som ställde upp på intervju var ifrån olika verksamheter i den textila återbruksindustrin. Företagen var Rave Review, XV Production, Björkåfrihet och SIPTex. Information från intervjuerna bidrog till underlag för en analys. De semi-konstruerade intervjuerna varierade med både telefonintervju samt platsbesök. Sammanställningarna från intervjuerna har med aktsamhet använts för få svar på rapportens frågeställningar. Slutsatser redogörs som hinder för den textila återbrukskedjan hos designdrivna småskaliga aktörer. Ett hinder är bland annat att tillgodose större kvantiteter av textilt konsumentavfall som håller samma kvalitet. Ett annat hinder är att säkerställa kvalitén av produkten genom värdekedjan till kund. Ett tredje hinder är att kommunikationsverktygen inte är skrivna enligt några principer vilket bidrar till misstag i tillverkningsprocessen.

As the energy consumption is constantly increasing, the demand of renewable energy is increasing too. Thirtythree percent of the renewable energy production in Europe constitutes of hydropower. Hydropower is animportant energy source as it has stabilizing and storing functions, but it heavily affects biodiversity. This is mainlyby the dam constructions creating migration barriers for migrating species. This has severe impacts on the wholepopulations of fish, which are decreasing in number of individuals as the reproduction and growth is affected. Onesolution to enable downstream migration is fish friendly turbines. To assess the fish friendliness of these turbines,mathematical models can be used. They estimate the mortality of a fish during turbine passage, by calculating theprobability of a fish getting struck by a runner blade. The aim of this study is to investigate if passage through fishfriendly turbines could be an alternative for downstream migration of fish in hydropower plants, and examine theapplicability, especially for small-scale hydropower. To fulfill the aim, a literature review of fish friendly turbinesand two case studies were conducted. The fish friendly turbines included in the literature review were the MinimumGap Runner, Alden Turbine, Restoration Hydro Turbine (RHT), Archimedes’ Screw, Low Pressure Turbine andVery-low Head Turbine. The case studies were conducted on two small-scale hydropower plants owned byVattenfall Hydropower in the river Upperudsälven in the southwest of Sweden, using a turbine mortality modelmade by Johanna Stålered. The fish friendly turbines that were modeled in the case studies was the Alden Turbineand the RHT. After modeling and analyzing the results, conclusions regarding the applicability for the two powerplants and small-scale hydropower could be drawn. Modeling showed that for both Taxviken and Källsviken theAlden turbine gave the lowest mortality rate. However, the mortality of the Alden turbine was significantly lowerin Källsviken than in Taxviken, as it reached 58% for the largest fish in Taxviken and not even 3% for the largestfish in Källsviken. In Taxviken, both the RHT and the Alden turbine gave decreased mortality compared to theFrancis turbine. It was concluded that fish friendly turbines might not be the best option for small-scale powerplants, since in these power plants everything is of smaller size (turbine, guiding vanes etc.). That makes it difficultfor larger fish to fit, which increases the mortality, even if the turbine itself have fish friendly characteristics. Inaddition, what parameters should be included in decision-making regarding installation of fish friendly turbinesand areas for further investigation was suggested. / Med en ständigt ökande energiförbrukning ökar även efterfrågan på förnyelsebar energi. I Europa utgörs trettiotreprocent av den förnyelsebara energiproduktionen av vattenkraft. Vattenkraften är även en viktig energikälla avanledningen att den är stabiliserande och att det är möjligt att planera produktionen, men den har också storpåverkan på den biologiska mångfalden. Detta är främst genom att dammkonstruktionerna skaparmigrationsbarriärer för migrerande arter. Detta har allvarliga konsekvenser för fiskpopulationer, som minskar iantal individer. En lösning för att möjliggöra nedströms migration är fiskvänliga turbiner. För att bedöma hurfiskvänliga dessa turbiner är kan matematiska modeller användas. Dessa uppskattar dödligheten för en fisk underturbinpassage, genom att beräkna sannolikheten för att en fisk ska träffas av en löpskovel. Syftet med denna studieär att undersöka om passage genom fiskvänliga turbiner skulle kunna vara ett alternativ för nedströms vandring avfisk i vattenkraftverk, och undersöka tillämpbarheten, särskilt för småskalig vattenkraft. För att uppfylla syftetgenomfördes en litteraturgenomgång av fiskvänliga turbiner samt två fallstudier. De fiskvänliga turbinerna sominkluderades i litteraturgenomgången var Minimum Gap Runner, Alden Turbine, Restoration Hydro Turbine(RHT), Archimedes’ Screw, Low Pressure Turbine och Very-low Head Turbine. Fallstudierna genomfördes på tvåsmåskaliga vattenkraftverk ägda av Vattenfall Vattenkraft i Upperudsälven i sydvästra Sverige, med hjälp av enturbinmortalitetsmodell gjord av Johanna Stålered. De fiskvänliga turbinerna som modellerades i fallstudierna varAlden-turbinen och RHT. Efter modellering och analys av resultaten kunde slutsatser angående tillämpbarhetenför de två kraftverken och småskalig vattenkraft dras. Modellering visade att för både Taxviken och Källsvikengav Alden-turbinen den lägsta dödligheten. Dödligheten i Aldenturbinen var dock betydligt lägre i Källsviken äni Taxviken, då den nådde 58 % för de största storlekarna på fisk i Taxviken och inte ens 3 % för de störstastorlekarna på fisk i Källsviken. I Taxviken gav både RHT och Alden-turbinen minskad dödlighet jämfört medFrancisturbinen. Slutsatsen att fiskvänliga turbiner kanske inte är det mest fördelaktiga alternativet för småskaligakraftverk drogs, eftersom allt i dessa kraftverk är av mindre storlek (turbin, ledskenor, etcetera). Det gör det svårtför större fiskar att få plats, vilket ökar dödligheten, även om själva turbinen har fiskvänliga egenskaper. Dessutomföreslogs vilka parametrar som bör ingå i beslutsfattande om installation av fiskvänliga turbiner, samt områdensom bör undersökas vidare i framtiden.

I Sverige finns det ungefär 2 100 vattenkraftverk som står för ca 40 % av Sveriges elproduktion.Ungefär 1 700 av dem är småskaliga vattenkraftverk och utgör 2,1 % av vattenkraftens elproduktion.Vattenkraften har negativa ekologiska konsekvenser på vattendragets konnektivitet vilket skaparproblem för den biologiska mångfalden. Tyresån vattensystem ligger i Stockholms län och är reglerat.Vattensystemet har tre vandringshinder, inklusive ett småskaligt vattenkraftverk – Uddby kvarn,vilket medför att vattensystemet har en dålig ekologisk status utifrån konnektivitet. Syftet medrapporten är att sammanställa de nyttor och problem som finns kopplade till den småskaligavattenkraften i Sverige och utifrån detta ta reda på vilka av FN:s globala hållbarhetsmål som påverkasav den småskaliga vattenkraftens verksamhet. För att undersöka det genomförs en litteraturstudiesamt en fallstudie, med inslag av intervjuer från sakkunniga informanter, som fokuserar på Tyresånsvattensystem. Platsbesök har även förekommit vid två tillfällen. De värden som är kopplade till småskalig vattenkraft är betydelsen för elsystemet, ekologiskaeffekter samt sociala och kulturella värden. I nedre Tyresån finns de tre strömmarnaFollbrinksströmmen, Nyfors och Uddby kvarn som alla är reglerade på olika sätt. Uddby kvarnlevererar el till ungefär 500 hushåll. Utifrån intervjuerna är närheten till höga naturvärden samt högakulturvärden positivt i Tyresån och bör behållas. Tyresåns ekologiska status utifrån konnektivitet ochfisk är dålig samt näringsämnen och bottenfaunan är måttlig. De åtgärder som tas upp för förbättradkonnektivitet är inlöp, anpassad reglering, återställning i Nyfors, biotopvård i Follbrinksströmmen,fingaller och uppsamling av ål. Sex globala hållbarhetsmål har tagits fram som går att koppla tillTyresåns vattensystem. Målkonflikter och synergier diskuteras, likaså ekologiska effekter kontra elproduktion och betydelsenav den småskaliga vattenkraften i Sverige. Den åtgärd som skulle gynna alla globala målen förTyresån är en återställning i Nyfors. Det finns även synergier mellan de globala målen rent vatten ochekologisk mångfald samt hållbar energi och bekämpa klimatförändringarna. Den störstamålkonflikten mellan de globala målen hållbar energi för alla och ekosystem och biologisk mångfald. / In Sweden, there are approximately 2 100 hydropower plants, which account for about 40 % ofSweden's electricity. Approximately 1 700 of them are small-scale hydropower plants and constitute2,1 % of the hydroelectric power generation. Hydroelectric power has negative ecologicalconsequences on the water's connectivity, which creates problems for biodiversity. Tyresån islocated in Stockholm County and is regulated. The water system has three migratory obstacles,including a small-scale hydropower plant - Uddby kvarn, which means that the water system has apoor ecological status based on connectivity. The aim of the report is to compile the benefits andproblems associated with the small-scale hydropower in Sweden and investigate which of the UN'ssustainable development goals that are affected by the small-scale hydropower. A literature study isconducted along with a case study which focus on Tyresån’s water system where two interviews andtwo site visits has been carried out. The values linked to small-scale hydropower are the importance for the electricity system, ecologicaleffects as well as social and cultural values. In the lower Tyresån there are the three streamsFollbrinksströmmen, Nyfors and Uddby kvarn which are all regulated in different ways. Uddby kvarnsupplies electricity to approximately 500 households. Based on the interviews, the proximity tonature and high cultural values are positive in Tyresån and should be sustained. Tyresån's ecologicalstatus is poor, due to lack of connectivity, fish, nutrients and bottom fauna. The actions suggested forimproved connectivity are inlets, custom regulation, restoration in Nyfors, biotope care inFollbrinksströmmen, grid and collection of eels. Six sustainable development goals can be linked tothe Tyresån water system. Conflicts and synergies are discussed. The main conflict is between ecological effects versuselectricity production and the importance of small-scale hydropower in Sweden. The action thatwould benefit all sustainable development goals for Tyresån is a restoration in Nyfors. There are alsosynergies between the sustainable development goals of clean water and sanitation and life on land,as well as affordable and clean energy and climate action. The largest conflict between thesustainable development goals related to small scale hydro power are affordable and clean energyand life on land.

Småskaliga vattenkraftverk regleras vanligtvis med avseende på vattennivån i magasinet eller vattenflödet, utan hänsyn till efterfrågan på elkraft. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Fortum Generation som önskade att undersöka möjligheten att istället automatiskt optimera planeringen och regleringen av de småskaliga vattenkraftverken med hänsyn till prisbild, verkningsgrad, vattensituation, miljödomar, miljöhänsyn samt mekaniskt slitage. En optimeringsalgoritm framtagen i en parallellt pågående studie låg till grund för examensarbetet. En prototyp som skulle autoplanera produktionen och reglera ett enskilt vattenkraftverk skulle utvecklas, där det genom simulering skulle fastställas om en realisering av optimeringsalgoritmen i ett verktyget är möjlig och lönsam. Båthusströmmen, som användes som testobjekt för examensarbetet, ägs av Fortum och är ett småskaligt vattenkraftverk i Österdalälven. En kostnadseffektiv prototyp av ett optimeringsverktyg för automatisk planering och reglering av småskaliga vattenkraftverk utvecklades och testades genom simulering. Prototypen utvecklades i form av en mjukvara vilken utför optimeringen och kommunicerar kontinuerligt med befintliga optimerings-, övervaknings- och styrsystem. Resultaten av utförda kommunikationstester och simulerade optimeringar visade att en realisering av algoritmen i ett optimeringsverktyg är möjlig och förväntas öka effektiviteten för Båthusströmmen och därmed öka intäkterna för kraftverket. / Small-scale hydropower plants are usually controlled considering either the reservoir level or the water flow, regardless of the electricity demand. This thesis was conducted on behalf of Fortum Generation that wanted to investigate the possibility to automatically optimise the production plans and control of small-scale hydropower plants based on electricity price, generator efficiency, water situation, environmental restrictions, environmental concerns, and mechanical wear. The thesis is a continuation of a study where an optimisation algorithm was developed. A prototype that could automatically plan the production and control of an individual hydropower plant would be developed, and then based on simulations it would be determined if an implementation of the algorithm in an optimisation tool is possible and profitable. Båthusströmmen, the test case for this thesis, is owned by Fortum and is a small-scale hydropower plant in Österdalälven. A cost-effective prototype of an optimisation tool for automated planning and control was developed and tested through simulations. The prototype was developed as a software that performs the optimisation and communicates continuously with the existing optimisation, supervisory and control system. The results of the communication tests and optimisation simulations showed that an implementation of the algorithm in an optimisation tool is possible and is expected to increase the efficiency of Båthusströmmen and therefore increase the profit of the power plant.

Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

Utsläppen av växthusgaser måste minska snabbt under de kommande åren. Sveriges mål är att uppnå nettonollutsläpp till år 2045. Industrisektorn spelar en avgörande roll i omställningsarbetet genom att minska sitt energibehov och fasa ut sin användning av fossila bränslen, teknikutvecklingen måste gå mot mer klimatsmarta och hållbara produkter och produktionsmetoder. Omställningen kommer att kräva ett mer robust och tillförlitligt energisystem där dagens centraliserade system kompletteras med mindre decentraliserade produktionsanläggningar så att effekt- och energibehov kan tillgodoses i alla lägen. Att producera el och värme närmare användaren bidrar till minskade överföringsförluster. Småskalig kraftvärmeproduktion (CHP) baserad på biobränslen eller restvärmeresurser kan vara en del av lösningen för att minska utsläppen av växthusgaser. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka möjligheten för ett medelstort svenskt industriföretag att producera sitt eget basbehov av värme och el med hjälp av den konventionella Rankinecykeln. Samt att undersöka hur produktionskostnaderna av el och värme förändras beroende på anläggningens storlek. Arbetet har bestått av datainsamling från olika tillverkare av turbiner och pannor, en beräkningsmodell skapades i Excel där anläggningar av olika storlek har jämförts vid olika driftscenarion. Ekonomiska kalkyler har gjorts med hjälp av Pay-off metoden och Nuvärdesmetoden. Resultatet visar att produktionskostnaderna för anläggningar med turbiner i storleksordningen 10 – 100 kWel ligger på en relativt jämn nivå och betydligt lägre än priserna på köpt el och fjärrvärme. Den ekonomiska bedömningen visar generellt på positiva resultat med korta pay-offtider och positiva nuvärden. En jämförelse av anläggningarna visar att elverkningsgraden är låg och att totalverkningsgraden i vissa fall blir lägre än för företagets befintliga värmeleverantör. Detta visar att trots att det ur ett ekonomiskt perspektiv kan vara en lönsam investering kan det ur ett systemperspektiv vara ett sämre alternativ då en lägre verkningsgrad leder till en ökad primärenergianvändning. Det är många parametrar som påverkar en CHP-anläggnings prestanda och ekonomiska lönsamhet, men en av de viktigaste är drifttiden. Att ha en kontinuerlig drift under större delen av året har stor påverkan på anläggningens ekonomiska prestanda. Anläggningens låga elverkningsgrad gör också att största besparingen hamnar på värmeproduktionen vilket gör att anläggningen bör dimensioneras så att den ersätter så stor del som möjligt av företagets värmebehov. / The emissions of greenhouse gases need to decrease rapidly over the coming decades. Sweden has set the target to achieve net zero emissions by 2045. The industrial sector plays a crucial role in that conversion by reducing its energy needs and to convert from fossil fuels to renewables. This conversion will require a more robust and reliable energy system were todays centralized system has been supplemented by small decentralized production facilities. To produce heat and power closer to the consumers means less transmission losses. Small scale combined heat and power (CHP) production based on biofuels or excess heat could be a solution to reduce greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to evaluate the possibility for a mid-size Swedish industrial company to produce its own base load of heat and power with a conventional Rankine cycle. Also to evaluate the production costs depending on the size of the plant. The work has consisted of data collection from different manufacturers of steam turbines and steam boilers, a calculation model has been made in Excel to compare different plant sizes and in different operating scenarios. Economical evaluations has been made with the Pay-off method and the net present value method (NPV). The result shows that production costs for facilities with steam turbines in the size range of 10 – 100 kWel is well below the price of bought electricity and district heating. The economical evaluation generally shows on short pay-off times and positive NPV. A comparison of the CHP plants shows that the electric efficiency is low and the total efficiency sometimes can be lower than for the existing heat supplier of the company. This means that a switch to local CHP will have a negative impact from a system perspective, because of the increased use of primary energy resources. There is many parameters that affects the performance of a CHP plant but the most crucial is the operation time. To have a continuous operation over a major part of the year has a great impact on the economic performance. The low electric efficiency means that the major part of the savings gets on the heat production. This means that the CHP plant should be dimensioned to replace primarily the heat requirement.

In Sub-Saharan Africa, 76 % of the population lack access to electricity. This situation prohibits economic growth, causes major health issues, and impedes the education of its populace. Considerable work and effort are being made to increase the populace’s access to electricity. Even small amounts of electricity can make a difference and increase the quality of life. There have been several studies conducted that investigate possible solutions for small scale power generation in Mozambique, but the proposed solutions have not been implemented. Other studies have been carried out that investigate practical solutions for small scale power generation and implementing them, albeit not in Mozambique. This thesis therefore tries to cover the entire spectra, from possible solution to practical implementation, in Mozambique. This thesis is conducted as a case study, with a rural clinic in the village of Linga Linga, Mozambique, as case. The thesis analyses the clinic’s energy demand, the most suitable renewable energy resource for the clinic as well as local materials and components to construct a small scale power generation solution. The main research question that is answered is "What renewable and sustainable small scale power generation solution can be built, using local resources, to deliver electricity to a rural medical clinic?". To answer the main research question, necessary information was gathered, where Mozambique’s energy situation, renewable energy technologies in general and previous small scale energy projects in particular were studied. Thereafter, the energy demand as well as the daily variation of demand were investigated. An evaluation of which renewable energy resources that were locally available and most suitable was also conducted. Finally, a small scale power generation solution, using local material and components, was constructed and evaluated. The energy demand of the clinic was estimated to be 2 795 Wh per day, with a maximum power demand of 150 W. The energy demand consisted of five lamps and one refrigerator. Solar energy was evaluated as the renewable energy resource most suitable for the particular area. Moreover, a solar power system was constructed, with a maximum power of 880 W and a total battery energy capacity of 5 760 Wh, of which 50 % can be utilised without risking the health and lifetime of the batteries. The total cost for the solar power system amounted to 141 482 MZN, corresponding to circa 20 447 SEK. The purpose with the thesis was to evaluate a viable way to produce electricity and to implement a practical solution for a medical clinic. With a solar power system in place, the life quality of the inhabitants in Linga Linga has been improved. Looking forward, this thesis provides a piece of the puzzle for how electrification of rural Sub-Saharan Africa can be conducted, from energy demand to installation, and contributes to the Agenda 2030 goal of clean energy for everyone. / I Subsahariska Afrika saknar 76 % av invånarna tillgång till elektricitet. Detta leder till försämrad ekonomisk tillväxt, betydande hälsoproblem och undermåliga utbildningsresultat. Omfattande arbete och åtgärder genomförs för att förbättra situationen och öka tillgången till elektricitet. Även den minsta mängd elektricitet kan göra skillnad och höja livskvaliteten. Flera studier har gjorts där möjliga lösningar för småskalig kraftproduktion i Moçambique utreds, men inga föreslagna lösningar har implementerats. Det har också gjorts studier som har undersökt praktiska lösningar för småskalig kraftproduktion och därefter implementerat dessa, om än inte i Moçambique. Denna studie försöker därför täcka hela spektrat, från möjlig lösning till implementering, i Moçambique. Denna studie genomförs som en fältstudie där en klinik i byn Linga Linga på den moçambikanska landsbygden står i fokus. Studien analyserar klinikens energibehov, den mest lämpliga förnybara energikällan samt de mest lämpliga lokala materialen och komponenterna nödvändiga för att bygga en småskalig kraftproduktionslösning. Huvudfrågan som utreds och besvaras är: "Vilken förnyelsebar och hållbar småskalig kraftproduktionslösning kan byggas med lokala resurser för att förse en medicinsk klinik på landsbyggden med elektricitet?". För att besvara huvudfrågan har nödvändig information inhämtats, där energisituationen i Moçambique, förnybara energiteknologier och tidigare projekt rörande småskalig kraftproduktion studerats. Därefter undersöktes energibehovet och den dagliga variationen av energiförbrukningen i kliniken. Vidare utvärderades vilka förnybara energikällor som var lokalt tillgängliga och mest lämpliga. Slutligen konstruerades en småskalig kraftproduktionslösning av lokalt tillgängliga material och komponenter. Energibehovet för kliniken uppskattades till 2 795 Wh per dag, med ett maximalt effektbehov om 150 W. Energibehovet består av fem lampor och ett kylskåp. Solenergi utvärderades som den lämpligaste energikällan för applikationen. Ett solkraftssystem konstruerades också, med en maximal effekt om 880 W och en total batterikapacitet om 5 760 Wh, av vilken 50 % kan användas. Den totala kostnaden för systemet uppgick till 141 482 MZN, motsvarande cirka 20 447 SEK. Avsikten med denna studie var att utvärdera både en teoretisk möjlig lösning såväl som en praktisk implementering av en kraftproduktionslösning till en klinik. Med ett system på plats, har nu livskvaliteten för invånarna förbättrats. För den framtida forskningen bidrar denna studie till att lägga kunskapspusslet om hur elektrifiering av subsahariska Afrika kan genomföras, från energibehov till installation, och bidrar därmed till Agenda 2030 och det globala målet om hållbar energi för alla. / Na África subsaariana, 76 % da população não tem acesso a electricidade. Este problema inibe o crescimento económico, causa enormes problemas de saúde e conduz a precários resultados em matéria de educação. Trabalhos e esforços consideráveis têm sido envidados no sentido de aumentar o acesso à rede eléctrica. Por menor que seja o sinal de energia, pode fazer a diferença e melhorar a qualidade de vida. Diversos estudos têm sido realizados com vista a encontrar possíveis soluções para geração de energia de pequena escala em Moçambique contudo, as soluções propostas não chegaram a ser implementadas. Outros estudos foram levados a cabo de forma a encontrar soluções práticas de geração de energia em pequena escala e a sua implementação mas não em Moçambique. Esta tese, por sua vez, procura cobrir o espectro completo, partindo de uma possível solução para uma implementação prática em Mocambique. Esta tese é realizada como um estudo de caso, baseado em uma clínica localizada na vila de Linga Linga, Moçambique. A tese analisa a demanda de energia da clínica, os recursos de energia renováveis mais apropriados assim como os materiais locais e componentes necessários para a construção de um gerador de energia de pequena escala. A principal questão da pesquisa a qual se responde é " Que geradores de energia de pequena escala renováveis e sustentáveis se podem construir com o uso de recursos locais por forma a fornecer energia a uma clínica médica?". Para responder a principal questão da pesquisa, foi levada a cabo uma revisão literária, onde se estudadou a situação de acesso a energia em Moçambique, as tecnologias de energias renováveis no geral e os projectos anteriores voltados para a energia de pequena escala. Em seguida, a procura pela energia foi de igual modo investigada como variação diária. Foi feita uma avaliação sobre os recursos de energias renováveis disponíveis localmente e os mais apropriados. Por fim, uma solução para geração de energia de pequena escala com recurso a materiais e componentes locais foi construída e avaliada. A demanda da clínica foi estimada em 2 795 Wh por dia, com uma demanda máxima de 150 W de energia. As exigências de energia consistiam em cinco lâmpadas e um refrigerador. A energia solar foi avaliada como sendo a energia renovável mais apropriada para a área em particular. Adicionalmente, foi construído um sistema de energia solar com potência máxima de 880 W e uma capacidade total da bateria de 5 760 Wh, dos quais se pode usar 50 %. O custo total do sistema de energia solar totalizou 141 482 MZN, correspondendo a cerca de 20 447 SEK. A tese tenciona avaliar uma forma viável de produzir electricidade e implementar uma solução prática para uma clínica médica. Com o sistema de energia solar estabelecido, a qualidade de vida dos habitantes de Linga Linga foi melhorada. Olhando para frente, esta tese oferece uma solução sobre como se pode processar a electrificação da África subsaariana, desde a demanda pela energia até a sua instalação e seu contributo para a meta energia limpa para todos da Agenda 2030.